[timokarhula]

Grattis David!  Jag försökte också se 2023 BU men misslyckades.  Kl 21 plockade jag ned efemeriden från MPC för min observationsplats.  Valde tidpunkten då asteroiden skulle ha den minsta vinkelhastigheten.  Mellan klockan 23:37-23:50 väntade jag på att 2023 BU skulle passera men såg inte den.  Jämfört med dagens efemerid var positionen ca 7 bågminuter off.

Däremot observerade jag 6 kometer inatt.  C/2022 E3 (ZTF) såg jag för första gången med blotta ögat.  Skattade den till magnitud 5.2.  Med kikare såg jag en 1°.2 lång jonsvans.

/Timo K

[timokarhula]

Ja, det är två olika strukturer som syns på bilderna.  Dels Integrated Flux Nebulae (IFN) som Mel Bartels observerat och dels den nyupptäckta nebulosabågen som endast syns i OIII våglängder och långa exponeringar.  Huruvida nebulosabågen är fysiskt förknippad med M31 återstår att se.

Detta påminner mig om IFN Magellans Spöke som jag “upptäckte” med blotta ögat 2009.  Det såg ut att tillhöra Stora Magellanska Molnet men reflexionsnebulosan ligger strax nedanför vintergatans plan och råkar bara sträcka sig till LMC.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[timokarhula]

Ett inlägg från Steve Gottlieb i CloudyNights angående NGC459:

If you look at SDSS (DR15) photometry, g = 15.39 and r = 14.62.  V is roughly the mean value (V = 15.0), or a more precise conversion formula yields

V = 14.94 and B = 15.80

I don’t know the standard deviation of these figures, but it suggests the galaxy is indeed a half-magnitude fainter than the value Timo and Redbetter mentioned (V = 14.4).

Alltså, det verkar som jag misstänker, att galaxens integrerade V-magnitud är snarare 15.0 istf 14.4.  Det förklarar svårigheten med våra observationer.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[timokarhula]

Jag nämnde i Telescopium även 29P/Schwassmann-Wachmann som kan få utbrott och kan då ses med mindre teleskop.  Som av en slump fick 29P ett nytt utbrott den 22 november.  Kometen är fortfarande av 11-12 magnituden.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[timokarhula]

Peter, jag ser fram emot din fantastiska fotoserie av Mars-ockultationen!  Visst hade vi en otrolig tur med vädret här i Svealand?  Först tre veckor med moln men sedan klara, men kalla nätter.  Läste nyss i VLT:s* e-tidning att min text om ockultationen kom med!  Hoppas att den också hamnar i ett cellulosaformat.

*VLT = Västmanlands Läns Tidning.  Men inom våra intressen ofta tolkad som Very Large Telescope. 🙂

/Timo K

[timokarhula]

Imponerande precision!  Jag kalibrerade starten av tidtagningen utifrån mitt köksur som är radiokontrollerad (från Frankfurt?).  Den tiden skiljde sig med en sekund från mobilens tid.  Fröken Ur hade däremot samma tid som mitt köksur (+-0.5s).

Mina tajmade tider skulle säkert fått bättre precision om jag hade använt större instrument och högre förstoring för Mars såg fortfarande liten ut med 75x.  Såg i alla fall Syrtis Major och Mare Tyrrhenum.  Det var kul att kunna obsa två planetockultationer inom loppet av 2 1/2 dygn.

Västmanlands Läns Tidning (VLT) kontaktade mig och ville veta mer.  Kanske blir det en kort artikel i morgondagens tidning.

/Timo K

[timokarhula]

Medan Mars är bakom fullmånen skriver jag detta.  Jag observerade Mars-ockultationen med min 12cm refraktor och 75x.  Jag tajmade första och andra kontakt med både tidtagarur och Samsung Voice recorder.  Fick följande preliminära tider:

1st contact  4:53:10,3 UT
2nd contact  4:53:41,2 UT

Det tog alltså 30.9 sekunder för Mars att helt täckas av månen.

Pga stor värmeskillnad (det var -15 C ute) så var seeingen dålig.  Trots det kunde jag skymta någon ytdetalj på Mars.

Edit:  Tajmade utträdestiderna till:

3rd contact:  5:43:18,2 UT
4th contact:  5:43:44,2 UT

Utträdet tog 26.0 sekunder.  Mars var helt eller delvis bakom månen i 50 minuter 33.9 sekunder sett från Virsbo.

Nu har jag sett ockultationer av alla planeterna utom Merkurius och Neptunus.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[timokarhula]

Jag lyckades observera ockultationen av Uranus ikväll.  Det var den första stjärnklara kvällen på 23 dygn!  Med min 12cm refraktor och 75x förstoring kunde jag se Uranus närma sig den 6% obelysta månkanten som var i princip osynlig.  Det fanns en ensam bersgstopp på den obelysta sidan, strax norr om Uranus och det såg ut som en vanlig stjärna något ljusstarkare än planeten.

Klockan 18:00:58 hade Uranus försvunnit helt bakom månen.  Inträdet tog någon sekund.  Att se utträdet var mycket svårare då planeten kom fram bakom den belysta månranden.  Det tog någon minut innan jag uppfattade Uranus som en ljussvag prick bredvid månen klockan 18:55.

/Timo K

[timokarhula]

På tal om fjärrteleskop så har jag ett botemedel. Min gamle vän från Västerås, Dr Christian Sasse, kanske kan bota er otålighet från all moln.

https://www.itelescope.net/masterclass-intense

/Timo K

[timokarhula]

Av en märklig slump var månaden mars i år den mest stjärnklara som jag noterat med 27 klara kvällar (enligt mitt subjektiva sätt att räkna).  Då räcker det att minst hälften av himlen är molnfri under ett par timmar och månsken spelar ingen roll.

/Timo K

[timokarhula]

Det är en sällsynt händelse. Jag har själv aldrig sett en Mars-ockultation, men nästan! Den 10 maj 2008 kunde jag observera Mars passera endast 67 bågsekunder från månens nordpol. Detta var mitt på dagen klockan 15 och jag kunde följa Mars med instrument från 18×50-kikare till 10-tums Dobson. Det var en märklig upplevelse att obsa Mars i 25 graders värme från Sverige!

/Timo K

[timokarhula]

November blev den molnigaste kalendermånaden sedan jag började föra nattlig molnighetsstatistik här i Bergslagen 1987.  Endast en kväll var stjärnklar, lördagen den 12:e, men då störde förstås den ljusa månen. Det blev noll timmar observationstid för mig vilket inte hänt tidigare novembermånader. Hoppas man inte missar de ljusa supernovorna i NGC3810, NGC5631 och NGC4415 samt det kraftiga utbrottet hos 29P/Schwassmann-Wachmann innan det är för sent.

/Timo K

[timokarhula]

Håkan, gör mig inte sugen.  Låt oss diskutera detta off-line.

/Timo K

[timokarhula]

Just galaxen NGC459 borde inte vara en av de allra svåraste i Herschel 2500-listan, utifrån de fotometriska uppgifterna. Den allra svåraste Herschel-galaxen som jag inte kunnat obsa med min 12-tummare trots ett antal försök var NGC2843 (V-magnitud 15.5) i Kräftan. Men vi kunde ju se galaxen med 30-tummaren i april och även med den aperturen var NGC2843 rätt så svår, därför att galaxen låg intill en störande stjärna.

Urklipp från den förmodligen främsta nu levande Deep-sky observatören, Steve Gottlieb:

NGC 459 = UGC 832 = MCG +03-04-017 = CGCG 459-024 = PGC 4665
01 18 08.1 +17 33 44
V = 14.4; Size 1.0’x0.9′; Surf Br = 14.1

17.5″ (8/16/93): extremely faint, very small, round, very low even surface brightness. A mag 14 star is 1′ SE. Located 5′ WSW of two mag 10/11.5 stars.

William Herschel discovered NGC 459 = H III-205 on 15 Oct 1784 (sweep 291) and described as “eF, 240 left a doubt, though it rather confirmed it. I perceived it in counting a field, otherwise I should never have suspected it.” WH’s position for III-205 is 01 18.2 +17 39 which is 7′ north of UGC 832 = PGC 4665, and this is the only nearby candidate.

Om Gottlieb skriver “extremely faint” med 17.5 tum bör man dra öronen åt sig. Det egendomliga är att jag har obsat många betydligt ljussvagare och ytljussvagare galaxer med 12 tum. Kanske råkade det finnas det dis i galaxens riktning under observationstillfället? Jag är ganska säker på att jag “plockar” NGC459 med min 12-tummare vid nästa bra tillfälle, när det nu blir av? Hos mig har jag bara haft en enda klar kväll hittills i november, och då var det månsken!

/Timo K

[timokarhula]

Fred Espenak.  En mycket trevlig person.  Jag har mött honom vid tre tillfällen på olika kontinenter då jag var en mer aktiv eklipsjägare.  Han tar på sig allt ansvar att förmörkelserna sker på sekunden när!

/Timo K

[Författare]

Inlägg