[Thomas Karlsson]

Det har varit väldigt många solfläcksgrupper den senaste tiden. Jag såg 12 stycken både 22/6 och 23/6. Idag var det färre grupper, såg bara 6, men å andra sidan hade den här enorma AR 3354 dykt upp.

[Thomas Karlsson]

Petter, jag funderar också på när du tar bilder i Ir. Vad har du för kamera och filter då? Som jag fattade har du en färgkamera och har använt den gröna kanalen. Hur funkar det då med Ir? Om man ska göra fotometri i Ir som är meningsfull tror jag du ska ha en monokrom CCD eller CMOS och ett fotometriskt Ic-filter. Och som Hans skrev är not Ir lite överkurs. Tror det är mer meningsfullt att du i första hand koncentrerar dig på V/TG.

 

Om du inte vet vilka stjärnor du ska välja så titta gärna i SVO vilka stjärnor som observerats mest genom åren. Det är oftast roligare och mer givande att följa stjärnor tillsammans och hjälpas åt bygga upp en ljuskurva över tid.

[Thomas Karlsson]

Idealet om möjligt är att ha en SNR på 100 eller bättre. Men för svagare stjärnor kan det vara svårt. En undre gräns är 10. Ungefärligt samband mellan SNR och magnitudosäkerhet är att SNR=100 motsvarar +/-0.01 magnitud och SNR=10 motsvarar +/-0.1 magnitud. Så det beror också på hur stor egenvariation variabeln har. Har variabeln liten amplitud behöver man högre SNR för att fånga variationen. Medan för en mira med 5-8 magnituders variation kan man i nödfall gå under SNR=10 då det på grund av den stora amplituden inte spelar så stor roll om mätningen blir några 1/10-delar fel.

[Thomas Karlsson]

Petter, om du går in på sidan Observationer -> Registrera egna i SVO så finns två knappar till höger om varje observation. Den första är för att ändra och den andra för att ta bort en obs. Om du skulle behöva ta bort en hel serie och tycker det blir för jobbigt att klicka på alla kan jag hjälpa dig att bakvägen ta bort felaktiga.

[Thomas Karlsson]

Knepigt, jag har fortfarande problem med Firefox. Upptäckte att jag kan få upp forumet om jag startar med en annan sida än startsidan, t.ex. sidan med forumregler.

[Thomas Karlsson]

Magnus, jag vet inte om du lagt märke till det, men sen MU Cam kom in i sin starkare fas har perioden på 0.01477 nästan helt försvunnit. Fram till 27/4 är den ungefär lika stark som rotationsperioden på 0.01374, men från 2/5 och framåt nästan osynlig.

[Thomas Karlsson]

Jag tycker WX Her är en av de intressantaste stjärnorna bland de 50 bortglömda eftersom den haft en så konsekvent periodminskning under 100 år. Så jag ansökte hos AAVSO att få den observerad via AAVSONet och fick ja på det. Se https://app.aavso.org/aavsonet/ och proposal 345! Jag ansökte att få den observerad en gång i veckan, men de har lagt ut observerandet på två olika teleskop och ofast har det kommit flera obsar från båda varje vecka.

För övriga fjärrteleskop jag använder är situationen värre. COAST står still sedan i slutet av april efter tekniska problem med monteringen. Området där Abbey Ridge observatoriet finns på Nova Scotia är det skogsbrand och innvånarna har rekomenderats att evakuera.

[Thomas Karlsson]

Jag fick min första bild av supernovan inatt från Burke-Gaffney observatoriet. Tror Gustav fick en bild därifrån också. 11.098V blev mitt resultat. SN2023ixf dominerar ju M101 helt.

[Thomas Karlsson]

Det fanns en anledning till att undvika namn med mellanslag, men den är inte lika viktig nu som när vi drog igång SVO. Hans, om du minns så laddade vi in alla gamla obsar från filer som du, Hans-Göran och jag sammanställde. Formatet vi använde var det jag kallar VSNET-format och används i funktionerna importera och exportera VSNET-fil i SVO. I det fomatet är mellanslag fältavgränsare, så har man mellanslag i namnet kommer fälten i olag. I dessa filer är också GCVS-namnen omkastade så att t.ex R Tri anges som TRIR. Vid export var det då enkelt att dela namnet vid mellanslaget och stuva om de två delarna.

I SVO nu används inte VSNET så mycket nu vad jag tror. Jag använder det mest i veckorapporterna jag skickar till mail-listan vsobs-share för vidarebefordran till AFOEV. Så jag tror det borde gå att ändra utan större problem, men det behövs nog en noggrannare genomgång för att se om det är andra funktioner som berörs. Om det inte ställer till det allt för mycket får annars den här egenheten vara ett arv från SVO:s barndom.

[Thomas Karlsson]

Jag har lagt in SN2023ixf i SVO så nu går det att registrera observationer av den här supernovan.

[Thomas Karlsson]

Efter diskussionen i MU Cam-tråden visade det sig att det var förvillande i funktionen “Rita Ljuskurva” att kolumnen Band visas istället för Filter i listan med obsar. Jag har därför ändrat kolumnen Band till Filter i listan med obsar.

Men i urvalsdelen är det fortfarande band som avses. Så att om man väljer att rita obsar av typen V får man med både V och CV i diagrammet men kan se vilket filter som använts i listan med obsar.

[Thomas Karlsson]

I SVO finns begreppen “band” och “filter”. Kanske förvillar det mer än hjälper, men tanken var att minska antalet val i t.ex. Rita Ljuskurva-bilden. Band är ett övergripande begrepp som är kopplat till ett eller flera filter. Bandet V är t.ex. kopplat till filtren V, CV, pv och V(PV). Det innebär att när man gör en ljuskurva och väljer “Visa endast obsar av typen: V” är det bandet V man valt och får då med alla obsar med de filter som är kopplat till det bandet.

[Thomas Karlsson]

Nu var det dags igen med nya och uppdaterade fasdiagram i SVO. Dessa är som vanligt baserade på de observationer som kommit in till databasen. Stjärnor som fått nya diagram denna gång är miran RR Aur, förmörkelsevariabeln OQ Dra, den halvregelbundna superjätten Y Lyn, miran AU Gem som ingår i 50 bortglömda miror samt miran CV Vir som är med i 51-75 bortglömda miror.

De stjärnor som fått uppdaterade diagram och periodberäkningar är V CVn, S CrB, R Leo, R Tri och T UMa.

Diagrammen hittas på SVO under Ljuskurvor & Resultat -> Fasdiagram för 160 stjärnor.

[Thomas Karlsson]

Jag har läst på lite mer om den här sideband- eller beat-perioden. Som jag fattar det är det en kombination av en fysisk effekt i förhållande till omloppstiden och rotationstiden.Om man tänker en väldigt enkel modell: Den snabbroterande vita dvärgen har en magnetpol som är offset från rotationsaxeln och som lyser extra starkt. Därifrån får man rotationsperioden. Runt vita dvärgen kretsar en donatorstjärna som skickar gas från en het fläck. När den heta fläcken är riktad mot oss lyser den extra starkt och därifrån får man omloppstiden. Antag att vid de tillfällen magnetpolen passerar som närmast den heta fläcken lyser stjärnan upp än mer. Detta inträffar inte i samma takt som rotationsperioden eftersom donatorstjärnan på en rotation flyttat sig lite i sitt omlopp och magnetpolen därför behöver rotera lite till.

Det är samma som med dygnet. Jordens rotation är egentligen 23 timmar 56 minuter men det behövs 24 timmar i förhållande till solen eftersom solen ändrat läge pga. jordens omlopp.

 

[Thomas Karlsson]

Nu har jag grottat ner mig mer i MU Cam med lite blandat resultat. Jag har gjort urval på enskilda observatörer eller alla obsar inom ett visst tidsintervall, men på så sätt att det minst har blivit >1000 obsar och att de täcker ett antal dagar. Alltid verkar de mest prominenta perioderna vara de kända för omlopp och rotation, 0.1966 och 0.01374. För den korta perioden är andra tydliga perioder också 0.01355 och 0.01393, dessa är falska aliasperioder som beror på dygnsglappen i serierna, 1 / ((1 / 0.1374) +/- 1).

Den så kallade sidebandperioden på 0.01477 är mer växlande. För obsar efter 1:a mars, då Magnus började obsa den, är den mycket tydlig. Både om man inkluderar eller exkluderar Magnus obsar. För januari och februari 2023 finns signalen, men är mycket svagare. För okt-dec 2022 är den också väldigt svag medan den för t.ex jan-feb 2019 var stark.

En ny teori om vad det handlar om är att det kan vara en växlande amplitud i ljusväxlingen för omloppstiden som ger en svagare eller starkare sidebandeffekt. Den här effekten kan förstås som att en signal (frekvensen för omloppstiden) är överlagrad på en bärvåg (frekvensen för rotationstiden). Värdet 0.01477 stämmer ju perfekt med formeln för sideband och om den är stark eller svag kan då hänga ihop med hur mycket stjärnan växlar under ett omlopp.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Författare]

Inlägg