[Thomas Karlsson]

Jag sökte upp 0 43 40.245 +41 25 59.45 i VizieR och blev lite osäker på om den tillhör Andromeda eller inte. I Gaia DR3 står det att avståndet är 905 parsec (3000 ljusår) och då är det ju en förgrundsstjärna. Men den är också med i olika kataloger över stjärnor i M31, t.ex “BV photometry of M31 eclipsing binaries (Vilardell+, 2006)”, men utan några ytterligare uppgifter mer än position och ljusstyrka.

Namnet 2MASS J12433918-6459373 du hittade måste vara fel. Siffrorna i namnet är ju koordinaterna och deklination -64 är inte M31. Annars kan nog stjärnor i M31 finnas med i 2MASS, bara de lyser tillräckligt starkt i infrarött. 2MASS är ju en katalog över i det infraröda bandet.

• Det här svaret redigerades för 9 månader sedan av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu uppdaterat variabeltabellen i SVO med GCVS namnlistor 84, 85 och 86. Totalt har 3484 nya variabler tillkommet. Majoriteten är variabler i klotformiga stjärnhopar, men också andra variabler över hela stjärnhimmeln och novor från de senaste åren har tillkommit. En allmän revision för variablerna i stjärnbilderna Kameleonten och Cirkelpassaren har också gjorts.

Jag uppdaterade variabeltabellen senast 2020 med namnlista 83, så jag har legat lite efter, men nu har SVO alla uppdateringar som kommit från GCVS.

Som sagts i andra sammanhang jobbar inte GCVS-teamet i Ryssland särskilt snabbt och ligger långt bakom AAVSO:s variabeldatabas VSX som nu innehåller uppgifter om 9 miljoner variabler och är mycket aktuellare.

Variabeltabellen i SVO har inte ambitionen att vara heltäckande utan är mer ett stöd för de variabler som kan tänkas observeras i Sverige.

[Thomas Karlsson]

Jag använde gratisprogrammet Aladin (https://aladin.cds.unistra.fr). Programmet har en mängd bra funktioner och visar himmeln från sky surveys som DSS, PanStarrs, SDSS och 2MASS. När jag hittade dina nebulosor kopierade jag koordinaterna och sökte i Simbad (https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-fbasic) där jag hittade namnen.

[Thomas Karlsson]

Du har rätt Hans, jag förväxlade tydligen numren när jag sökte mig fram till nebulosorna.

[Thomas Karlsson]

Jag har identifierat 1 som Sharpless 226 (SH2-226), 2 som Sharpless 228 (SH2-228) och 3 som Lynd’s Bright Nebula 809 (LBN 809).

[Thomas Karlsson]

Verkligen en unik händelse.

[Thomas Karlsson]

Det var en intressant iaktagelse och intressant att följa vidare. Det kan vara en effekt av i vilken ordning bilderna tagits, tiden mellan bilderna och hur fägindex beräknas i SVO. SVO utgår från en B, R eller I observation och jämför den med den V som ligger närmast i tid och är tagen på samma objekt och av samma observatör, max inom 60 minuter. För snabba förmörkelsevariabler kan det ju ha skett att stjärnan hunnit mörkna eller ljusna märkbart mellan bilderna och det är den effekten man ser.

[Thomas Karlsson]

Det senaste maximumet inträffade flera veckor tidigare än beräknat. Jag har därför justerat perioden i SVO från 744 till 738 dagar som stämmer bättre med alla nu tillgängliga observationer.

[Thomas Karlsson]

Det var en väldigt fin serie du gjorde där man ser variationen tydligt. Jag har lagt till den i mitt excel-ark över V405 Aur. I O-C diagrammet hamnade den på 0.25 ihop med tre andra serier från den här säsongen.

Jag tror det finns exempel på IP-stjärnor med både ökande och minskande spinnperiod. Man talar om stjärnor med “spin-up” eller “spin-down”. Minns inte detaljerna i de fysiska omständighterna för dessa processer. Men V405 Aur har nog hittills klassats som en IP med ganska stabil period, eller med en period som bara wobblar lite upp och ner.

Och bara för att klargöra, om perioden ökar betyder det att varje rotation tar längre tid och alltså att snurrhastigheten minskar.

• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 9 månader av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har gjort en uppföljning av spinnperioden för V405 Aur med dataserier från hösten och vintern. Tyvärr har inte V405 Aur observerats lika flitigt den här säsongen som tidigare år, men jag har fått fram sex nya tidsserier från AAVSO för stjärnan.

Stjärnans ökande period har fortsatt även det senaste året och takten har dessutom ökat markant. I O-C diagrammet kan man se att datapunkterna nu inte längre följer den paraboliska kurvan, vilket de skulle gjort om periodökningen varit konstant. Jag har också gjort ett perioddiagram där man direkt kan se medelperioden för varje säsong. Från det diagrammet kan man se att perioden hade en ganska jämn ökning mellan 2016 och 2022. Men för 2023 och 2024 har ökningen varit tre gånger så stor. Tidpunkten för maximum är nu uppåt 30% ur fas jämfört med medelperioden 2000-2015.

Attachments:

1. 

   V405Aur_OC.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Thomas Karlsson]

Du är uppmärksam Hans. Det var ett skrivfel där som jag missade, jag har ändrat texten till V-I nu.

 

[Thomas Karlsson]

Jag har idag lagt till möjlighten att rita färgindexdiagram med indexet V-I. Tidagare har endast indexen B-V och V-R funnits. Men det kommer in fler och fler observationer i infrarött till SVO så jag tyckte det kunde vara intressant att även kunna plotta V-I.

[Thomas Karlsson]

Det finns några avvikande punkter både ovanför och under medelkurvan. Det kan hända att det är dessa som orsakar effekten.

[Thomas Karlsson]

Jag fick fram dem med Peranso och genom att kombinera obsarna i SVO med ASAS-SN och ZTF.

[Thomas Karlsson]

Gustav, du behöver inte använda period elementen från VSX. Uppdaterade uppgifter finns sedan några månader i SVO! Med perioden 0.3654714 istället för VSX 0.365286 blir kurvan jämnare.

Se http://var.saaf.se/graph/vargraph.php?varname=V1410+Tau&showphase=2&showband=@V&.png

[Författare]

Inlägg