Svar till: Dvärgnovan SS Cygni i utbrott
Hej!
Nu när utbrottet är över kan jag sätta samman en bild över det hela, dvs några få detaljer till:
Uppifrån och ner är det vid max utbrott och längst ner tillbaka i vilotillstånd. Kontinuuet vrider sig från att vara starkt i blått vid utbrottets max till att sjunka ner och vara i stort sett platt vid vilotillstånd, där ljuset primärt kommer från Balmer-seriens emission (ett tecken på att ackreationsskivan är optiskt tunn, som Johan/chatGPT skrev ovan) och släpper igenom ljuset från upphettade väteatomer i den heta fläcken.
Kontiuunet svänger lite i blått på vägen ner. Det kan i huvudsak tillskrivas lite skakigheter i min procedur och känslighet för små variationer i blått (det har att göra med hur man kan producera bra platt-fältsbilder i det här rätt stora frekvensomfånget med dagens ljuskällor).
Allt är taget med en C8:a vid f/10, Lowspec med 300 l/mm gitter, och en ASI183mm kamera. R är ca 1600-1800 (varierar lite och är ett oklart värde vid lågupplöst spektroskopi).
Magnus
Attachments:
