[Hans Bengtsson]

Du tänker nog på titandioxid. Men titanoxid (TiO) har många linjer i området 4900-5200 Å, se klipp, och är ett dominerande inslag hos många röda jättar. Visserligen brukar det mest vara som absorptionslinjer, men det förekommer även som emission.

Ifall det är just TiO det handlar om i detta fall vet jag inte, det var bara en tanke. Den gemensamma faktorn för de tre stjärnorna är ju att de är extremt röda, och redan när jag såg din bild förstod jag att de måste vara röda, eftersom jag tidigare sett liknande effekter på just röda stjärnor. Men kopplingen till OIII-emission förstår jag inte riktigt. Det finns flera här i forumet som säkert är mera hemma på detta ämne än jag.

 

 

 

Attachments:

1. 

   IMG_5052.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Titanoxid (TiO) är något som man kan förvänta sig i riklig mängd i just denna typ av stjärnor. Finns massor av sådana linjer, kanske är det TiO som slår igenom i OIII-filtret?

[Hans Bengtsson]

Igår kväll (27 april) kom ytterligare info om transienten, se klipp nedan. Spektra bekräftar att det är en dvärgnova.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_5036.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Här känns det som att nästa ofrånkomliga steg blir att tilldela Olle en SVO-signatur (tre bokstäver) och ett lösenord. Det är Thomas Karlsson som har hand om detta, hans mejladress kan hittas via SVO:s startsida:

https://var.saaf.se

Variabelträsket är djupt och kan vara svårt att ta sig upp från när man väl hamnat där.

En sak att tänka på för nya observatörer är att datum och klockslag som rapporteras avser UTC (vilket i praktiken är samma som UT). När vi har svensk normaltid subtraherar man 1 timme från den tid klockan visar. När vi har svensk sommartid (som nu) subtraherar man 2 timmar.

 

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Röda stjärnor råkar ofta ut för diverse lustiga effekter på färgbilder, med halo osv.

De tre aktuella stjärnorna är alla röda halvregelbundna variabler. Se bifogade kartor.

Länk till AAVSO:s kartmaskin VSP (observera att det alltid är decimalpunkt och inte decimalkomma som gäller) :

https://apps.aavso.org/vsp/

Denna stjärna har period ca 47 dygn och färgindex B-V = 2.016:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=2223455

Denna stjärna har period cs 35 dygn och färgindex B-V = 2.281:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=766798

Denna stjärna har period ca 118 dygn och färgindex B-V = 1.988:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=604139

För att få data från i princip alla existerande kataloger kan man gå till VizieR (se länk i tidigare inlägg) och där fylla i stjärnans koordinater enligt bifogat klipp. Man väljer radie förslagsvis 0.01 bågminuter och trycker GO!

En annan standardsida är DSS Plate Finder:

https://archive.stsci.edu/cgi-bin/dss_plate_finder

Man fyller i koordinater, utsnittets storlek, och bildformat (jag väljer alltid In-line GIF) och effektuerar med Find plates och Extract image. I detta fall dyker upp 15 olika bilder i olika våglängder. Man ser direkt att IR-bilderna visar de tre stjärnorna mycket ljusare än vad blåbilderna gör. Den bifogade bilden är första IR-bilden i listan man får upp.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_5028.jpeg
   

2. 

   IMG_5029.jpeg
   

3. 

   IMG_5030.jpeg
   

4. 

   IMG_5032.jpeg
   

5. 

   IMG_5034.jpeg
   

6. 

   IMG_5035.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

OK. Jag trodde det var just dessa stjärnor, men var inte säker. Kan kolla upp dem i morgon.

PS:

Vad jag direkt ser på POSS-bilderna är att alla tre är starka IR-källor. Återkommer.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

I viss mån avtar synskärpan med åren, men ofta i ganska begränsad grad när man använder glasögon/kikare/teleskop. ”Eagle-eyed Dawes”, han med Dawes-gränsen för upplösning av dubbelstjärnor, var utan glasögon så närsynt att han inte kände igen sin egen hustru när han mötte henne på vägen (eller om det möjligen var medvetet, därom tvista de lärde).

När det gäller att försöka detektera objekt alldeles vid gränsen för det möjliga, då är det bäst att veta objektets exakta läge förutsatt att man vill säkra en negativ obs. Om ögat trots hjärnans kunskap inte ger någon positiv signal så kan man dra slutsatsen att objektet inte kunde ses.

Ifall man däremot vill säkra en positiv obs, då bör man undvika att känna till objektets exakta position. Man rensar i förväg minnet, det går ganska bra med träning. Sedan kollar man i efterhand att objektet låg exakt där det skulle ligga.

Hjärnan är otroligt lätt att manipulera när det gäller synintryck, det som kallas ”bias” är ju inget man medvetet utsätter sig för, men en fälla som är ruskigt lurig. Kanske den sak inom visuell astronomi som tar längst tid att lära sig klara av.

 

[Hans Bengtsson]

Vilka tre stjärnor på bilderna är det du tänker på?

En viktig källa för info om enskilda objekt är VizieR:

https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR

[Hans Bengtsson]

PGC 32444 har V-magnitud 15.543 enligt APASS, och B-magnitud 16.707. Så det verkar inte omöjligt att du kunde skymta den. Se AAVSO-kartor nedan.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_4978.jpeg
   

2. 

   IMG_4979.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Den B-serien ser ju ut att vara väldigt välkalibrerad och fin. Och B-mätningarna är egentligen det viktigaste när det gäller flarestjärnor eftersom utbrotten syns bäst där.

Svårt att veta varför V-magnituderna blivit så spretiga. Kan närheten till Gamma Leo spela roll?

[Hans Bengtsson]

Aha, tänkte väl att du nog redan upptäckt detta.

Jag har nu kollat en del moderna källor och obs-serier, och kommit fram till att AD Leo i viloläge har B-magnitud ca 10.8 och V-magnitud ca 9.4. Variationen i dessa värden är nog inte mer än plus minus 0.1 magnitud (när det inte är någon flare).

[Hans Bengtsson]

Magnus:

Jag funderar lite på din mätserie av AD Leo den 23 april. Värdena är mycket ljussvagare än förväntat.

[Hans Bengtsson]

Lyriderna bjöd inte på några överraskningar. Toppen inträffade som förutsagt på eftermiddagen den 22 april. ZHR blev ca 13.

Se bifogat diagram från MeteorFlux.

En eftersläntrare natten 23-24 april, över norra Norge:

https://norskmeteornettverk.no/meteor/20250423/232130/

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   IMG_4956.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Så spännande! Hur länge stannar du där?

Är det möjligen samma teleskopfarm där Gregor Duszanowicz har sitt Moonbase Observatory?

[Hans Bengtsson]

För den historiskt intresserade kan nämnas att NGC 5957 upptäcktes 1865 från Östervold-observatoriet i Köpenhamn. Astronomen hette d’Arrest.  Fängslande nog finns teleskopet, en 28 cm Metz-refraktor, fortfarande att beskåda på Steno-museet i Århus. Se bild.

Attachments:

1. 

   IMG_4950.jpeg
   

[Författare]

Inlägg