[Magnus Larsson]

Hej!

Ja, poängen med den här kampanjen, som alla CBA-grejer, är ju perioder, inte magnitud som sådan. Så det spelar mindre roll om det tolkas som C eller V, även om det skulle vara nån tiondels skillnad – svängningarna påverkas ju inte.

Ja, jag fortsätter tills Enrique från CBA säger att vi är klara. Det ska bli jättekul att åka till variabelmötet i Barcelona om några veckor och kunna prata mer om detta live. 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Ja det ser väl ut som att den är lite ovanliga (för den här stjärnan) low state är på väg att ta slut, och därmed går väl min obs-serie också mot sitt slut. Notera dock att det är C-obsar jag gör. Står de som Vi SVO?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, jag har en som samlar damm. Maila på magnus850@gmail.com

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Har vi hört nåt mer om denna? Jag har begärt en sekvens från AAVSO men inte hört nåt (tog en serie en kväll för nån dag sen).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Så spännande!

Alltså, det är ju rätt nice när nätterna är så klara och man kan sätta igång teleskopet att obsa ett objekt som håller sig långt uppe på himlen hela natten! Och just nu finns det inte så hemskt mycket som kallar på uppmärksamhet mer än SU Tau, och det är en kort stund på kvällen 🙂 Så här får man osedvanligt långa, oavbrutna serier – hemifrån….. (MW-teleskopet är för tillfället inte igång på grund av datorfel).

Jag är dock fortfarande lite undrande inför om den här beat-perioden är ett optiskt fenomen eller om den svarar till nåt fysiskt i systemet. Superpucklar har ju med beat-perioder att göra och en resonans med faktor 3 (har det hela lite dimmigt för mig just nu) – så att det faktiskt är en ljusvariation i systemet. Här ska det ju inte finnas nån ackreationsskiva, men däremot ackreations-“gardiner” som gör att spin-perioden visar optiska variationer (enligt Hellier).

Men till skillnad mot en ackrationsskiva, där jag kan föreställa mig resonansvågor, kan jag inte se framför mig nånting här som skulle kunna “svänga” med nåt annat än spin-perioden…. några idéer om det?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande! Ja det ska bli kul att se vad som kommer ur det här på lite sikt och höra om det samlade resultatet.

Det där med blandade tidsavstånd – hur menar du? Att ta nån natt med t ex 70 sek exponering istället för 60, eller att blanda och ge lite, dvs att kanske ta bilder med 60, 75, 90 sek efter varandra och en hel natt med att upprepa ett sånt set av bilder?

Det är smidigt för mig att köra med 60, 90 eller 120 sek, för då har jag förberedda kalibreringsbilder… men jag tycker jag fått mycket sämre serier med 90 sek än med 60.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Se på nattens MU Cam-serie – själv tycker jag den är rätt snygg med både omloppstiden så synlig och så nån slags spin 🙂 Men analysen visar att det är peroiden 0.01453 som dominerar, dvs inte den där spin-perioden på 0.01374. Är inte det lite märkligt…?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-17_MU_Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Ja, exakt, Thomas!! (ditt inlägg syntes inte förrän jag skrev mitt förra)

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier refererar till den här artikeln av Patterson et al:

https://iopscience.iop.org/article/10.1086/316154/meta?casa_token=6ovWUD_Zfm4AAAAA:kAUWMphlLHjKcADHqBVM6c2dC4G6iIEvP8mmP9pROb8mGIIRNN5Y1oVbXtqEoLY4T5pMw5ZRElIu

Jag har försökt läsa och förstå lite av detta. Jag tycker inte det här med “beat period” är speciellt lätt att begripa – sidan i Helliers bok där hon beskriver det matetmatiskt är bucklig av att vara läst väldigt många gånger av mig 🙂 Anyway: Tittar man på Pattersons fourier-analys så är den där sideband-frekvensen mycket svagare än spin-frekvensen (enligt en figur i Pattersons artikel som reproduceras i Helliers bok). Men i mina data dyker de där båda perioderna upp med ungefär samma styrka – eller hur får du det, Thomas?

I alla fall förstår jag detta: att vi kan se spinperioden i optiskt ljus ska vara ett tecken på att det finns “ackreation curtains” som liksom  faller in mot de magnetiska polerna. Och dessa gardiner är heta och strålar ut ljus. Så varierar ljuset beronde på vad vi ser av dem – det är starkast när den “övre” gardinen är vänd helt med bredsidan mot oss. Alltså får vi dvärgens spin-period genom ljusvariationerna. (jag tänkte ett tag att det var själva de magnetiska polerna som var heta, men så är det tydligen inte).

Förstår jag det här med sidebands rätt, är det allså nån slags frekvenseffekt – det är inte nåt annat som varierar, men frekvenserna påverkar varandra. Eller….?

Magnus

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier pratar om “sidebands” i kapitlet om intermediate polars i boken Cataclysmic Variable Stars från 2001. Det handlar grovt sett om nån slags interaktion mellan spin-perioden och omloppsperioden. Men jag behöver läsa det långsamt för att kunna förstå nåt mer. Tyvärr har jag den på papper, annars kunde jag kopierat in här. Det är inte helt enkelt…. men visst är det intressant?

Thomas, har du testat med mer data från AAVSO tex? Flera av de som deltar i CBAs program skickar in data där också.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

OK, det var ju lite synd…. även om klargörande är bra.

Vad med perioden på 0,0148 d då, i min förra serie? Nån substans i den?

Stjärnan är för övrigt kvar på CBAs target list för våren, så det blir mer obsar.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är nattens körning. Jag har nu kört på 60 sek exponering här hemma och det funkar OK (tidigare hade jag problem med 120 sek…. ). Här är kurvan och två periodanalyser, en runt spin-perioden – där det dyker upp en ny (?) period på 0.014815d förutom den nu kända på 0.0137. Och så en analys av kortare perioder runt exponeringstiden. Jag är inte klar över vad den säger. Kanske händer nåt annat om man tar in mer data, förstås.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-11_MU_Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Exponeringstiden var 45 sek. Lägg till lite tid för nerladdning osv. Så närmar det sig vad du fick fram…. kanske?

🙂

Magnus

 

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är ett spektrum av SU Tau från den 2/4. Jag har inte kunnat validera det mot något spektrum på nätet, men en koll med hjälp av Margareta Westerlund-teleskopets Star Analyser 200 pekar på att det är rimligt att anta att det är rätt (dvs att det är rätt objekt).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   su_tau_20230402_815_LMN.png
   

[Författare]

Inlägg