V0836 Cas, klassisk cepheid

Vi använder UAA, Uppsala AmatörAstronomers T41-teleskop för att hjälpa en gymnasieelev med ett gymnasiearbete. Vi valde en cepheidvariabel i Cassiopeia som mål för arbetet. Avsikten är att fotografera och analysera denna stjärna med avseende på period och magnitud, sedan använda Luminositet-periodrelationen för att försöka fastställa stjärnans avstånd. Det ska bli intressant att jämföra med Gaia-parallaxen.

Vädret har ju varit minst sagt dåligt under hösten, det är först nu vi kommit igång och fotograferat. Förhoppningsvis ska vi få ihop några nätter så att vi har lite data att jonglera med.

Med vänlig hälsning,
Tomas W

Ett fint gymnasieprojekt. Roligt att ni bistår!

Minns att det ibland dykt upp funderingar kring gymnasieprojekt om variabler på gamla astronet men man får aldrig höra om de blivit slutförda, vilket jag i och för sig förstår, men det vore roligt att höra om de blev lyckade.

Med nattens observationer tillagda tror jag det är tydligt att V0836 Cas är en klassisk delta Cepheid.

Det ser också ut som att den katalogiserade perioden på 1.65368 dygn verkar stämma. Målet är att dock att bekräfta/analysera perioden med lämpligt program när vi har tillräckligt med data.

Nedan fasdiagram. Klicka för att se hela.

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av LasseH.

Hans, kan du förklara lite tydligare vad du menar med antifas?

Mvh,

Lasse.

Tack för bra förklaring. Jag konsulterar med Tomas W om hur vi går vidare. Uppdatering följer.

Tack för tipset. Mycket intressant.

När du sa att den blir rödare i minimum “som väntat” var jag tvungen att slå upp det för att förstå vad som händer. Gängse förklaringsmodell hittades i Wikipedia, se citat nedan. Ändå inte lätt att följa resonemanget tycker jag. Någon som har en enklare förklaringsmodell?

Citat:

“När stjärnan expanderar kyls dess yttre lager. När temperaturen avtar minskar också joniseringsgraden. Den gör stjärngaserna mer genomsläppliga vilket gör att strålningen från stjärnan ökar. Det medför att stjärnan dras samman igen. När stjärngasen drar ihop sig upphettas den åter och joniseringsgraden ökar. Det gör stjärngasen mer ogenomsläpplig och strålningen kvarhålls. Detta hettar upp stjärngasen ytterligare, varför den åter expanderar. På detta sätt vidmakthålls de cykliska pulserna.

Pulserandet hos cepheider drivs av förändringarna av joniseringen hos helium, från He++ till He+ och tillbaka till He++ igen.[47]”

[47] George W. Collins (2003). ”Stellar Pulsation and Oscillation” (på engelska). Läst 30 augusti 2019.

Här är en bild från Peranso. Översta 2 diagrammen är periodberäkning med enbart ASAS-SN data och de 2 nedre är ASAS-SN + Lasse och Tomas data. Startepok för båda är JD 2433536.28, den i både VSX och GCVS/SVO.

Perioden som är mest rätt verkar vara den i GCVS. Med enbart ASAS-SN blev den nästan exakt samma. Konstigt nog blev det en lite annan period för de kombinerade obsarna och fasen hamnade en halv cykel fel igen.

Perioden i VSX verkar komma från OGLE-data och diffar med 6 faser jämfört med GCVS för tiden från startepoken (1950) och nu.

Intressant att även mäta denna i U, R och I således. Kanske inte för gymnasiearbetet, men mest för att det är kul att kolla.

För övrigt ska vi nog se till att konvertera till HJD och lägga in dessa tider. Kanske inte blir några större fel med vanlig JD, givet att stjärnan är hyfsat nära norra himmelspolen och att periodtiden inte är jättekort?

Tomas W

Om man vill följa V836 Cas bakåt i tiden kan jag tipsa om att det finns över 2000 observationer av stjärnan i DASCH som täcker 100 år, 1889-1989!

Aha, It’s all coming back to me…
JD ska det ju vara i SVO, den frågan var nog uppe när jag höll på med variablerna i Lyran som jag hittade för snart 10 år sedan. Kul att få damma av lite gamla kunskaper. Jag minns även att det var ett elände att få in allt i VSX, lite snorkigt bemötande har jag för mig. Men det ska väl ordna sig.

Någon som har tips på periodanalysprogramvara (långt ord…) som inte är Peranso eller vstar? Jag använde en gratisprogramvara för 10 år sedan, men har glömt vad den hette…

Hej.

Nedan ses fasdiagram med data från T41 samt T41 ihoplagt med ASAS-SN. Oaktat om vi använder enbart egna eller kombinerade data tycks perioden bli 1.65374 dygn.

Frågor: Ska epoken definieras så att fasdiagrammet börjar med ett minimum eller ett maximum? Vi ser även två olika möjliga epoker beroende på vilket data som används. Hur tänker man kring det?

Mvh,

Lars och Tomas

Tack Hans! Ny fasplott med  ny epok nedan.

Epok: 2458478.47 (2018-12-25 23:16:48 UT)

Period: 1.65374

Blev det rätt nu?

Mvh,

L o T

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av LasseH.

När jag undersökte stjärnan tidigare stämde den gamla epoken från 1950 väldigt bra ihop med data från DASCH och ASAS-SN. Också perioden från GCVS som finns i SVO nu var den som stämde bäst. Däremot verkade era nya mätningar ligga ur fas med ca. en timme jämfört med de andra källorna, som jag skrev om högre upp i tråden. Kan stjärnan helt nyligen ändrat period eller är det något problem med tiden för de nya obsarna?

Om man ska uppdatera uppgifterna i VSX kan ni nog inte bara använda era nya mätningar. Sebastian Otero kommer nog att be er att också inkludera åtmintonde data från ASAS-SN.

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Thomas Karlsson.

Hmm, jag är inte riktigt med nu. Sätter mig strax bakom ratten och blir incommunicado ett tag…

De sist redovisade märkningarna innefattar våra mätningar gjorda med T41-teleskopet (vars värden återladdats från SVO där vi använt hjd) samt ASAS-SN data (där tiden också anges i hjd). När vi använder VSTAR landar vi på redovisad period. Vad är det som kan göra att det verkar skilja sig från det Thomas kommer fram till? Eller har jag missuppfattat något?

Tomas W

Standard för tidtagning på observatoriet är en GPS-baserad Stratum 1 tidsserver. I MaximDL anges tiden för varje obs som UT, start of exposure. Noggrannheten är säkerligen på hundradelen.  Däremot vill jag dubbelkolla vad som händer met tidsangivelsen för varje bild vid hanteringen i alla påföljande program. Vphot, skapandet av AAVSO-rapporter och slutligen Vstar. Har sett något skumt men absolut inte en timme.

Jag har titittat på stjärnan igen och jag tror det troligaste är att perioden ändrat sig. Om jag kombinerar DASCH (obsar i huvudsak mellan 1900-1950) och ASAS-SN då stämmer den ursprungliga epoken och perioden bäst. Men om jag kombinerar ASAS-SN + era nya obsar då stämmer Lasses nya epok och period bäst. Jag hittar ingen bra kombination av epok och period som passar ihop med alla tre uppsättningarna av data. Skillnaden mellan perioderna är ca. 5 sekunder.

Jag blir inte helt klok på det här…

Jag tittade lite till på det här. Det gick att göra ett O-C diagram genom att dela upp DASCH-obsarna i 4 delar och bestämma en maxtidpunkt i varje intervall, samt göra samma sak för ASAS-SN V, ASAS-SN g och SVO V. Det blev en lite spretigt men ändå rätt tydlig uppåtriktad parabolisk kurva och en periodökning på 1.7*10-9 dygn/cykel (0.15 1/1000 sekund). Med en periodökning i denna storleksordning tror jag alla konstigheter försvinner.

Det är nog helt OK att uppdatera i VSX med uppgifterna från ASAS-SN och de nya obsarna. Men det är nog bra om ni gör de olika serierna med olika färg och har etiketter som talar om vilken data som hör till vilken färg.

Jag konfirmerar att tidsangivelserna för observationerna är korrekta. I AAVSO-rapporten är tiden korrigerad från start till mid-exposure UTC vilket naturligtvis är helt korrekt. Sedan i Vstar-analysen är tiden korrigerad till HJD från JD vilket jag förstår att man måste göra i variabelsammanhang. Således var min förvirring helt obefogad.

Mycket intressant om man nu tack vare den långa baslinjen kan påvisa hur perioden tycks öka.

Mvh,

Lasse

Jag har uppdaterat periodelementen i SVO till de nya värdena ovan i tråden.