Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
Hej!
Spännande! Ja det ska bli kul att se vad som kommer ur det här på lite sikt och höra om det samlade resultatet.
Det där med blandade tidsavstånd – hur menar du? Att ta nån natt med t ex 70 sek exponering istället för 60, eller att blanda och ge lite, dvs att kanske ta bilder med 60, 75, 90 sek efter varandra och en hel natt med att upprepa ett sånt set av bilder?
Det är smidigt för mig att köra med 60, 90 eller 120 sek, för då har jag förberedda kalibreringsbilder… men jag tycker jag fått mycket sämre serier med 90 sek än med 60.
Magnus
Hej!
Se på nattens MU Cam-serie – själv tycker jag den är rätt snygg med både omloppstiden så synlig och så nån slags spin 🙂 Men analysen visar att det är peroiden 0.01453 som dominerar, dvs inte den där spin-perioden på 0.01374. Är inte det lite märkligt…?
Magnus
Attachments:
Ja, exakt, Thomas!! (ditt inlägg syntes inte förrän jag skrev mitt förra)
Magnus
Hej!
Hellier refererar till den här artikeln av Patterson et al:
Jag har försökt läsa och förstå lite av detta. Jag tycker inte det här med “beat period” är speciellt lätt att begripa – sidan i Helliers bok där hon beskriver det matetmatiskt är bucklig av att vara läst väldigt många gånger av mig 🙂 Anyway: Tittar man på Pattersons fourier-analys så är den där sideband-frekvensen mycket svagare än spin-frekvensen (enligt en figur i Pattersons artikel som reproduceras i Helliers bok). Men i mina data dyker de där båda perioderna upp med ungefär samma styrka – eller hur får du det, Thomas?
I alla fall förstår jag detta: att vi kan se spinperioden i optiskt ljus ska vara ett tecken på att det finns “ackreation curtains” som liksom faller in mot de magnetiska polerna. Och dessa gardiner är heta och strålar ut ljus. Så varierar ljuset beronde på vad vi ser av dem – det är starkast när den “övre” gardinen är vänd helt med bredsidan mot oss. Alltså får vi dvärgens spin-period genom ljusvariationerna. (jag tänkte ett tag att det var själva de magnetiska polerna som var heta, men så är det tydligen inte).
Förstår jag det här med sidebands rätt, är det allså nån slags frekvenseffekt – det är inte nåt annat som varierar, men frekvenserna påverkar varandra. Eller….?
Magnus
Magnus
Hej!
Hellier pratar om “sidebands” i kapitlet om intermediate polars i boken Cataclysmic Variable Stars från 2001. Det handlar grovt sett om nån slags interaktion mellan spin-perioden och omloppsperioden. Men jag behöver läsa det långsamt för att kunna förstå nåt mer. Tyvärr har jag den på papper, annars kunde jag kopierat in här. Det är inte helt enkelt…. men visst är det intressant?
Thomas, har du testat med mer data från AAVSO tex? Flera av de som deltar i CBAs program skickar in data där också.
Magnus
Hej!
OK, det var ju lite synd…. även om klargörande är bra.
Vad med perioden på 0,0148 d då, i min förra serie? Nån substans i den?
Stjärnan är för övrigt kvar på CBAs target list för våren, så det blir mer obsar.
Magnus
Hej!
Här är nattens körning. Jag har nu kört på 60 sek exponering här hemma och det funkar OK (tidigare hade jag problem med 120 sek…. ). Här är kurvan och två periodanalyser, en runt spin-perioden – där det dyker upp en ny (?) period på 0.014815d förutom den nu kända på 0.0137. Och så en analys av kortare perioder runt exponeringstiden. Jag är inte klar över vad den säger. Kanske händer nåt annat om man tar in mer data, förstås.
Attachments:
Hej!
Exponeringstiden var 45 sek. Lägg till lite tid för nerladdning osv. Så närmar det sig vad du fick fram…. kanske?
🙂
Magnus
Hej!
Lite rättelse, efter att ha läst på lite:
De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.
Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):
https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract
Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!
Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.
Hej!
Här är ett spektrum av SU Tau från den 2/4. Jag har inte kunnat validera det mot något spektrum på nätet, men en koll med hjälp av Margareta Westerlund-teleskopets Star Analyser 200 pekar på att det är rimligt att anta att det är rätt (dvs att det är rätt objekt).
Magnus
Attachments:
Hej!
Yes, UBVRI finns i Oria, plus ett StarAnalyser 200 gitter, som vi dock inte hunnit använda så mkt.
Magnus
Hej!
Jag prenumerar på vsnet-alerts, där kommer en massa som händer – lite för mycket ibland…
Här är gårnattens obsar av SU Tau från MW-teleskopet i Oria. Ganska stilla…
Magnus
Attachments:
Hej!
Kul! Det finns många variabler i Cam ju 🙂
Hur har ni tänkt när ni valt ut just dessa, finns det nåt speciellt intresse eller plan bakom? Det är ju lite olika typ av variabler.
Magnus
Hej!
Nu har RR Tau vänt upp, i förrgår var den på 12.2 visuellt och igår tog jag ytterligare ett spektrum. Nedan alla tre jag tagit på senaste tiden. Nu är det mycket svagare emission i Hbeta men det finns fortfarande en viss emissionstopp där. Och Halfa är betydligt svagare.
Nästa steg är att kunna mäta flux här, men det är just nu över min horisont.
Magnus
Attachments:
Hej!
RR Tau är svagare just nu, igår ca 12.9 visuellt, och jag lyckades få till ett lågupplöst spektrum, denna gång med min C11 och Lowspec, 300 l/mm, exponering 10×900 sek, bin 1×1. Här är det tillsammans med ett tidigare spektrum från februari när den var ca på magnitud 11,1. Emissionen i Ha är betydligt starkare nu, och Hbeta är både emission och absorption (den svaga “dalen” som toppen är inbäddad i). Jag vet inte om man vågar anta att Hbeta-absorptionen är doppler-breddad, dvs ett tecken på utkastad gas som rör sig snabbt och är kallare (och därmed absorberar)?
Magnus
Attachments:
-
AuthorPosts
Senaste inläggen
-
Spektroheliogram i Hα
svar av
Hans H
-
V0718 Tau
svar av
Hans Bengtsson
-
Månen ockulterar Mars
tråd av
Petter Öhman
-
Jupiter med 2 stormar
svar av
PeterR
-
Solsystemskavalkad
svar av
Thomas Karlsson
-
NSV01161
svar av
Thomas Karlsson
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Hans Bengtsson
-
Running man
svar av
Fredrik Silow
-
Min Star’Ex börjar ta form.
tråd av
zmannen
Månadens bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet

Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 0 st
Senaste 7 dagarna: 1812 st
Senaste 30 dagarna: 9351 st