[Thomas Karlsson]

Det fanns en anledning till att undvika namn med mellanslag, men den är inte lika viktig nu som när vi drog igång SVO. Hans, om du minns så laddade vi in alla gamla obsar från filer som du, Hans-Göran och jag sammanställde. Formatet vi använde var det jag kallar VSNET-format och används i funktionerna importera och exportera VSNET-fil i SVO. I det fomatet är mellanslag fältavgränsare, så har man mellanslag i namnet kommer fälten i olag. I dessa filer är också GCVS-namnen omkastade så att t.ex R Tri anges som TRIR. Vid export var det då enkelt att dela namnet vid mellanslaget och stuva om de två delarna.

I SVO nu används inte VSNET så mycket nu vad jag tror. Jag använder det mest i veckorapporterna jag skickar till mail-listan vsobs-share för vidarebefordran till AFOEV. Så jag tror det borde gå att ändra utan större problem, men det behövs nog en noggrannare genomgång för att se om det är andra funktioner som berörs. Om det inte ställer till det allt för mycket får annars den här egenheten vara ett arv från SVO:s barndom.

[Thomas Karlsson]

Jag har lagt in SN2023ixf i SVO så nu går det att registrera observationer av den här supernovan.

[Thomas Karlsson]

Efter diskussionen i MU Cam-tråden visade det sig att det var förvillande i funktionen “Rita Ljuskurva” att kolumnen Band visas istället för Filter i listan med obsar. Jag har därför ändrat kolumnen Band till Filter i listan med obsar.

Men i urvalsdelen är det fortfarande band som avses. Så att om man väljer att rita obsar av typen V får man med både V och CV i diagrammet men kan se vilket filter som använts i listan med obsar.

[Thomas Karlsson]

I SVO finns begreppen “band” och “filter”. Kanske förvillar det mer än hjälper, men tanken var att minska antalet val i t.ex. Rita Ljuskurva-bilden. Band är ett övergripande begrepp som är kopplat till ett eller flera filter. Bandet V är t.ex. kopplat till filtren V, CV, pv och V(PV). Det innebär att när man gör en ljuskurva och väljer “Visa endast obsar av typen: V” är det bandet V man valt och får då med alla obsar med de filter som är kopplat till det bandet.

[Thomas Karlsson]

Nu var det dags igen med nya och uppdaterade fasdiagram i SVO. Dessa är som vanligt baserade på de observationer som kommit in till databasen. Stjärnor som fått nya diagram denna gång är miran RR Aur, förmörkelsevariabeln OQ Dra, den halvregelbundna superjätten Y Lyn, miran AU Gem som ingår i 50 bortglömda miror samt miran CV Vir som är med i 51-75 bortglömda miror.

De stjärnor som fått uppdaterade diagram och periodberäkningar är V CVn, S CrB, R Leo, R Tri och T UMa.

Diagrammen hittas på SVO under Ljuskurvor & Resultat -> Fasdiagram för 160 stjärnor.

[Thomas Karlsson]

Jag har läst på lite mer om den här sideband- eller beat-perioden. Som jag fattar det är det en kombination av en fysisk effekt i förhållande till omloppstiden och rotationstiden.Om man tänker en väldigt enkel modell: Den snabbroterande vita dvärgen har en magnetpol som är offset från rotationsaxeln och som lyser extra starkt. Därifrån får man rotationsperioden. Runt vita dvärgen kretsar en donatorstjärna som skickar gas från en het fläck. När den heta fläcken är riktad mot oss lyser den extra starkt och därifrån får man omloppstiden. Antag att vid de tillfällen magnetpolen passerar som närmast den heta fläcken lyser stjärnan upp än mer. Detta inträffar inte i samma takt som rotationsperioden eftersom donatorstjärnan på en rotation flyttat sig lite i sitt omlopp och magnetpolen därför behöver rotera lite till.

Det är samma som med dygnet. Jordens rotation är egentligen 23 timmar 56 minuter men det behövs 24 timmar i förhållande till solen eftersom solen ändrat läge pga. jordens omlopp.

 

[Thomas Karlsson]

Nu har jag grottat ner mig mer i MU Cam med lite blandat resultat. Jag har gjort urval på enskilda observatörer eller alla obsar inom ett visst tidsintervall, men på så sätt att det minst har blivit >1000 obsar och att de täcker ett antal dagar. Alltid verkar de mest prominenta perioderna vara de kända för omlopp och rotation, 0.1966 och 0.01374. För den korta perioden är andra tydliga perioder också 0.01355 och 0.01393, dessa är falska aliasperioder som beror på dygnsglappen i serierna, 1 / ((1 / 0.1374) +/- 1).

Den så kallade sidebandperioden på 0.01477 är mer växlande. För obsar efter 1:a mars, då Magnus började obsa den, är den mycket tydlig. Både om man inkluderar eller exkluderar Magnus obsar. För januari och februari 2023 finns signalen, men är mycket svagare. För okt-dec 2022 är den också väldigt svag medan den för t.ex jan-feb 2019 var stark.

En ny teori om vad det handlar om är att det kan vara en växlande amplitud i ljusväxlingen för omloppstiden som ger en svagare eller starkare sidebandeffekt. Den här effekten kan förstås som att en signal (frekvensen för omloppstiden) är överlagrad på en bärvåg (frekvensen för rotationstiden). Värdet 0.01477 stämmer ju perfekt med formeln för sideband och om den är stark eller svag kan då hänga ihop med hur mycket stjärnan växlar under ett omlopp.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag försökte bara spåna om möjliga orsaker till de där “spökperioderna”. Antagligen spelar inte kadensen i bilderna nån roll i detta fallet då du ändå har 20 bilder per cykel. Jag ska undersöka AAVSO-datat mer under dagen och då bara ta med serier som gjorts sen du började följa stjärnan för att se om den verkar ha ändrat beteende sista tiden.

[Thomas Karlsson]

Ja det var en väldigt fin serie. Just för senaste natten verkar ju 0.,01469 vara bästa perioden. Signalen du fick på 0.001453 är med säkerhet falsk då den ligger nära dubbla tidsavståndet mellan bilderna. Perioder som ligger nära samplingsfrekvensen kan bli väldigt fel. Istället för att titta på en enskild natt är nog det bästa att lägga ihop datat från alla nätter. Då blir ju den längre omloppstiden väldigt tydlig i ditt data, men konstigt nog är det inte helt tydligt var den korta rotationsperioden hamnar.

Jag testade att ladda ner obsar från AAVSO för Mu Cam och gjorde periodanalys för några andra observatörer som hade gjort många serier. Där var det den kortare perioden mer tydlig och i enlighet med de publicerade värdena. Kanske nån med större erfarenhet av sån här analys skull titta på din data.

Jag kanske är ute och cyklar, men funderade på om det skulle vara någon vits att att ha blandade tidsavstånd mellan olika serier. Som det är nu verkar det som att tiden mellan nästan alla bilder är 0.0007 eller dubbla, 0.0014. Vet inte om det skulle vara någon vits att ha några serier med andra avstånd. Nuvarande tiden är ju ändo 20 gånger kortare än rotationsperioden så det borde ju inta vara något problem egentligen?

[Thomas Karlsson]

Då lutar det ändå mot en interferenseffekt när jag läst Hans wikipediaartikel och Magnus kommentar. Om jag fattat det rätt kan man beräkna sidbandperioden genom: 1 / (1 / 0.01374 – 1 / 0.1966) = 0.01477. Där 0.01374 är rotationstiden och 0.1966 är omloppstiden.

Magnus, jag har hittills bara testat med dina observationer.

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt perioderna igen efter Magnus senaste serie från inatt. Jag har också testat att undersöka överlagrade sinuskurvor med olika perioder som jämförelse. Att testa med syntetiska ljuskurvor man själv skapat och därmed vet perioderna kan vara ett bra sätt att se olika interferensproblem.

Efter dessa test och mer data lutar jag nu emot att det finns två korta perioder 0.01374 och 0.01477. Det finns en uppgift i VSX som jag inte lagt märke till förut som är intressant i sammanhanget. I en av kommentarerna står det: “Spin period = 0.013777924 d, amplitude = 90 mmag. Sideband oscillation period = 0.014812926 d, amplitude = 25 mmag (average).”. Vad är en sideband oscillation? De två angivna perioderna stämmer ju annars rätt bra med Magnus data. I andra kommentarer anges en något kortare spinn-period som avrundat blir 0.01374.

[Thomas Karlsson]

Mu Cam var en väldigt svår stjärna att analysera. Jag tror perioden på 0.0148 också är falsk, men är inte 100% säker. Vad som ställer till det är att det finns två korta perioder, 0.197 och 0.0137, som är överlagrade och sen att det är 2 dagars glapp eller mer mellan alla serierna. När det är så korta perioder ställer även dygnsglappen till med oreda. För den korta perioden motsvarar två dygn  ca 145 cykler, och då är det inte helt lätt att veta om det ska vara 144, 145 eller 146 cykler mellan två serier. För den längre perioden motsvarar två dygn 10 cykler.

Jag vet inte om det har med saken att göra men perioden på 0.0148 motvarar 135 cykler på två dagar, vilket är exakt 10 färre än för perioden 0.0137 och motsvarar antalet cykler för den långa perioden..

[Thomas Karlsson]

Updateringen i VSX är nu godkänd! Se https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26127
Under uppdateringen för VSX kom jag fram till att bästa perioden nog ändå var den tidigare 744. Den kan säkert ändras i framtiden då vi bara har 5 maximum för stjärnan och långperiodiska miror ofta varierar rätt mycket cykel till cykel.

[Thomas Karlsson]

Det blir en jättestark signal på 0.000729 och just den sista serien. Men jag tror det är en slags interferens-effekt. Datum i SVO är ju bara med 4 decimaler så upplösningen på en så kort period blir dålig. Tidsavståndet mellan bilderna i serien är för det mesta 0.0007 eller dubbla det värdet, väldigt nära perioden du fick. Det blir lite samma effekt som man ser ekerhjul på film och det ser ut som det går baklänges.

[Thomas Karlsson]

Jag fick en bild från Burke-Gaffney observatoriet inatt, 2023-04-11 01:36UT, som visade magnituden 11.863V.

[Författare]

Inlägg