Sky-Watcher K100 – Klevtsov-Maksutov
- Detta ämne har 10 svar, 5 deltagare, och uppdaterades senast 25-07-31 22:42 av
.
-
Har någon hört om det här tekeskop med Klevtsov-Maksutov design? Enligt TS hemsida har det alla fördelar med ett Maksutov-Cassegrain – vad gäller storlek kontra öppning – men det kyls snabbt också. Jag älskar min Skymax 127, men det känns för stort att resa med, så vill jag hitta en alternativ setup.
Den nya fokuserare verkar också vara bättre än original Skymax…
-
Hej Matteo,
Jag har själv 2 st Maksutovs och är väldigt förtjust i konstruktionen för mån- och planetobservationer. Det här teleskopet har jag aldrig tittat genom men har några allmänna tankar som kanske är bra att tänka på.
En av de stora fördelar med traditionnella Maksutov konstruktioner är den lilla sekundärobstruktionen men det verkar inte gälla denna Klevtsov-Maksutov. Jag har inte sett några specifikationer men den ser väldigt stor ut på bilderna och det kan försämra kontrasten. Samma sak gäller de böjda sekundärhållarna som ser ovanligt tjocka ut och som inte behövs på andra Mak-konstruktioner.
1997 släppte SkyWatcher en snarlik men mycket större Mak på 12″ med en 32% obstruktion. Den fanns inte kvar så länge på marknaden och det kunde vara intressant att ta reda på varför.
/*Peter R
-
Hej Matteo!
Jag håller med Peter i de rent allmänna kommentarerna kring konstruktionen, känner samma tveksamhet. Teleskopet ser lite plastigt ut också.
Jag har som du också en MAK 127 från Sky-Watcher och använder det just som mitt flexibla reseteleskop på sommaren med familjen (då jag reser med bil). Kanske en vanesak då jag egentligen vill ha med mig större prylar, 16″ Dobson, känns 127:an extremt liten i förhållande till de stora grejerna. Svårt att hitta ett bättre litet rese-all-roundteleskop än 127:an tycker jag, speciellt med tanke på att monteringen jag har inte heller väger så mycket.
Men allt beror ju på hur du reser och har för möjligheter men också vad du vill observera – själv kan jag inte tänka mig att använda för liten apertur, då tappar jag lite glädjen med att ha med mig ett teleskop över huvud taget och tar hellre med mig min 15×70-kikare med bröststativ.
Attachments:
-
Tack för svaren!
Ni har rätt i att konstruktionen verkar lite “suspicious” kan man säga… Tack för att ni bekräftade detta.
Jag älskar Maksutov, och använder det mycket. “Problemen” för mig är:
- Eftersom jag inte har bil är vandring bort från staden det enda sättet för mig att komma till mörka himmelsfärder mer regelbundet! Om jag vill gå i mer än 15 minuter har jag bara plats för teleskopet i ryggsäcken och det är lite tungt.
- Kylningstiden är lite för lång. När jag var i Dalarna förra vintern, med -10°C ute, var jag tvungen att komma ihåg att ta fram teleskopet på kvällen om jag ville observera under natten!
Sammanfattningsvis letar jag efter ett teleskop som jag bekvämt kan bära med mig på vandring, men som också kyler ner snabbt. Om K-M hade visat sig vara ett bra teleskop hade jag övervägt det (högre öppning kontra storlek och kortare kylningstid). Kanske borde jag satsa hellre på en liten refraktor!
Kikare är också jättekul, men då skulle jag inte kunna göra så mycket mån- och planetobservationer när jag är på språng 😉 -
Lustigt, jag gick faktiskt och funderade på precis just det – att du nog borde skaffa en liten refraktor som komplement.
Jag har själv en gammal 70 mm TS APO-ED i kolfiber som jag är väldigt nöjd med. (Förutom att jag nu upptäckte att den legat på ett fuktigt ställe och fått in fukt mellan objektivlinserna.)
Kan absolut rekommendera en liten, kort och snabb refraktor – av många olika anledningar. Men köp inte en för snabb akromatisk refraktor, det kanske säger sig själv men de gör sig bäst med långa brännvidder. Speciellt om du ska observera planeterna med en kort refraktor och kräma upp förstoringen, då behöver du bra optik som klarar att ”pressas” lite.
Istället för ovan nämnda Klevtsov-Maksutov skulle jag alltså istället lägga till ca 1700 kr mer och köpa exempelvis denna lilla refraktor som grab-and-go-teleskop: TecnoSky AP 70/420 ED.
Med bra okular ska du kunna pressa denna tub även för enklare planetobservationer, det kan jag med min APO. Men förvänta dig inte magiska högupplösta planetvyer. Specifikationen säger maxförstoring på 140x men i texten anger de att den duger för observationer upp till 180x för planetobsar. Kanske.
Egentligen skulle jag för planeter rekommendera en apertur över 80 mm, men här får du överväga smidighet kontra pengar kontra andra krav och fördelar med vikt och smidighet osv.
Refraktorn har inte samma upplösningsförmåga som K-M.en, och egentligen inte heller mer effektivt ljusinsläpp – trots den stora centralobstruktionen på Cassegrainteleskopet. Centralobstruktionen i K-M:en är ca 52 mm vilket ger en ringformad effektiv apertur på ca 85 mm. En 85-90 mm refraktor är ytterligare ett lite dyrare köp om du vill ha ett ljusfång som är bättre än K-M:en. Även om den effektiva aperturen är ringformad, så är det 100 mm som gäller för upplösningsförmågan.
Så här:
- Effektiv apertur gällande ljusstyrka K-M: 85 mm
- Effektiv apertur gällande ljusstyrka APO: 70 mm
- Effektiv öppningsdiameter gällande upplösning K-M: 100 mm
- Effektiv öppningsdiameter upplösning APO: 70 mm
Med den matematiken skulle man lätt kunna utesluta refraktorn, även om den inte tar hänsyn till skillnader i transmissionsförmågan m.a.p. optikens beskaffenheter.
Så varför hävdar jag att refraktorn är ett bättre köp?
Framförallt för att det är ett mer allsidigt och smidigare instrument som du kommer ha större glädje av länge:
- Du kan i och för sig nå högre förstoringar med K-M-teleskopet för planetobsar, iaf rent teoretiskt. Men du är också lite begränsad av den långa brännvidden och det hög f-talet för andra observationer. K-M:en låter sig nog inte fokalreduceras så mkt pga av den stora sekundären.
- Snabbare optik i refraktorn, f/6.
- K-M fri från kromatisk aberration men jag tror inte spegelns kvalitet är så super.
- Bra glas i TecnoSky-refraktorn, japansk optik med FPL51 från Ohara, även om den inte kommer vara helt fri från kromatisk aberration då detta är en ED dubblett och inte en triplett.
- K-M har bara ca 94% reflektionsförmåga, tror refraktorn har bättre transmission baserat på generella antaganden.
- Refraktorn är enklare att hantera och hålla ren (om du inte slarvar som jag och glömmer bort den i garaget).
- Du slipper kollimera.
- Robustare konstruktion, lättare att packa, inte lika lätt att skada.
- Bättre och robustare fokuserare.
- Möjlighet till både 1,25” och 2”-tumsdiagonal och dito okular.
- Framtida möjlighet att fotografera med refraktorn (med fieldflattener-korrektorlins).
- Kanske tom piggyback på din MAK om du framgent köper en robustare montering.
- Ungefär samma tubvikt.
Notera dock att om du köper TecnoSky-refraktorn i detta utförande att den saknar diagonal, jag skulle satsa på en bra 2″ så du något går förlorat där. Och sedan behöver du kanske köpa en vixenskena för att kunna montera den på din montering.
Allt detta är ju i allra högsta grad mina åsikter och tankar, välkomnar gärna andra aspekter.
Finns ju stor risk att jag missat någon viktig teknisk eller subjektiv aspekt.
-
Tack Fredrik för den utförliga beskrivningen, och tack Christian för bekräftelsen!
Fredrik, det du säger stämmer med allt jag har läst om ämnet. Det är OK om det finns gränser på planetobservationer… Med 140x du kan redan få så mycket detaljer på Månen! För DSOs tror jag (men jag kan ha fel också) att 70mm under mörka himlar är bättre än 127mm i Frölunda 🤣😭
Tror ni att det kan vara värt att gå så lågt som 60mm? Med lite mer pengar kan man få riktig bra optik i den storleken (tänker på William Optics eller TS-Optics, även Takahashi för mycket mer pengar). Men jag vet inte om det är värt för visuella observationer.
-
Jag tror inte du ska gå inte ner till 60 mm för visuella observationer (min maggropskänsla).
Min maggrop säger också att du med tiden nog kommer känna dig begränsad av en liten 60 mm, och att du kanske kommer känna att en 80 mm blev för stor som reseteleskop (om du inte hittar en kort och lätt tub).
Det du förlorar med att gå ner till 60 mm i ljusinsamlingsförmåga (27%) och upplösningsförmåga (16,7 %) är svårt att kompensera för genom att lägga massa pengar på extremt bra linselement och glaskvalitet som krävs om du ska ha tre eller fyra linser istället för två element. Lägg hellre lite extra pengar på att få en så bra 70 mm som möjligt – om du vill hålla utrustningen nätt.
Dessutom: spara också pengar till en bra diagonal och vassa okular! 🙂
-
-
En mycket anspråkslös men framför allt extremt portabel utrustning har jag skrivit om här:
Fungerar bra på stjärnor, kometer och stjärnhopar så länge man inte är ute efter ljussvaga objekt. Gränsmagnitud 10 eller 11. Använde teleskopet på balkongen i Göteborg senast igår kväll för att observera några variabler.
Man ska förstås vara medveten om begränsningarna. Det är inget för den som vill studera planetytor, förstoringen blir på tok för liten för sådant. Men teleskopet (8 cm f/4) är i alla avseenden helt överlägset min fältkikare 12×80.
Allra bekvämast blir det om man som jag kan sitta på en stol under observerandet … men om man ska släpa med sig en stol som inte redan finns på en balkong, då försvinner förstås portabiliteten i ett huj. Jag har faktiskt ännu inte testat det hela på någon annan plats än balkongen, men kommer att göra det ifall något lämpligt objekt (nova osv) skulle dyka upp någonstans på den del av himlen som jag inte ser från balkongen.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
