[Thomas Karlsson]

Jag kombinerade Tomas obsar med ASAS-SN och ZTF och fick perioden 0.3396753, bara en liten justering av den ursprungliga på 0.33967. Med den nya perioden var primärminimum ändå lite ur fas med den ursprungliga epoken, det hamnade på ca. 0.93. Så jag har uppdaterat både epok och period för OQ Dra i SVO.

[Thomas Karlsson]

Idag sken solen i Varberg och jag noterade 10 solfläcksgrupper och 45 enskilda fläckar. Jag såg sedan att detta var min solobservation nummer 1005. Tyvärr missade jag uppmärksamma 1000-jubileet som inträffade 18:e januari.

[Thomas Karlsson]

Jag hittar inget verktyg för periodberäkning eller för att visa fasdiagram på sidan jag länkade till. Jag kollade lite snabbt också vad ZTF täcker och vad jag hittade är magnitudområdet ca. 12 till 20 eller 21 och deklination +90 till -30 grader.

[Thomas Karlsson]

Så är det nog. Jag undersökte lite mer. Uppgiften i VSX publicerades juli 2020 och baserades på ZTF DR2. De äldsta obsarna jag ser i ZTF för Bn V04 är från 2018 och uppgiften i VSX borde vara baserad på bara två maximum. ZTF har nu släppt DR15 och där ser jag data fram till oktober 2022 och fyra maximum.

I Peranso är det väldigt lätt att hämta data från ZTF då programmet har kopplingar till en massa datakällor som AAVSO, ASAS-SN, ZTF m.fl så man kan få upp datan bara med en knapptryckning.

Annars kan man gå in på sidan https://irsa.ipac.caltech.edu/cgi-bin/Gator/nph-scan?mission=irsa&submit=Select&projshort=ZTF
– Välj datarelease (t. ex DR15) och sedan knappen Select.
– Fyll i fältet “Coordinate or Object Name:” för stjärnan man söker, klicka knappen “Run Query”.
– Man får upp en lista med alla träffar med tidsserier för olika objekt och olika filter inom sökradien.
– Man bockar sedan i de rader man vill se en ljuskurva för och klickar knappen “To Time Series Tool”.
– Man får upp en ny lista med de ibockade alternativen. Här klickar man på en av raderna i listan och får upp ytterligare en sida där man ser ljuskurvan, alla observationer samt himmelsbilder på stjärnan. Både ljuskurvan och obsarna kan sparas ner från denna sida.

 

[Thomas Karlsson]

Aha, så perioderna i VSX för Bn V-stjärnorna är inte från den senaste jätteportionen nya miror från OGLE utan från en tidigare uppdatering som bygger på ZTF-data. För miror tycker jag man behöver minst 10 års data för att få en bra uppfatning om perioden.

Jag testade för skojs skull att beräkna perioden för Bn V04 i Peranso med ZTF-data. För g-bandet blev den 403 och r-bandet 401 dygn, vilket ju är ungefär samma som från SVO-data. Så trots alla decimaler kan det inte ha varit en speciellt bra metod de använt för ZTF-perioderna i VSX.

[Thomas Karlsson]

Fyra av Bn V-stjärnorna är ju med i de Bortglömda Mirorna nummer 51-75, Bn V02, 03, 04 och 32. De är ju rätt svaga och 32:an extra lurig då den ligger väldigt nära en starkare granne. Men jag har observerat dem då och då och fått fram preliminära perioder. Jämfört med OGLE skiljer det en hel del, så man kan nog konstatera att värdena från OGLE nog kan ifrågasättas och det är vits att fortsätta observera dem. De perioder som finns i SVO är:

Bn V02: 273
Bn V03: 375
Bn V04: 403
Bn V32: 531

[Thomas Karlsson]

I varberg var det en fin halo kring solen när den var på väg ner. En ring runt solen (eller snarare en halvcirkel då den stod lågt) och bisolar som syntes som korta regnbågar.

[Thomas Karlsson]

Grattis till observationen. Kul att du kunde få syn på den och att vädret samarbetade den här gången.

[Thomas Karlsson]

Undrar om det inte är ASAS-SN som har felaktiga värden. Jag sökte i ZTF på TIC-stjärnan (och 2 andra svaga stjärnor i närheten). De har mätningar för slutet av augusti 2019, men visar inga avvikande värden för den perioden eller några större variationer överhuvudtaget.

[Thomas Karlsson]

Jag har uppdaterat periodelementen i SVO till de nya värdena ovan i tråden.

[Thomas Karlsson]

Jag tittade lite till på det här. Det gick att göra ett O-C diagram genom att dela upp DASCH-obsarna i 4 delar och bestämma en maxtidpunkt i varje intervall, samt göra samma sak för ASAS-SN V, ASAS-SN g och SVO V. Det blev en lite spretigt men ändå rätt tydlig uppåtriktad parabolisk kurva och en periodökning på 1.7*10-9 dygn/cykel (0.15 1/1000 sekund). Med en periodökning i denna storleksordning tror jag alla konstigheter försvinner.

Det är nog helt OK att uppdatera i VSX med uppgifterna från ASAS-SN och de nya obsarna. Men det är nog bra om ni gör de olika serierna med olika färg och har etiketter som talar om vilken data som hör till vilken färg.

[Thomas Karlsson]

Jag har titittat på stjärnan igen och jag tror det troligaste är att perioden ändrat sig. Om jag kombinerar DASCH (obsar i huvudsak mellan 1900-1950) och ASAS-SN då stämmer den ursprungliga epoken och perioden bäst. Men om jag kombinerar ASAS-SN + era nya obsar då stämmer Lasses nya epok och period bäst. Jag hittar ingen bra kombination av epok och period som passar ihop med alla tre uppsättningarna av data. Skillnaden mellan perioderna är ca. 5 sekunder.

Jag blir inte helt klok på det här…

[Thomas Karlsson]

När jag undersökte stjärnan tidigare stämde den gamla epoken från 1950 väldigt bra ihop med data från DASCH och ASAS-SN. Också perioden från GCVS som finns i SVO nu var den som stämde bäst. Däremot verkade era nya mätningar ligga ur fas med ca. en timme jämfört med de andra källorna, som jag skrev om högre upp i tråden. Kan stjärnan helt nyligen ändrat period eller är det något problem med tiden för de nya obsarna?

Om man ska uppdatera uppgifterna i VSX kan ni nog inte bara använda era nya mätningar. Sebastian Otero kommer nog att be er att också inkludera åtmintonde data från ASAS-SN.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Det finns ett program som heter Period04 http://period04.net/ jag använt nån gång.

[Thomas Karlsson]

Om man vill följa V836 Cas bakåt i tiden kan jag tipsa om att det finns över 2000 observationer av stjärnan i DASCH som täcker 100 år, 1889-1989!

[Författare]

Inlägg