Dvärgnovan SS Cygni i utbrott
- Detta ämne har 50 svar, 5 deltagare, och uppdaterades senast 25-10-05 22:01 av
.
-
-
Hej!
Det har varit svårt att obsa med väldigt mycket moln rätt länge. Men jag körde en serie på SS Cyg igår. Och fick fram en liten topp med underlig form som jag inte tror jag sett förr. Nån som har en aning om vad det är som händer här?
Magnus
Attachments:
-
Maximet omkring 18:01 UT är nästan säkert reellt. Man ser ett tilltagande och ett avtagande, det är ingen slumpvis spridning av mätdata.
Någon form av snabba dvärgnovaoscillationer bör det handla om. SS Cyg varierar ju på en lång rad olika sätt, även med mycket kortvariga pendlingar, vilket inte minst dina många tidsserier vittnar om. Jag tror att du hade ett likartat fenomen vid en tidigare SS Cyg-serie?
Under alla omständigheter är SS Cyg i detta avseende understuderad, trots att den mera långsiktigt är extremt väl dokumenterad. Men tidsserier är en rätt ny metod och öppnar stora möjligheter för amatörastronomer att bidra med signifikanta studier.
En uppförstorad variant av en del av ditt diagram, se nedan.
Attachments:
-
-
Hej!
Fångade spektrum av SS Cyg precis i starten av utbrottet (25/6) och igår (28/6), se nedan. C8 med Lowspec, 300 l/mm, Atik 314L+, 12 x 900 sek, R = 1554.
Det som förvånar mig är att Hb den 25/6 visade det typiska absorptionsmönstret, utan emission, men igår – mitt i utbrottet – är tillbaka med en tydlig emissionslinje – eller rättare, Hbeta visar faktiskt en emissionslinje i en absorptionsgrop. Men tittar man i Walkers Spectral Atlas så liknar hans version av utbrott, mag 8.5, mer hur det ser ut den 25/6 än den 28/6.
Min förståelse är att i utbrottet så blir ackretionsskivan mindre genomsläppling på grund av ökande temperatur och att vätet delvis jonieras (samtidigt som viskositeten minskar), vilket då träder fram just som absorption. Tills vätet är helt joniserat och skivan blir mer transparent igen och emission syns igen. Men jag måste erkänna att jag famlar lite – kanske handlar det där mer om superpucklar än om SS Cyg…. Nån som vet mer?
Vädret ser inte så bra ut framöver här, så hoppet om att fortsätta följa utbrottet noga är tyvärr inte så stort.
Magnus
Attachments:
-
Det räcker nog inte med en PhD i astrofysik 🙂 för att förstå vad som egentligen händer rent fysikaliskt … tolkning av spektra kräver också specialisering och åratal av erfarenhet. Det är verkligen ett område där ett fåtal experter brukar anlitas (som Vladimir Grinin, specialist på UX Ori-stjärnors spektra!).
En sak som jag funderar på i artikeln jag länkade till (se klipp nedan) är varför H-beta-emission var nästan osynlig vid fotometriskt minimum (nedersta kurvan) samtidigt som H-gamma-emissionen då var stark. Jag hade trott att båda dessa linjer skulle vara starka vid minimum, men så verkar det alltså inte vara. Och jag förstår att det är ungefär samma fundering som du har?
Attachments:
-
Hej!
Ja det är ett komplicerat system 🙂
Coel Hellier skriver i sin bok Cataclysmic Variable Stars om att linje-fotonerna kommer från ett mindre djup i ackreationsskivan jämfört med kontinuum-fotonerna – för linjefotonerna är av en frekvens som lätt absorberas av väte, eftersom, ja, de är emitterade av väte…. Är skivan då optiskt tunn, så de kan smita ut, så får vi emissionslinjer. Är skivans yttre lager optiskt “tjocka”, dvs kan absorbera (t ex är kallare) så får vi absorptionslinjer.
Vid utbrott kommer en värmevåg utifrån och in eller inifrån och ut. Nuvarande utbrott ser ut att vara utifrån-in, för det är en rätt brant stigning (utifrån-in går fortare än inifrån-ut) – allt enligt Hellier.
Så, när Hbeta försvinner borde det väl då ha att göra med att det uppstår en kallare halo runt ackreationsskivan som absorberar “lagom” så emission och absorption är i balans (utan nån dopplerbreddning…). Men varför just Hbeta, som du säger, i den där tyska serien?
I mitt fall verkar det ha funnits en Hbeta emission i viloläget. Sen försvann den den 25:e för att vara tillbaka den 28:e, se bilagan där jag har med ett spektrum från den 3/6.
Uppenbarligen är utbrotten olika. Men varför de olika balmerlinjerna skulle påverkas olika…. mysteriet djupnar 🙂
Magnus
Attachments:
-
-
Hej!
Ja, Hernan, jag har också noterat det. Har inte gjort fotometri på SS Cyg på länge men följer den spektroskopiskt för tillfället, väldigt noga. Dock händer inget oväntat med spektrat:
C8, Lowspec, R ungefär 2000, 1,75 tim exponering.
Magnus
-
Hej!
Kul att du sett min fråga!! Ja, jag fick för mig att försöka mäta ackreationsskivan genom att mäta avståndet mellan topparna – men topparna på emissionslinjerna är ju inte dubbla – vilket de borde vara, väl? 🙂 U Gem är i alla fall tydligt dubbel, men den är inte så observerbar än. Skulle vara kul om nån kunde förklara det här!
(När jag säger att topparna borde vara dubbla bygger jag på Warner och Hellier som skriver om det, och det klargjordes tydligen av Horne och Marsh 1986:
https://academic.oup.com/mnras/article/218/4/761/1012483)
Magnus
-
Spännande! Menar du att du kan observera tydligt dubbla linjer hos U Gem, men inte hos SS Cyg? Jag är inte tillräckligt insatt i dessa frågor men man kan inte låta bli att fundera. U Gem ligger lite längre bort från Jorden än SS Cyg (~372 vs ~305 ljusår). Dessutom har SS Cyg längre omloppstid, vilket tyder på större avstånd mellan stjärnorna i det binära systemet. Kan det ändå vara en fråga om upplösning? Kan det vara ett särskilt problem hos SS Cyg pga perspektivet vi har av systemet sett från Jorden?
Edit: blandade ihop avstånden, nu ska det vara rätt
-
-
Hej!
Se här, U Gem (från förra året):
Alla Balmer-linjer visar en dubbel topp. Den finns på alla spektra jag tagit av U Gem (en handfull).
Och här en på SS Cyg:
Trots bättre upplösning och högre SNR syns ingen dubbel topp. Och heller inte i högupplöst spektrum:
Det är svårt med högupplöst för det kräver mer ljus (fotonerna sprids över större yta). Här är R ca 19000, men SNR inte jättebra trots nästan 2 tim exponering. Jag tror inte det är en dubbel topp – det syns heller inte på andras spektra.
Inklinationen (heter det väl?) är ca 50 grader till SS Cyg, vilket inte borde göra Dopplerpåverkan osynlig (proportionell mot sinus inklinationen), tycker jag. Däremot kanske skivan är väldigt stor (därmed blir också dubbeltoppen mycket smalare och kanske mindre tydlig) – men jag har inte lyckats hitta nån info om det.
Är det nån annan CV som är ljus nog och synlig nu som man kunde kolla mer på? 🙂 Jag kommer inte på nån – bara svagare.
Magnus
-
En nordlig dvärgnovs som är ganska ljus är KT Per. Magnitud i minimum ca 15, i utbrott vanligen 12-13. Utbrotten kommer mycket tätt!
Stjärnan klassades förr som Z Cam-stjärna, ända tills någon insåg att den aldrig haft något standstill och därför inte uppfyllde grundkravet.
Kanske ett lämpligt objekt för fotometri och spektroskopi?
Attachments:
-
Det verkar som om SS Cyg nu (23 juli) har påbörjat ett utbrott, se AAVSO-diagram. Ganska långsamt stig än så länge, så utbrottet blir nog inte av det kortvariga slaget.
Attachments:
-
SS Cyg fortfarande i utbrott när jag skattade den igår den 29 juli 2231 UT till 8.6.
När jag håll på att färdigställa obsen hörde jag steg komma på skogsstigen upp från vattnet där jag bor. De kom långsamt närmare och närmare och jag undrade vem som gick omkring så här dags. Ett par steg till och ett rådjur dyker upp. Vi betraktar varandra i tysthet en stund.
-
Hej!
Jag lyckades ta ett spektrum den 14/9 och sen ett igår. Så det första precis när utbrottet började och det andra när det är på topp. Så här ändras spektrat på ett dygn:
Från att ha dominerats av Balmer-emission (topparna) har det ändrats till absorption i de flesta linjer. Ha visar både absorption och emission. Själv tycker jag det är rätt dramatiskt och stimulerar till att tänka om vad det faktiskt är som händer vid ett sånt här utbrott. Först domineras spektrat av emission från den heta fläcken, om jag förstår rätt – nu är det hela ackreationsskivan som lyser upp med ett ganska kontinuerligt ljus, och så absorberas en del av det av skivans yttre delar, därav dalarna. Kvar finns en del emission i den heta fläcken.
Kanske kan man beskriva det ungefär så?
Magnus
Attachments:
-
Hej!
En liten uppföljare: nu har Balmerserien åter börjat visa emissionslinjer efter att toppen på utbrottet är förbi och magnituden börjat avta (magnituden var ca 9 i V-bandet när jag tog spektrat igår):
Det är också intressant, tycker jag, hur HeI-linjerna helt försvann vid toppen men nu återkommer. Hur ska man förstå det? Kanske så att ackreationsskivan blir optiskt tjock vid utbrottet och He-emissionen helt enkelt inte kommer ut?
Igår var också H-gamma både emission och absorption, medan nån absorptionsdal inte direkt är synlig vid någon av de andra linjerna. Vad det betyder är lite mer oklart för mig….
Magnus
Attachments:
-
Hej!
Ja, Balmer-dekrementet är ibland omvänt, och såvitt jag vet är det inte uppenbart varför. Är det den spektroskopiska atlasen av Walker du tänker på?
Det borde stå om det i Warners bok Cataclysmic variables (man kan maila mig om man vill ha nåt tungt att läsa) men jag har ärligt lite svårt att ta mig igenom den med nån större hastighet… 😉
Magnus
-
Hej!
Nu när utbrottet är över kan jag sätta samman en bild över det hela, dvs några få detaljer till:
Uppifrån och ner är det vid max utbrott och längst ner tillbaka i vilotillstånd. Kontinuuet vrider sig från att vara starkt i blått vid utbrottets max till att sjunka ner och vara i stort sett platt vid vilotillstånd, där ljuset primärt kommer från Balmer-seriens emission (ett tecken på att ackreationsskivan är optiskt tunn, som Johan/chatGPT skrev ovan) och släpper igenom ljuset från upphettade väteatomer i den heta fläcken.
Kontiuunet svänger lite i blått på vägen ner. Det kan i huvudsak tillskrivas lite skakigheter i min procedur och känslighet för små variationer i blått (det har att göra med hur man kan producera bra platt-fältsbilder i det här rätt stora frekvensomfånget med dagens ljuskällor).
Allt är taget med en C8:a vid f/10, Lowspec med 300 l/mm gitter, och en ASI183mm kamera. R är ca 1600-1800 (varierar lite och är ett oklart värde vid lågupplöst spektroskopi).
Magnus
Attachments:
-
-
Ett nytt utbrott för SS Cyg var på gång natten 22-23 januari 2025.
Attachments:
-
SS Cyg i nytt utbrott 2 september. Ovanligt tätt inpå det förra.
Diagram: AAVSO.
Attachments:
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC 1491 (Sh2-206) (Hans H)
-
- SH2-229 Flaming Star Nebula (Mårten Frosth)
-
- NGC 3147 (Gabriel Wiklund)
-
- M33 (Robin Nilsson)
-
- Komet 240P/NEAT (Hans H)
-
- Sh2-132 (Christian Kardach)
-
- 3I/ATLAS (Johan Warell)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
- Telescopium nr 2 2025 ute snart!
- Telescopium nr 1 2025 ute snart!
- Telescopium nr 4 2024 ute snart!
