Forumsvar skapade
-
Jättebra!
Att du fick SPEG beror på att inledande bokstaven Å tydligen inte översattes till A utan hoppades över, och så blev det andra bokstaven i efternamnet istället. PE är första och andra bokstaven i förnamnet. G betyder att det fanns sex andra SPE före dig (SPEA, SPEB, osv). Kan vara kul att veta bakgrunden till dessa autogenererade signaturer.
Fortsättningen, när det gäller rapporteringen, överlämnar jag helst till Thomas K eller Gustav H eller Magnus L eller annan med mera modern erfarenhet, och sådan som är knuten till denna typ av obsar. Jag har för egen del alltid gjort visuella skattningar och har därför bara koll på just den delen.
Men allt verkar vara under full kontroll!
Spontant tror jag det bör gå via ”Exportera fil (AAVSO Ext)”, se klipp nedan, men andra får bekräfta detta.
PS.
SVO har en permanent koppling mellan SVO-signatur och AAVSO-signatur, man behöver alltså i SVO ange sin AAVSO-signatur en enda gång, sedan sker den omvandlingen alltid automatiskt när man exporterar fil till AAVSO-format.
Attachments:
Låter utmärkt!
Det är egentligen först när obsar nått AAVSO som hela processen är klar, då har de blivit säkrade för all överskådlig framtid. AAVSO är en av astronomins mest betydelsefulla organisationer. Stora ekonomiska och organisatoriska resurser. Fler än en amerikansk multimiljonär har under årens lopp testamenterat gods och pengar dit! En salig blandning av proffs och amatörer, av anställd personal och oavlönade volontärer.
Signaturen du har i SVO är annorlunda än den du kommer att få i AAVSO. Thomas Karlsson har fixat väldigt bra övergångar mellan SVO och AAVSO när det gäller rapportering. För att ta det steg för steg, börja med registrering i AAVSO så att du får en signatur där. Med stor sannolikhet blir den APE plus en fjärde bokstav som är beroende av hur många APE som redan finns (gissar på att det blir APEA men vi får se!). Man behöver inte vara medlem i AAVSO för att rapportera obsar dit.
https://www.aavso.org/user/register
Så väldigt bra!
Jag har nu som giltigt variabelnamn i SVO lagt in:
Mis V1449
(med mellanslag efter Mis)
Om du kan mäta även V2193 Cyg, så gör gärna det. En röd variabel med ganska liten amplitud, visuellt brukar den ligga kring 9.5. Namnet finns redan i SVO.
Edit:
En intressant variabel som syns fint på din bild är den stjärna som i SVO och AAVSO heter:
WISE J203659.3+322742
(med mellanslag efter WISE)
Detta är en Algol-stjärna som normalt är av visuell magnitud 14.17 men vid förmörkelser sjunker till 14.36. Perioden (som också är systemets omloppstid) anges till ca 2.334 dygn. Men: även med halva den perioden avtar magnituden till 14.36. Det kan bero på en av två möjliga saker:
1. Omloppstiden är ca 2.334/2 dygn och katalogdata är fel. Något sekundärminimum syns i så fall inte i tillgängliga data (vilket händer ganska ofta).
2. Primärminima och sekundärminima är nästan precis lika djupa, och katalogdata är korrekta.
Karta bifogas.
Edit 2:
Mis V1449 har nu bekräftats vara en dvärgnova av typen SU UMa:
-
Det här svaret redigerades för 3 år sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 3 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 3 år sedan av
-
Det här svaret redigerades för 3 år sedan av
Attachments:
Jag tycker du ska behålla samtliga obsar, de är ju gjorda enligt konstens alla regler och håller hög kvalitet.
Alla mätserier har alltid en viss spridning i magnituden, i det här fallet tycker jag den är obetydlig, några hundradelar bara, det är nästan ingenting.
Det finns heller inget som säger att det verkliga avtagandet följer en exakt jämn kurva. Hos supernovor och andra kataklysmiska variabler förekommer oregelbundenheter beroende på att materien utkastas på lite skiftande sätt som inte kan förutses.
Som huvudregel gäller att väl utförda observationer bör rapporteras precis som de är. Sedan kan det vid noggrant analysarbete bli fråga om att ta hänsyn till vad som kan tänkas ha varit normal spridning (mätfel) och vad som kan tänkas bero på variationer hos stjärnan.
Ett nästa steg för dig att ta kunde vara rapportering även till AAVSO, vad tror du om det? När yrkesastronomer så småningom kommer att skriva djupa artiklar om denna supernova så kommer de att ta hänsyn till alla obsar som rapporterats till AAVSO, det är en naturlig internationell källa.
Här är en relevant artikel:
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2004/08/aa2956.pdf
Läs gärna Abstract, där det talas om ”the central dip” i H-alfa-linjen.
Attachments:
Det gäller nog att tänka på, att de transitvariabler (EP-stjärnor) som ska observeras verkligen har en amplitud som möjliggör meningsfulla mätningar med den utrustning som används.
Om vi jämför två av de mest kända transitvariablerna med varandra:
Kepler-51 har amplitud ca 2 tusendelar av en magnitud. Det är en ohyggligt liten variation.
V0376 Peg har amplitud ca 2 hundradelar. Det är en mycket mera åtkomlig variation.
Det är alldeles utmärkt att varje obs är medeltalet av ett antal mätningar under natten. Ett klassiskt sätt att få pålitliga värden.
Som kuriosum plockade jag fram sektionens obsar av den förra supernovan i M101, den som fick namnet SN 2011fe (eller SN2011fe). Den stjärnan var av typen SN Ia och mera luminös än den nu aktuella supernovan som ju är av typ SN II, skillnaden visade sig bli ganska exakt en magnitud i visuella våglängder.
Diagrammet visar dygnsmedelvärden av V+Vis.
Attachments:
Supernovan avtar i ljusstyrka mycket diskret och nästan omärkligt, men Petter Åströms utomordentligt fina serie TG-mätningar visar ändå detta, se diagram nedan.
Attachments:
Kom att tänka på en sak;
Om sektionen ska delta i den kommande vinterns uxor-projekt, skulle det i så fall vara möjligt att ordna en sådan övervakning för de aktuella fyra uxorerna? Borde underlätta avsevärt?
En snabbkoll i SVO visar just det som Thomas skriver, se diagram nedan.
Översta diagrammet använder perioden 0.01477248 för lågnivådygnen 2 mars – 27 april. Ger tydlig träff.
Mellersta diagrammet använder samma period för högnivådygnen 2 maj – 31 maj. Ger ingen synbar träff.
Nedersta diagrammet använder halva denna period för högnivådygnen 2 maj – 31 maj. Tycks möjligen ge träff? Åtminstone jämfört med mellersta diagrammet …
Sedan finns det förstås också möjligheten att längre periodicitet påverkar hur träffarna ser ut.
Attachments:
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Solar Flare (Ivar Hamberg)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- Messier 33 (Petter Åström)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
