Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Vid midnatt kunde jag äntligen se denna supernova med min 12-tums Dobson. Med 188x hade galaxens centrum en dubbel kärna. Den norra och aningen ljusare av dem var supernovan. Med 300x syntes SN2025rbs tydligt. Skattade den till magnitud 13.2.
/Timo K
Även Saturnus, Neptunus och Uranus kan ses samtidigt!
/Timo K
Bra Johan! Jag får vänta ett par veckor till innan jag får möjlighet att se supernovan från min horisont.
/Timo K
Supernovan ligger 12″.3 NNW om galaxens centrum. Den kanske kan redan nu observeras från sydligaste Sverige (Johan W?)? SN2025rbs borde fortfarande vara lätt synlig från Sagittarius-träffen på Öland i slutet av augusti. Enligt en bedömning kan supernovan toppa med magnitud 11. Isåfall den ljusaste supernovan sedan SN2011fe i M101 i september 2011?
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Bra Håkan! Kände inte till ditt foto av 2I/Borisov.
/Timo K
Bra gjort! Är detta den första bilden tagen av en svensk amatör på en interstellär himlakropp i solsystemet? Hoppas 3I/ATLAS går att se visuellt i höst.
/Timo K
Grattis Peter! Jag visste att videon skulle hamna på SpaceWeather till slut. Jag såg också dessa NLC häromnatten men självklart noterade jag ingen sådan rörelse visuellt.
Obsade då konjunktionen mellan Saturnus och Neptunus i teleskop. Såg flera satelliter fara fram höger till vänster. Dessa Starlink-otyg.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Intressant! En hyperbolisk banexcentricitet på >6 är oöverträffat. Kometen går väl nästan i en rät linje utan att böja av så mycket? Tydligen upptäcktes 3I/ATLAS när den passerade framför den mörka nebulosan B297 i Skytten (mellan M23 och M24).
/Timo K
Den rekurrenta novan RS Ophiuchi syntes för blotta ögat i augusti 2021. Den 9 augusti skattade jag den till magnitud 4.9. 2021 var ett bra nova-år då jag såg fyra novor, inklusive Nova Vul, också den i augusti.
/Timo K
Detta var mycket tråkigt att höra men inte helt oväntat. Han hade varit allvarligt lungsjuk en längre tid. Jag hade förmånen att träffa Fred ett par gånger, i Australien utanför Geraldton och i Zambia efter solförmörkelser. Till och med min far och mor fick hälsa på honom. En mycket trevlig person. Han tog (skämtsamt) på sig allt ansvar ifall hans förmörkelseberäkningar skulle visa sig vara felaktiga.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
Fantastisk bild, som vanligt. En massa mörka nebulosor är tydliga som vi såg visuellt, bl.a. Dark Doodad nere till höger om Kolsäcken. Dark Doodad kunde jag panorera med 10-tummaren och följa den mörka “bananen” i tre synfält. Den mörka nebulosan katalogiseras som Sandqvist 141/143/145/146. Alltså mannen bakom det hele är Aage Sandqvist, den förre redaktören för Den Svenska Almanackan.
Galaxen nere till höger är faktiskt det Lilla Magellanska molnet med 47 Tucanae under den. Den här natten obsade vi längst tid, 10 timmar, tills gryningen blev för ljus vid 5:30-tiden.
/Timo K
Absolut, LMC är en riktig guldgruva som aldrig tycks sina. Jag hade fram till 2019 visuellt observerat 558 stjärnhopar och nebulosor i det Stora Magellanska molnet och det finns mycket kvar för en 10-tummare. Loggade några fler stjärnhopar i Shapley-Lindsay katalogen i mars-april men jag har inte hunnit analysera obsarna än. Man stjärnhoppar inte i LMC, man stjärnhopshoppar.
Alltså man stjärnhops-hoppar och inte stjärnhop-shoppar. 🙂
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
timokarhula.
En fin nattfjäril.
/Timo K
Hej Tobbe. Man ser tydligt latitudskillnaden mellan Hakos och Wicherina (ca 6 grader ?) för det Stora Magellanska molnet är cirkumpolärt “hos mig”. Visserligen ligger LMC då lågt i airglow vid södra horisonten. Otroligt, till och med den mörka Kolsäcken är då fullt synbar i undre kulmination mitt i airglow-smeten.
Tack Tobbe för dina rapporter och välkommen hem.
P.S. Jag hann fånga 7 nya DS-objekt efter midnatt, dvs nu i maj innan sommaren kommer. Vid 2-tiden dök moln upp men då började det ljusna samtidigt.
/Timo K
Circinus-galaxen, ESO 97-13, är intressant. Den är en av himlens 50 ljusaste galaxer och Gösta Lyngå råkade upptäcka den på en plåt tagen med Mount Stromlos Schmidt-teleskop så sent som 1972. Det finns en artikel om Circinus-galaxen i Astronomisk Tidskrift nr 1 -78. Galaxen syns tack vare ett ”vintergatsfönster” för den ligger bara 4 grader S om vintergatsplanet. Den är den närmaste Seyfert 2-galaxen, avstånd 14 Mly.
Första gången som jag såg galaxen var med Akira Fujiis privata 12-tums Mitaka-teleskop den 22 februari 1999. Den ligger i ett extremt rikt stjärnfält.
Hoppas du får en klar natt. Här ska det mulna på ikväll.
/Timo K
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Astroöl i Lund 28/10!
svar av
Håkan Barregård
-
Saturnus nära opposition
svar av
PeterR
-
IC 1805 Hjärtnebulosan, IC 1795 Fiskhuvudnebulosan och Melotte 15 samt WeBo 1.
tråd av
Andreas Nilsson
-
SH2-129 Fladdermusnebulosan och Ou4 – Bläckfisknebulosan – Remastred – Revisited
tråd av
Andreas Nilsson
-
Supernovan SN2026aaiv
svar av
Arvid Emtegren
-
Vintergatan
svar av
PeterR
-
Spöknebulosan
svar av
LasseH
-
NGC 2715
tråd av
Gabriel Wiklund
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
-
Närbild på NGC 2276!
svar av
Gabriel Wiklund
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 40 st
Senaste 7 dagarna: 1787 st
Senaste 30 dagarna: 3297 st














