[Thomas Karlsson]

På förslag av Magnus Larsson är loggan högst upp till vänster i SVO nu klickbar och hoppar till startsidan, så man snabbt kan komma tillbaks. Det fanns också ett par felaktiga länkar i texten på startsidan som nu är ändrade.

[Thomas Karlsson]

Här är 3 bilder från DASCH. När jag tittar närmare och mäter avståndet mellan stjärnorna verkar utbrottet 1934 skumt. Det verkar snarare vara en grannstjärna än UZ Boo på den bilden. Grannstjärnan syns svagt på de andra bilderna också. Antagligen har stjärnorna som ligger nära varann blivit felidentifierade i DASCH på 1934-bilden.

Attachments:

1. 

   UZBOO_1929.jpg
   

2. 

   UZBoo_1934.jpg
   

3. 

   UZBoo_1938.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Den finns med i DASH. Jag hittade positiva obsar med dessa datum: 1929-03-18, 1929-03-20, 1934-05-17, 1938-06-01, 1938-06-02 och  1938-06-03. Utbrotten 1929 och 1938 var med i din lista. Ev. kan den ha haft ett utbrott även 1934.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu gjort en lite noggrannare analys i Peranso av UZ Boo. Den här gången använde jag AAVSO-data där det förutom våra obsar fanns två kortare serier från Ian Sharp. Nu tyckte även Peranso att bästa perioden är 0.06211.

I artikeln https://arxiv.org/pdf/0905.1757 av Taichi Kato finns två superpuckelperioder angivna: 0.061743 från utbrottet 1994 och 0.061922 från utbrottet 2003. Alltså lite kortare än den vi fått fram.

[Thomas Karlsson]

Det kan nog vara så Hans, att serierna med fler obsar viktar resultaten i fel riktning. Jag kollade inte så noga manuellt vilka lösningar som visuellt ser bäst ut. I fall som detta är kan nog den manuella granskningen vara lika viktig som vad periodalgoritmerna får fram.

[Thomas Karlsson]

Jag testade med Peranso, men fick inte heller någon entydig period från Magnus och Davids obsar i SVO. Jag fick ungefär likvärdiga periodalternativ för 0.0504, 0.0531, 0.0561, 0.0594 och 0.0632, utöver dessa finns en massa andra periodkandidater. Det finns en liten topp för 0.0621, men det fanns ett 20-tal andra alternativ som får högre utslag. För att kunna avgöra behövs nog en eller ett par hela cykler under samma natt.

Superpuckelperioden är väl inte heller konstant. Det brukar talas om olika faser under ett utbrott, A-stage, B-stage osv. där perioden är lite annorlunda. eller ändrar sig på olika sätt. Har det inte i huvudet just nu och vet inte heller hur det spelar in på UZ Boo.

[Thomas Karlsson]

Vilken historia Hans och visar lite på vilken enorm utveckling som skett med teknik, information oh resurser för astronomi och variabelobsande jämfört med för tre decennier sedan.

[Thomas Karlsson]

Nu har AAVSO bytt namn på novan i VSX och namnet är även ändrat i SVO.

Alltså är det V0615 Vul som gäller för nya obsar av novan.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Hej Astrid

Jag skulle rekomendera att du sätter kikaren på ett kamerastativ så blir det inte så jobbigt att hålla kikaren och du får en stabil bild. Jag förstod inte om du har solfilter på kikaren eller projicerar bilden. Båda metoderna funkar om du vill räkna solfläckar. Det är två uppgifter du behöver ta reda på. Dels antalet grupper av solfläckar och dels det totala antalet solfläckar. Du kan titta på https://www.spaceweather.com och deras dagliga solbild för att se vilka fläckar som hör till olika grupper. Om du vill skicka in dina resulatat till SAAF och SVO hör av dig till mig för att få en inloggning.

[Thomas Karlsson]

Det är rätt svaga stjärnor på bilden. Den som blinkar snett upp till vänster om galaxen i position 12 59 09.98 +28 49 19.9 verkar vara av magnitud 21-22 enligt Vizier. Finns inte med i VSX.

[Thomas Karlsson]

Magnus Larsson har gjort tre nya tidsserier av MU Cam nu i maj. Stjärnan är fortfarande i sin högre nivå där vi lämnade den för ett år sedan. Se medelmagnitud SVO . I sin lågnivå var ljusstyrkan runt magnitud 15.3 medan den högre nivån har genomsnittet 14.8.

Det vi upptäckte förra året verkar fortfarande gälla. Vid övergången från lågnivån till högnivån försvann den så kallade beatperioden nästan helt. Denna är fortfarande svag i de nya serierna. Däremot syns rotations- och omloppsperioden fint. När stjärnan var i sin lågnivå var amplituden för rotations- och beatperioden ungefär lika starka.

Nedan är tre länkar till SVO för Magnus senaste tre serier och de olika perioderna som stjärnan har.

Fasdiagram omloppsperiod
Fasdiagram rotationsperiod
Fasdiagram beatperiod

[Thomas Karlsson]

Nu var det dags igen med nya och uppdaterade fasdiagram i SVO. Dessa är som vanligt baserade på de observationer som kommit in till databasen. Fem nya diagram har tillkommit och fem befintliga har uppdaterats med de nya observationer som har tillkommit sedan de senast publicerades. Det finns nu 170 fasdiagram i samlingen. Nya stjärnor denna gång är V405 Aur, WY Cas, V663 Cyg, V750 Cyg och DX Per medan UZ Cam, RS Cyg, AN Lyr, KL Lyr och U UMi har uppdaterats.

V405 Aur är en internediär polar som Magnus Larson flitigt har observerat och fint fångat den superkorta perioden på 9 minuter trots en amplitud på bara 0.1 magnitud. WY Cas är en klassisk mira, DX Per en förmörkelsevariabel av typen EA och V663 Cyg samt V750 Cyg miror som ingår i projektet “50 bortglömda miror”.

[Thomas Karlsson]

Jag har hittat en massa bilder av NGC 1333 på COAST-teleskopet tagna med BVR-filter. De är ju inte beställda med tanke på NSV 1161, men stjärnan finns ju med på dessa bilder och jag tänkte gå igenom dem efter hand.

[Thomas Karlsson]

Det kan nog vara lite olika i olika situationer. Men avlånga stjärnor betyder inte automatiskt att man får ett sämre resultat. På COAST-teleskopet som jag använder har det vid flera tillfällen varit problem med trackningen så man fått bilder där stjärnorna varit centimeterlånga streck. Det har sett helt hopplöst ut, men förvånansvärt ofta har jag inte sett att fotometrin blivit lidande i VPHOT som jag använder för fotometrin. Apertureringen har jag låtit behålla samma storlek, så den bara blir en ring på strecket med långa ändar som sticker ut utanför. Det som brukat vara mest problem är svaga stjärnor då man tappar flux och stjärnorna smetas ut mot bakgrunden, samt stjärnor som överlappar varandra så att ett streck från annan stjärna kommer in i aperturringen för den stjärna man mäter.

I andra fall har jag också råkat ut för bilder som estetiskt sett varit väldigt fina men där det varit stor variation mellan jämförstjärnorna.

[Thomas Karlsson]

Det du kallar jämörelsestjärnan är väl kontrollstjärnan eller på engelska check star? Denna ska du inte använda för att beräkna variabelns magnitud. Jämförelsestjärnan, eller oftast jämförelsestjärnorna, är ju de som både variabeln och kontrollsjärnan mäts mot. Idén med kontrollstjärnan är att få en uppfattning om kvaliteten och stabiliteten på jämförelsestjärnan/orna, de atmosfäriska förhållandena, fotometrin, signal/brusförhållande.

Jag tycker inte kontrollstjärnan i din första graf har en så tydlig tendens. Däremot hoppar den rätt mycket upp och ned. Lite mer än vad som borde vara rimligt. Jag skulle tolka det att som att det kanske kom tunna moln som störde. Blåst i sig borde inte spela någon större roll.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Författare]

Inlägg