Reply To: Komet C/2024 G3 ATLAS från Stockholm
Tack alla 🙂
Hej Johan. Jag tog 2 bilder vid varje helminut från 07:35 till 08:15, en med uppmätt normalexponering och en med +1 steg. “Olika exponeringar” betyder att jag varje minut också kompenserade för att himmeln blev ljusare så exponeringstiden ökade kontinuerligt från 1/12 s – f/5,6 – Iso 400 till 1/125 s för sista bilden.
Eftersom jag trodde att det skulle bli lätt att detektera kometen på bilderna så var jag lite “slarvig” vid fotograferingen och det kan skifta med upp till 7-8 sekunder från helminuten mellan bildparen. Det låter kanske inte som så mycket men i praktiken motsvarar det flera pixlars vobblande av kometens koma från bild till bild vid en inverterad tracking, dvs en motsvarande förskjutning av bilderna för en stackning. Det går ju att göra ett excelark med den exakta pixelförskjutningen i x och y mellan tagningarna (men kan nog bortse från fältrotationen under ett så pass kort intervall) men kändes som väldigt tidskrävande metod med högst osäkert resultat.
Jag hade nog ändå testat detta om inget annat hade hjälpt men lösningen var mycket enklare. Man måste jobba med råfilerna och någorlunda neutralisera färgbalansen i den del av himmeln där kometen befinner sig samtidigt som man ökar på kontrasten, skärpan och allt som kan öka separationen mellan pixelvärdena, det är ju bara frågan om att få fram en positiv detektering i detta skede och inte en vacker gryningsbild, det kommer senare. Att neutralisera färgbalansen är det viktiga steget för färgerna är väldigt mättade, nära saturering från det orangeröda nertill till det turkosblåa upptill. Luminans och mättnad är de 2 beståndsdelarna i alla färgbilder men även varandras motsatser dvs en hög mättnad minskar separationen i luminans som står för kontrasten. Genom att neutralisera färgbalansen så bidrar alla 3 färgkanalerna i högre grad till luminansinformationen i bilderna. Ock då kunde jag se den lilla ljusa punkten som förflyttade sig från bild till bild
Nu i efterhand så kan jag tänka mig att det troligtvis också fungerar genom att omvandla alla bilder till gråskala eller bara använda grönkanalen som står för 2/4 ljuskänsliga sensorer jämfört med rött och blått som bara står för 1/4 vardera. Jag ska testa det senare.
En gång man har detekterat kometen är det lätt att göra en visuell förskjutning och stackning. Detaljbilden på kometen är en stack av 4 bilder och gjorde att den lilla svansen blev synlig.
/*Peter R
Senaste inläggen
-
NSV01161
svar av
Thomas Karlsson
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Hans Bengtsson
-
Solsystemskavalkad
svar av
Fredrik Silow
-
Running man
svar av
Fredrik Silow
-
Min Star’Ex börjar ta form.
tråd av
zmannen
-
Variabler i M31
svar av
Thomas Karlsson
-
Utsnitt av Orion
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
16″ Dobson teleskop
tråd av
MartinElfstrom
Månadens bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet

Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 166 st
Senaste 7 dagarna: 1860 st
Senaste 30 dagarna: 10500 st