Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Hans, hur får du uppdateringar från de japanska nätverken?
Registrerade mig för utskick från vsnet för ett par år sedan men har inte fått någonting. Vsnet-sidor jag ser kopplade till Kyotos universitet verkar dåligt uppdaterade. Men jag kan ju också kolla på fel plats!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEObserverade SU Tau alldeles nyss, 2 apr 1941 UT och skattade den visuellt till 11,0.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEJag försäkrar att det inte var ett aprilskämt Hans. Det vore i så fall ett mycket nischat sådant.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEVilken bra bild! Jag ser att du fått med satellitgalaxen Holmberg IX. Så pass tydligt att man kan se en hel del struktur i den. Snyggt.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEVäldigt bra bild, snyggt fångat!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAENortholt Branch Observatories rapporterar att 2023 BU verkar rotera med en period på 77 sekunder och en amplitud om 0.9 magnituder.
Jag kan tänka mig att det bidrog till att den var knepig att att hitta visuellt.
Near-Earth asteroid 2023 BU. We determine that 2023 BU was rotating in a period of approximately 77 seconds with an amplitude of 0.9 mag. #IAWN #QHY42Pro @QHYCCD @RoyalAstroSoc @exploreplanets @tonylivesey @BBCStargazing pic.twitter.com/xyZP2P3yxQ
— Northolt Branch Obs (@NBObservatories) January 27, 2023
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 2 år av
davhei.
Aha, så delta-kolumnen i MPC-efemeriderna är avståndet i AU? Jag var osäker pä hur alla kolumner skulle tolkas. Tack!
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAETimo,
Intressant med avståndet. Jag undrade hur långt bort asteroiden kunde ha varit vid observationen. Hur räknade du fram 30000 km?
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAETack, ja det var ett roligt objekt att fånga.
Timo: Det låter som vi satt ungefär samtidigt och letade. Jag började söka vid 23:35 lokal tid och var på vippen att ge upp efter 23:50 men då kom asteroiden strax efteråt in i synfältet. Jag undrar om den blev ljusstarkare och därmed också lättare att hitta ungefär då eller om vi bara tittade på fel plats helt enkelt.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEJag observerade 2023 BU visuellt från Stockholms horisont ungefär 2251 UT och någon minut därefter. Upplevde den som en aning sen jämfört med efemeriderna jag kollade under eftermiddagen. Den dök upp ca en minut senare än förväntat men positionsmässigt nära där jag trodde den skulle vara.
Använde 15” f4 dob och x150 förstoring vilket för mig innebar ett synfält på ungefär en halv grad. Objektet var lätt att se med en tydlig rörelse som var enkel att följa.
Roligt! Jag hade precis börjat misströsta när asteroiden dök upp i synfältet till min stora förtjusning.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE-
Det här svaret redigerades för 2 år av
davhei.
Jag är absolut intresserad av projektet och webinars, men ägnar mig inte åt fotometri förstås.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEEtt fint gymnasieprojekt. Roligt att ni bistår!
Minns att det ibland dykt upp funderingar kring gymnasieprojekt om variabler på gamla astronet men man får aldrig höra om de blivit slutförda, vilket jag i och för sig förstår, men det vore roligt att höra om de blev lyckade.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAESen kanske det finns någon smart fototeknisk förklaring i just det här fallet, men det kan jag ingenting om 🙂
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEJa, om stjärnan har en lägre magnitud (ljusstarkare) i blått syns den lättare i den våglängden än i IR där den är ljussvagare.
Som du säger kan stoft mellan oss och stjärnan göra att längre våglängder sprids och absorberas mindre än kortare vilket i så fall gör att stjärnan ser ljusstarkare ut i infrarött. Hur påtaglig den effekten är beror ju dock på i vilken riktning man tittar.
Edit: Här är förresten ett verktyg som uppskattar extinktion i vintergatan i olika riktningar och våglängder. Kan vara lite kul att leka med om man har lust:
https://ned.ipac.caltech.edu/extinction_calculator
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAEMan brukar säga att stjärnor approximerar en svartkropp när man beskriver hur de avger strålning. De avger strålning över hela spektrumet men intensiteten varierar vid olika våglängder och beror på temperaturen.
Ökar temperaturen förskjuts den mest intensivt strålande delen av spektrumet mot kortare våglängder samtidigt som den totala utstrålningen ökar över alla våglängder. Vår sol har t.ex. sin topp mitt i den synliga delen av spektrumet.
För hetare stjärnor är den mest intensiva strålningen i kortare våglängder, med en topp i blått eller kanske ultraviolett. De strålar dock fortfarande starkt i infrarött.
Man kan alltså tänka sig att skenbara magnituden i t.ex. infrarött är sådan att stjärnan knappt syns på det avståndet man betraktar den från, medan den i blått är ljusstarkare.
/David
SVO: DHE
AAVSO: HDAE -
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
3I/ATLAS
svar av
timokarhula
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
SH2-132 Lion Nebula
tråd av
Mårten Frosth
-
Studie av flarestjärnor
svar av
davhei
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Gustav Holmberg
-
Sharpstar 76EDPH
tråd av
Stefan Nilsson
-
Sommarsolstånd 2025
tråd av
Miska
-
Mars och Regulus
tråd av
timokarhula
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet


Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 234 st
Senaste 7 dagarna: 2819 st
Senaste 30 dagarna: 13453 st