[timokarhula]

Imponerande precision!  Jag kalibrerade starten av tidtagningen utifrån mitt köksur som är radiokontrollerad (från Frankfurt?).  Den tiden skiljde sig med en sekund från mobilens tid.  Fröken Ur hade däremot samma tid som mitt köksur (+-0.5s).

Mina tajmade tider skulle säkert fått bättre precision om jag hade använt större instrument och högre förstoring för Mars såg fortfarande liten ut med 75x.  Såg i alla fall Syrtis Major och Mare Tyrrhenum.  Det var kul att kunna obsa två planetockultationer inom loppet av 2 1/2 dygn.

Västmanlands Läns Tidning (VLT) kontaktade mig och ville veta mer.  Kanske blir det en kort artikel i morgondagens tidning.

/Timo K

[timokarhula]

Medan Mars är bakom fullmånen skriver jag detta.  Jag observerade Mars-ockultationen med min 12cm refraktor och 75x.  Jag tajmade första och andra kontakt med både tidtagarur och Samsung Voice recorder.  Fick följande preliminära tider:

1st contact  4:53:10,3 UT
2nd contact  4:53:41,2 UT

Det tog alltså 30.9 sekunder för Mars att helt täckas av månen.

Pga stor värmeskillnad (det var -15 C ute) så var seeingen dålig.  Trots det kunde jag skymta någon ytdetalj på Mars.

Edit:  Tajmade utträdestiderna till:

3rd contact:  5:43:18,2 UT
4th contact:  5:43:44,2 UT

Utträdet tog 26.0 sekunder.  Mars var helt eller delvis bakom månen i 50 minuter 33.9 sekunder sett från Virsbo.

Nu har jag sett ockultationer av alla planeterna utom Merkurius och Neptunus.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[timokarhula]

Jag lyckades observera ockultationen av Uranus ikväll.  Det var den första stjärnklara kvällen på 23 dygn!  Med min 12cm refraktor och 75x förstoring kunde jag se Uranus närma sig den 6% obelysta månkanten som var i princip osynlig.  Det fanns en ensam bersgstopp på den obelysta sidan, strax norr om Uranus och det såg ut som en vanlig stjärna något ljusstarkare än planeten.

Klockan 18:00:58 hade Uranus försvunnit helt bakom månen.  Inträdet tog någon sekund.  Att se utträdet var mycket svårare då planeten kom fram bakom den belysta månranden.  Det tog någon minut innan jag uppfattade Uranus som en ljussvag prick bredvid månen klockan 18:55.

/Timo K

[timokarhula]

På tal om fjärrteleskop så har jag ett botemedel. Min gamle vän från Västerås, Dr Christian Sasse, kanske kan bota er otålighet från all moln.

https://www.itelescope.net/masterclass-intense

/Timo K

[timokarhula]

Av en märklig slump var månaden mars i år den mest stjärnklara som jag noterat med 27 klara kvällar (enligt mitt subjektiva sätt att räkna).  Då räcker det att minst hälften av himlen är molnfri under ett par timmar och månsken spelar ingen roll.

/Timo K

[timokarhula]

Det är en sällsynt händelse. Jag har själv aldrig sett en Mars-ockultation, men nästan! Den 10 maj 2008 kunde jag observera Mars passera endast 67 bågsekunder från månens nordpol. Detta var mitt på dagen klockan 15 och jag kunde följa Mars med instrument från 18×50-kikare till 10-tums Dobson. Det var en märklig upplevelse att obsa Mars i 25 graders värme från Sverige!

/Timo K

[timokarhula]

November blev den molnigaste kalendermånaden sedan jag började föra nattlig molnighetsstatistik här i Bergslagen 1987.  Endast en kväll var stjärnklar, lördagen den 12:e, men då störde förstås den ljusa månen. Det blev noll timmar observationstid för mig vilket inte hänt tidigare novembermånader. Hoppas man inte missar de ljusa supernovorna i NGC3810, NGC5631 och NGC4415 samt det kraftiga utbrottet hos 29P/Schwassmann-Wachmann innan det är för sent.

/Timo K

[timokarhula]

Håkan, gör mig inte sugen.  Låt oss diskutera detta off-line.

/Timo K

[timokarhula]

Just galaxen NGC459 borde inte vara en av de allra svåraste i Herschel 2500-listan, utifrån de fotometriska uppgifterna. Den allra svåraste Herschel-galaxen som jag inte kunnat obsa med min 12-tummare trots ett antal försök var NGC2843 (V-magnitud 15.5) i Kräftan. Men vi kunde ju se galaxen med 30-tummaren i april och även med den aperturen var NGC2843 rätt så svår, därför att galaxen låg intill en störande stjärna.

Urklipp från den förmodligen främsta nu levande Deep-sky observatören, Steve Gottlieb:

NGC 459 = UGC 832 = MCG +03-04-017 = CGCG 459-024 = PGC 4665
01 18 08.1 +17 33 44
V = 14.4; Size 1.0’x0.9′; Surf Br = 14.1

17.5″ (8/16/93): extremely faint, very small, round, very low even surface brightness. A mag 14 star is 1′ SE. Located 5′ WSW of two mag 10/11.5 stars.

William Herschel discovered NGC 459 = H III-205 on 15 Oct 1784 (sweep 291) and described as “eF, 240 left a doubt, though it rather confirmed it. I perceived it in counting a field, otherwise I should never have suspected it.” WH’s position for III-205 is 01 18.2 +17 39 which is 7′ north of UGC 832 = PGC 4665, and this is the only nearby candidate.

Om Gottlieb skriver “extremely faint” med 17.5 tum bör man dra öronen åt sig. Det egendomliga är att jag har obsat många betydligt ljussvagare och ytljussvagare galaxer med 12 tum. Kanske råkade det finnas det dis i galaxens riktning under observationstillfället? Jag är ganska säker på att jag “plockar” NGC459 med min 12-tummare vid nästa bra tillfälle, när det nu blir av? Hos mig har jag bara haft en enda klar kväll hittills i november, och då var det månsken!

/Timo K

[timokarhula]

Fred Espenak.  En mycket trevlig person.  Jag har mött honom vid tre tillfällen på olika kontinenter då jag var en mer aktiv eklipsjägare.  Han tar på sig allt ansvar att förmörkelserna sker på sekunden när!

/Timo K

[timokarhula]

Det var tråkigt att höra. Bob Evans var en av mina förebilder. Han hade ett fotografiskt minne och kunde stjärnhimlen utantill. Han kunde på ett ögonblick avgöra om det fanns en ny supernova i någon av de fler än tusen galaxerna som han ofta besökte.

/Timo K

[timokarhula]

Lite mer info om “meteorklustret”.  Lynciderna är som sagt den bästa förklaringen.

https://www.imo.net/23-meteors-in-a-cluster/

/Timo K

[timokarhula]

Komet C/2022 E3 (ZTF) syns nu med stora fältkikare.  Jag skattade ZTF till magnitud 10.0, komadiameter 3′.5 och DC=3 med 25×100-kikare den 31 oktober.  Kometen kommer (nog) att synas med blotta ögat efter nyår.  Jag kommer att skriva lite om detta i nästa Telescopium.

/Timo K

[timokarhula]

Jag tycker att jag blir lite bländad om jag tittar på en display i mörkret, även om den är rödtonad men det kan vara inbillning.  Därför kör jag med utskrivna papperskartor.  Håkan, hur gör de i Amerikat som du obsat med?  Papper eller display?

/Timo K

[timokarhula]

Här syns en videoupptagning av svärmen.  Det ser ut som ett riktigt meteorregn under en kort stund i början (efter 10 sek).  Meteorerna uppträder söder om Lejonet.  Extremt tidiga Leonider? 🙂

https://archive.allsky.tv/AMS119/MIN_FILES/2022_10_30_03_54_00_000_011193.mp4

/Timo K

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 3 år av timokarhula.

[Författare]

Inlägg