[Thomas Karlsson]

Verkligen en unik händelse.

[Thomas Karlsson]

Det var en intressant iaktagelse och intressant att följa vidare. Det kan vara en effekt av i vilken ordning bilderna tagits, tiden mellan bilderna och hur fägindex beräknas i SVO. SVO utgår från en B, R eller I observation och jämför den med den V som ligger närmast i tid och är tagen på samma objekt och av samma observatör, max inom 60 minuter. För snabba förmörkelsevariabler kan det ju ha skett att stjärnan hunnit mörkna eller ljusna märkbart mellan bilderna och det är den effekten man ser.

[Thomas Karlsson]

Det senaste maximumet inträffade flera veckor tidigare än beräknat. Jag har därför justerat perioden i SVO från 744 till 738 dagar som stämmer bättre med alla nu tillgängliga observationer.

[Thomas Karlsson]

Det var en väldigt fin serie du gjorde där man ser variationen tydligt. Jag har lagt till den i mitt excel-ark över V405 Aur. I O-C diagrammet hamnade den på 0.25 ihop med tre andra serier från den här säsongen.

Jag tror det finns exempel på IP-stjärnor med både ökande och minskande spinnperiod. Man talar om stjärnor med “spin-up” eller “spin-down”. Minns inte detaljerna i de fysiska omständighterna för dessa processer. Men V405 Aur har nog hittills klassats som en IP med ganska stabil period, eller med en period som bara wobblar lite upp och ner.

Och bara för att klargöra, om perioden ökar betyder det att varje rotation tar längre tid och alltså att snurrhastigheten minskar.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har gjort en uppföljning av spinnperioden för V405 Aur med dataserier från hösten och vintern. Tyvärr har inte V405 Aur observerats lika flitigt den här säsongen som tidigare år, men jag har fått fram sex nya tidsserier från AAVSO för stjärnan.

Stjärnans ökande period har fortsatt även det senaste året och takten har dessutom ökat markant. I O-C diagrammet kan man se att datapunkterna nu inte längre följer den paraboliska kurvan, vilket de skulle gjort om periodökningen varit konstant. Jag har också gjort ett perioddiagram där man direkt kan se medelperioden för varje säsong. Från det diagrammet kan man se att perioden hade en ganska jämn ökning mellan 2016 och 2022. Men för 2023 och 2024 har ökningen varit tre gånger så stor. Tidpunkten för maximum är nu uppåt 30% ur fas jämfört med medelperioden 2000-2015.

Attachments:

1. 

   V405Aur_OC.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Thomas Karlsson]

Du är uppmärksam Hans. Det var ett skrivfel där som jag missade, jag har ändrat texten till V-I nu.

 

[Thomas Karlsson]

Jag har idag lagt till möjlighten att rita färgindexdiagram med indexet V-I. Tidagare har endast indexen B-V och V-R funnits. Men det kommer in fler och fler observationer i infrarött till SVO så jag tyckte det kunde vara intressant att även kunna plotta V-I.

[Thomas Karlsson]

Det finns några avvikande punkter både ovanför och under medelkurvan. Det kan hända att det är dessa som orsakar effekten.

[Thomas Karlsson]

Jag fick fram dem med Peranso och genom att kombinera obsarna i SVO med ASAS-SN och ZTF.

[Thomas Karlsson]

Gustav, du behöver inte använda period elementen från VSX. Uppdaterade uppgifter finns sedan några månader i SVO! Med perioden 0.3654714 istället för VSX 0.365286 blir kurvan jämnare.

Se http://var.saaf.se/graph/vargraph.php?varname=V1410+Tau&showphase=2&showband=@V&.png

[Thomas Karlsson]

Jag testade lite med data från ASAS-SN men kunde inte se någon särskild variation eller periodicitet. Den fanns inte med ZTF, nog för ljusstark. I ASAS-SN var variationen 0.2-0.4 mag med vissa dippar på 1.5 mag, men de är nog falska värden, för dipparna kommer tillsammans med “normala” värden. Vad jag kunde se var det ingen struktur i variationen.

[Thomas Karlsson]

Kul att du sprider information om miradatabasen! Tack för det.  Sedan några år tillbaks har AAVSO slutat att publicera maxima för miror. Jag tror AFOEV och kanske några organisationer till publicerar nya maxima, men jag tror inte det finns en så komplett samling av historiska maxima någonstans som den jag sammanställt.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Projektet DASCH, där man digitalt skannar alla gamla glasplåtar i Harvardobservatoriets digra arkiv, har nu kommit till en slutpunkt i och med att man släppte data för den halva av stjärnhimmeln som saknades tidigare i år. Jag har ägnat hösten åt att uppdatera min databas med mirors maxima med den nya datan från DASCH.

Äntligen är arbetet nu klart och uppdaterade O-C- och perioddiagram är tillgängliga på SVO under menyvalet “Ljuskurvor & Resultat -> O-C diagram för miror”. Totalt blev det drygt 3500 nya äldre maxima och databasen innehåller nu drygt 74800 maxima för 510 miror.

Några extra intressanta stjärnor som fick ny data är LX Cyg och DO Her. LX Cyg är en mira välkänd för sin stora periodökning 1970-2010. Dessförinnan antogs den ha haft en stabil period. Med den nya datan framkommer det att stjärnan även hade en tidigare periodökning och vad jag kan se har perioden varierat ungefär så här:
1890-1910; Platå på 425 dagar
1910-1925: Ökning från 425 till 460 dagar.
1925-1970: Långsam ökning från 460-470 dagar.
1970-2005: Snabb ökning från 470 till 585 dagar.
2005-2024: Något avtagande från 585 till 580 dagar.

DO Her framstår mer och mer som ytterligare en mira med kontinuerligt avtagande period. Från år 1897 till nu har perioden sjunkit från 222 till 210 dagar. I sitt beteende är den väldigt lik WX Her som jag tidigare skrivit om och som ingår i de 50 bortglömda mirorna. Båda är kortperiodiska miror med samma minskningstakt, 0.045 dygn/cykel. För DO Her är dock dataserien 26 år längre.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag ställde en fråga på AAVSO-forumet om HT Cam och den variation vi upptäckte efter det kortvariga utbrottet 2023. Några kommentarer har kommit, men inget definitivt än så länge.

[Thomas Karlsson]

Ett större parti Titansjärnor i en mängd olika storlekar har precis anlänt till SVO:s centrallager och har nu börjat delas ut.

Till skillnad från SVO:s övriga utmärkelser, där totalt antal gjorda observationer räknas, delas Titanstjärnorna ut efter antalet unika objekt som observerats, i detta fall supernovor.

Utmärkelsen delas även ut postumt.

[Författare]

Inlägg