Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Det finns ett mycket stort antal katalogiserade variabler i M31. Kartan nedan visar hur AAVSO-kartan ser ut om man centrerar på supernovan S And och väljer utsnitt 1×1 grad.
För att få mera användbara kartor så måste man välja mycket mindre utsnitt. Alla variabler på AAVSO-kartorna finns också med i AAVSO VSX, där finns alla data för de enskilda variablerna.
Attachments:
29 januari, 2025 kl. 12:03 som svar på: Hjälp att identifiera några av grannarna till Flaming star #11054Petter:
Det finns en rad olika metoder för att identifiera ett objekt på ett foto. Jag använder mig av ett sätt som är oberoende av nedladdade appar eller program eller ens dator. Behöver bara mobilen och tillgång till nätet. Lite onödigt omständligt kanske men fungerar hundraprocentigt säkert.
För egen del fotograferar jag aldrig himlen, utan det jag skriver nu avser bilder som andra tagit och som finns på nätet.
De sidor jag har som ikoner i mobilen är:
AAVSO Variable Star Plotter (VSP).
VizieR.
DSS Plate Finder.
Först behöver jag koordinater för något känt objekt på fotot, t ex M38. Kan googlas fram. Sedan skriver jag in dessa koordinater i VSP och väljer rimligt stort utsnitt.
Genom att jämföra hur någon tydlig stjärnfigur ligger på fotot med hur den ligger på VSP förstår jag hur norr ligger på fotot. Vid behov roterar jag fotot så att norr blir ungefär uppåt. Tar ett klipp av det roterade fotot och sparar i mobilen.
Sedan ändrar jag koordinaterna i VSP så att jag hamnar allt närmare objektets position på fotot. Det kan ta några minuter att zooma in till så noggranna koordinater som behövs. Ju mera exakt man är, desto enklare blir nästa steg.
Nu blir det VizieR. Det är en fantastisk resurs som innehåller i stort sett alla kataloger som någonsin publicerats för objekt utanför solsystemet. Man skriver där in de ungefärliga koordinater man fått via VSP. Ju mera exakt man varit där, desto mindre radie kan man välja i VizieR, desto färre ovidkommande objekt får man med.
VizieR ger nu namnet för objektet samt exakta koordinater. Dessa koordinater använder man nu för en ny omgång med VSP. Man väljer där önskat utsnitt och att ta med DSS-bild. Som rubrik kan man skriva in objektets namn för att allt ska bli snyggt och prydligt.
DSS Plate Finder kan bli nästa steg om man vill ha mera detaljerat foto i önskad färg (rött eller infrarött eller blått). Man kan skriva in antingen objektets namn eller koordinaterna. Som typ anger jag alltid Inline-GiF. Sedan tar jag ett klipp och sparar i mobilen. Redigerar klippet så att onödiga saker försvinner.
Med appar och planetarieprogram osv går det säkert att snabba upp det hela. Men jag har fortsatt att använda samma metod som jag gjort i många år, och om det tar några minuter längre tid än nödvändigt så spelar det ingen roll för mig. Viktigast är att det alltid fungerar och ger helt säkra resultat.
VSP:
VizieR:
https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR
DSS Plate Finder:
https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_plate_finder
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
28 januari, 2025 kl. 12:09 som svar på: Hjälp att identifiera några av grannarna till Flaming star #11027Det är trådstartens nr 1 som är SH2-228. Trådstartens nr 2 är SH2-226.
Kan komplettera med tre klipp från DSS Plate Finder, rödplåtar. Utsnitten är 5×5 bågminuter med norr uppåt.
Jag lägger också upp en AAVSO-karta centrerad på SH2-228. Dessutom ett litet klipp från bilden i trådstarten, där jag roterat 90 grader för att få ungefärlig överensstämmelse med AAVSO-kartan.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Ett nytt utbrott för SS Cyg var på gång natten 22-23 januari 2025.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Det är alltid intressant att se bilder av lite mera ”ovanliga” objekt. Man kan ofta hitta saker på dem som man inte tidigare tänkt på.
I det här fallet lägger jag särskilt märke till en Algol-stjärna som heter V0498 Cam, se bifogat klipp från bilden. Detta system har primärförmörkelser med period 12.111 dygn. Men banan är tydligt excentrisk, vilket får till följd att de sekundära förmörkelserna inte inträffar exakt mitt emellan de primära, dvs vid fas 0.5. Istället sker det vid fas 0.565.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Fredrik:
Vad gäller okular så finns inga givna svar. Det beror på vad man vill göra.
För egen del, med Newton 20 cm f/5, så har jag alltid använt ett bra zoom-okular. Det har gått jättefint vid ca 90 % av alla obsar. För ljussvaga stjärnor vid magnitud 13-14 har jag växlat till Hyperion 5 mm. Några andra okular har jag aldrig använt till det teleskopet.
Det som jag observerat har nästan uteslutande varit variabla stjärnor, och då är det mycket tidsbesparande att slippa växla okular när man går mellan olika variabler. Mycket ljusa variabler, magnitud 7 eller så, har obsats med sökaren 9×50.
För observatörer av planeter kan saken säkert te sig annorlunda. Då räcker det kanske med ett par mycket högkvalitativa och högförstorande okular.
Om du satsar på ett zoom-okular så tror jag det är förnuftigt att välja ett som kostar några tusenlappar. Jag har i och för sig aldrig testat någon billig zoom, men skulle inte chansa på det.
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
Hans Bengtsson.
Fredrik:
Det tycker jag spontant låter som ett mycket bra val!
Det första man behöver lära sig är att tolka en stjärnkarta och att genom stjärnhoppning föra teleskopet till det objekt man vill observera. Utan tvekan tar det ett tag att bli bra på detta, men snart går det snabbare och snabbare. Det bästa är när man fått in rutinen så mycket att man (nästan) aldrig behöver leta efter objekt, man går helt enkelt dit med hjälp av karta och/eller minnet. Kan jämföras med att hitta till olika platser i en stor stad med hjälp av en stadskarta.
Stjärnhoppning görs i huvudsak med sökaren, det är bara finjusteringen man sköter i huvudteleskopet. Jag tror att ditt teleskop har sökare 6×30? Det skulle jag för min del tycka är i minsta laget. Jag använde själv 6×30 för många år sedan, men upptäckte sedan att 9×50 är väldigt mycket bättre och sparar tid.
Bara att säga lycka till!
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
Hans Bengtsson.
Scarmato har eventuellt hittat en fragmentering av kometen på LASCO C3, men enbart på IR-kanalen. Vi får se om det stämmer.
Attachments:
Natten 15-16 januari passerar Alinda, av magnitud 9.4, strax söder om Castor. Se bifogad karta som visar småplanetens position exakt i mitten av bilden, vid midnatt svensk normaltid.
Månen är nästan full och ligger vid tillfället bara 31 grader bort.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Ojdå det var ju inte bra 😀 med tanke på att jag tidigare skrivit att denna komet inte kommer att kunna observeras från Sverige.
Men kometen har klarat sig bättre än man kunde tro, den lär nu efter periheliepassagen ljusnat en smula, till magnitud ca -4 enligt de analyser jag sett.
Det är förstås bara att gratulera till denna fotografiska prestation!
Bifogar positionerna för Alinda var tredje timme den närmaste tiden. Klockslagen är UTC, så man måste addera 1 timme för att få svensk normaltid.
Alinda ligger nu utmärkt till för vår del. Magnitud ca 10 (se kolumnen längst till höger), kan ses redan i mycket små teleskop eller med stora fältkikare.
Attachments:
Ja, ordningen på bilderna var också något jag funderade på. B och V är genomgående tagna en kort stund före R och I. Men förskjutningen i förgindexdiagrammen tycks mycket större än så, omkring 0.2 eller 0.3 dygn. Så jag får inte riktigt ihop det.
Oavsett om man väljer B, V, R eller I så inträffar primärförmörkelsen snyggt och prydligt vid fas 0.0. Det är bara B-V som tycks förskjutet.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Kometen har klarat periheliepassagen som skedde tidigare idag (13 januari), det ser man på de senaste bilderna från LASCO C3.
Från en ort strax väster om Onega, på ungefär samma latitud som Gävle, gjordes i morse ett fruktlöst försök att se kometen med teleskop, se klipp nedan. Troligen är magnituden nu omkring -2 eller -3. Vinkelavstånd från solen knappt 5 grader. Kometen har dock nyligen fotograferats från Arizona och Italien mot ljus himmel.
-
Det här svaret redigerades för 9 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Roligt att du gjorde ett försök, men jag tror inte att denna komet kommer att kunna observeras från vår nordliga latitud. Den ligger alltför nära solen på himlen nu, och sedan försvinner den återigen söderut ifall den skulle överleva periheliepassagen.
Scarmato skrev igår att den tycks befinna sig i ett tillstånd av långt gånget sönderfall. Vilket ju i så fall inte är oväntat.
Bilderna från LASCO C3 ger pga saturering ett överdrivet positivt intryck av kometens tillstånd, något som alltid händer när kometer passerar genom synfältet.
Attachments:
Jag tjuvkikade först på Yoshidas sammanställning, och gjorde från den en kortare lista, som jag förkortade ytterligare genom att på timnivå köra IAU-efemerider.
Om Yoshida missat någon komet så har jag säkerligen också missat den. Men jag litar på Yoshida.
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
V418 Cas
svar av
Hans Bengtsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Teleskopguide
tråd av
astronomiralf
-
Al Nagler har gått bort
tråd av
davhei
-
3I/ATLAS
svar av
timokarhula
-
LDN 1355 Helping Hand
svar av
Arvid Emtegren
-
teleskop nybörjare
svar av
Johan Warell
-
Teleskopguide
tråd av
astronomiralf
-
Norrsken
tråd av
AlexFerein
-
Orioniderna 2025
tråd av
Hans Bengtsson
-
Komet C/2025 A6 Lemmon
svar av
Hans Bengtsson
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 76 st
Senaste 7 dagarna: 3849 st
Senaste 30 dagarna: 17871 st


























-300x300.jpg)

