[Hans Bengtsson]

Det finns en egendomlig passus i den nya artikeln som förutsäger utbrott för T CrB år 2024, nämligen att utbrott skulle ha observerats 1217 och 1787.

Jag har aldrig hört talas om detta tidigare, och kan inte se någon referens. Mystiskt.

 

 

Attachments:

1. 

   97A8E8F5-B5A6-49E5-B1B7-8565917EBE41.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Om vi utgår från Lindby-observatoriet skulle fältet (med söder uppåt) vid M7 se ut som på kartan nedan vid passagen exakt i söder. Den teoretiska horisonten ligger längs med kartans övre kant. Positionen utgår från refraktion 30 bågminuter.

Mitt i kartan finns en av de ljusaste stjärnorna i hopen, V0906 Sco. Utan refraktionens hjälp ligger stjärnan (med hänsyn tagen även till precessionen) 12 bågminuter under horisonten, men med refraktion 18 bågminuter över.

Så oerhört nära horisonten blir förstås extinktionen (utsläckningen av ljus) mycket stor.

Ibland kan refraktionen vara större än 30 bågminuter men sådana förhållanden är nog inte riktigt lämpliga när det gäller att se svaga stjärnor.

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2F9E63AB-EC85-40F3-9184-A57E95EB97EA.png
   

[Hans Bengtsson]

Det internationella solfläckstalet för juni 2023 blev 163.4. Detta överträffar alla månader under förra cykeln, och är det högsta värdet sedan september 2002 (då noterades 187.9).

Sett ur längre historiskt perspektiv är solens nuvarande aktivitetsnivå inte anmärkningsvärt hög.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   24395959-0CB0-4274-A362-48F6F73388DF.png
   

[Hans Bengtsson]

Roligt att läsa!

Minns att jag för många år sedan skrev ett inlägg på Astronomiguiden om de sydligaste Messier-objekten som kan ses från Sverige, men jag tror att ingen vid den tiden hade rapporterat M6. Det var nog Mikael Anderlund som kom först:

http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6217

[Hans Bengtsson]

Kanske kommer nästa utbrott för T CrB redan år 2024?

https://www.aavso.org/news/t-crb-pre-eruption-dip?fbclid=IwAR0CZyCv-A71Rer2wMhNRe4z02egLtK3SgMYTgdW3qqwnVYF02x7jGhHxfU

[Hans Bengtsson]

Björn:

Här är en kort instruktion när det gäller visuella studier av variabler:

https://www.aavso.org/sites/default/files/publications_files/manual/english_2013/EnglishManual-2013.pdf

Som träning kan man försöka ordna stjärnorna i Karlavagnen efter ljusstyrka. De är i stort sett konstanta, och det är förstås viktigt att inte kolla i facit först.

När man blir van går det att nå bättre noggrannhet än 0.1 magnituder, men det är alltid rekommendabelt att avrunda till 0.1 mag. För röda stjärnor blir spridningen större, eftersom olika personer har olika respons för röda färgers intensitet.

[Hans Bengtsson]

Det räcker nog inte med en PhD i astrofysik 🙂 för att förstå vad som egentligen händer rent fysikaliskt … tolkning av spektra kräver också specialisering och åratal av erfarenhet. Det är verkligen ett område där ett fåtal experter brukar anlitas (som Vladimir Grinin, specialist på UX Ori-stjärnors spektra!).

En sak som jag funderar på i artikeln jag länkade till (se klipp nedan) är varför H-beta-emission var nästan osynlig vid fotometriskt minimum (nedersta kurvan) samtidigt som H-gamma-emissionen då var stark. Jag hade trott att båda dessa linjer skulle vara starka vid minimum, men så verkar det alltså inte vara. Och jag förstår att det är ungefär samma fundering som du har?

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F8E98D62-F505-476E-815D-DE4345672CF4.png
   

[Hans Bengtsson]

Alltså, detta är svåra saker … åtminstone för mig. Tolkning av spektra för variabla täta dubbelstjärnor med ackretionsskiva. Huvaligen. Egentligen krävs nog datormodellering.

De flesta artiklar om spektret för SS Cyg ligger antingen bakom betalvägg, eller är skrivna långt över mitt huvud, eller handlar bara om korta våglängder. Men här är en artikel som jag tycker är relevant och inte alldeles oförståelig:

https://www.bav-astro.eu/images/BAVMS_07-2020.pdf

[Hans Bengtsson]

SS Cyg i utbrott, se AAVSO-diagram nedan.

Attachments:

1. 

   BE3EBF23-227F-4DB1-99A2-59AABD1CA45B.png
   

[Hans Bengtsson]

Björn:

Det viktigaste är att man trivs med det observationsprogram man satt upp, oavsett vilken typ av objekt man vill fokusera på.

Variabler:

Man behöver inte fotografera och mäta på bilder, även om den metoden faktiskt numera dominerar när det gäller antal obsar. Men vi har i vår svenska databas SVO just nu 128056 visuella skattningar, och denna klassiska metod används fortfarande av många ledande observatörer världen över.

[Hans Bengtsson]

Ja, vad som händer med R CrB den närmaste tiden står skrivet i stjärnorna. Just nu har den återhämtat sig till magnitud ca 9.4 efter ha varit nere på 10.0.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   B94E2313-1F50-450E-B804-4AB63E9D0605.png
   

[Hans Bengtsson]

Det argument som jag tror biter bäst stavas pengar.

Om man kan visa klart och tydligt att det är ett slöseri med ekonomiska medel att låta lampor lysa rakt upp mot himlen, vilket det ju är, då tror jag att fler i verkligt bestämmande position kommer att vakna. Stjärnhimlen är ju för oss primär i sammanhanget, men jag misstänker att den ganska mycket ses som ett ”särintresse”. Djurlivet fungerar nog mera effektivt? Och allra bäst är förstås en kombination av alla relevanta argument, sådana saknas förvisso inte.

Man brukar säga ”Think globally,  act locally” och det är nog ingen dum tanke vad gäller ljusföroreningar … och även när det gäller föroreningar av annat slag givetvis. Vi måste bli mera rädda om vår miljö än vi är idag.

[Hans Bengtsson]

Hoppas ni inte har missat senaste numret av Telescopium! Om ni skulle ha gjort det är saken enkelt fixad, det är bara att gå med i SAAF.

Tycker det är helt underbart att det finns kvar tryckta tidskrifter av detta slag även i vårt digitala tidevarv.

Den eminente Ulf R ger på sitt oefterhärmliga sätt god PR åt SAAF och Telescopium i sin blogg:

https://www.astb.se/cassiopeiabloggen/

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Björn:

Att ha ett obsprogram som man trivs med är ju minst lika viktigt som att ha ett funktionellt teleskop.

Du har inte funderat på att vid sidan om deep-sky plocka in variabla stjärnor i programmet? För närvarande har vi 321259 svenska variabelobservationer i vår databas, men vill förstås ha fler!

En fördel med visuellt observerande av variabler är att det inte kräver perfekt himmel, obsarna blir precis lika bra även om det finns en del drivande moln, är disigt osv. Vid sämre förutsättningar obsar man lite ljusstarkare variabler helt enkelt. Från södra Sverige har vi drygt 100 goda kvällar per år för variabelobsar, det är fler än man vanligen orkar med att utnyttja (jag tror jag använde ca 80 kvällar per år när jag höll på som mest).

Bara som förslag.

http://var.saaf.se

[Hans Bengtsson]

Bifogade inlägg från Timo Karhula, landets mest aktive visuelle observatör av deep-sky, supernovor och kometer, tycker jag mycket bra sammanfattar ett standardfall: med zoomen kan man lätt reglera så att man ser deep-sky-objektet allra bäst, och för att se svagare stjärnor ändrar man sedan till högre förstoring (exempelvis med Hyperion 5 mm).

 

Attachments:

1. 

   DD021FB2-7245-4BA6-B8F1-97CE02E4E4CF.png
   

[Författare]

Inlägg