Forumsvar skapade
-
Hej Astrid
Jag skulle rekomendera att du sätter kikaren på ett kamerastativ så blir det inte så jobbigt att hålla kikaren och du får en stabil bild. Jag förstod inte om du har solfilter på kikaren eller projicerar bilden. Båda metoderna funkar om du vill räkna solfläckar. Det är två uppgifter du behöver ta reda på. Dels antalet grupper av solfläckar och dels det totala antalet solfläckar. Du kan titta på https://www.spaceweather.com och deras dagliga solbild för att se vilka fläckar som hör till olika grupper. Om du vill skicka in dina resulatat till SAAF och SVO hör av dig till mig för att få en inloggning.
Jag har hittat en massa bilder av NGC 1333 på COAST-teleskopet tagna med BVR-filter. De är ju inte beställda med tanke på NSV 1161, men stjärnan finns ju med på dessa bilder och jag tänkte gå igenom dem efter hand.
Det du kallar jämörelsestjärnan är väl kontrollstjärnan eller på engelska check star? Denna ska du inte använda för att beräkna variabelns magnitud. Jämförelsestjärnan, eller oftast jämförelsestjärnorna, är ju de som både variabeln och kontrollsjärnan mäts mot. Idén med kontrollstjärnan är att få en uppfattning om kvaliteten och stabiliteten på jämförelsestjärnan/orna, de atmosfäriska förhållandena, fotometrin, signal/brusförhållande.
Jag tycker inte kontrollstjärnan i din första graf har en så tydlig tendens. Däremot hoppar den rätt mycket upp och ned. Lite mer än vad som borde vara rimligt. Jag skulle tolka det att som att det kanske kom tunna moln som störde. Blåst i sig borde inte spela någon större roll.
Samma företag har också den här produkten till salu https://www.firstlightoptics.com/offers/hubble-cassegrain-reflector-telescope.html
Fås med 30 dagars ångerrätt och kan fås levererad inslagen i bubbleplast. För bäst resultat används produkten på hög höjd…
Det var ju synd om den sidan inte längre ska vara kvar, jag använder också ASAS-3 från och till. Jag får också bara blanka sidor när jag går in på deras sida. Du kan ju använda efterföljaren ASAS-SN istället och kan då få upp färskare data. ASAS-SN täcker också hela himmeln och inte bara söder om +28 grader. Söksidan finns på https://asas-sn.osu.edu. Man kan fylla i ett objekts namn eller koordinater. Jag har märkt att namnuppslagningen inte alltid funkar, men koordinater verkar alltid funka.
Om stjärnan redan är mätt får man ett val att titta på data från deras databas. Eller kan man välja att kontrollera stjärnan på nytt. Då görs en ny fotometrisk mätning för vald position av alla bilder så långt bakåt man angett och man får med de allra senaste uppgifterna. Detta är en process som tar ett antal minuter. De första årens bilder är tagna med V-filter men numera använder de g-filter.
Jag sökte på din stjärna, det finns ett par tillfällen då den mätts till mag 15, men annars verkar den inte ha varit starkare än mag 16 på ASAS-SNs bilder. Här är en länk till sökningen jag gjorde. Jag tror den är tidsbegränsad, och vet inte hur länge den ligger kvar. Annars får du göra en ny sökning.
https://asas-sn.osu.edu/sky-patrol/coordinate/ae433254-8252-488d-999b-9430f793d4ce
Puh, här kommer ytterligare ett försök att kombinera TESS, ASAS-SN och ZTF. Det blev inte mycket klarare denna gång. Magnitudskalan för TESS är jag inte helt bekväm med. Jag har nu kollat upp att TESS kamera använder våglängdsområdet 600 – 1000 nm. Alltså ett brett område som stäcker över R och I. ASAS-SN använde tidigare V men numera g. ZTF använder också g. Vet inte om deras g-filter har exakt samma spec. Jämfört med V ligger g åt det blåare hållet, nånstans mellan B och V.
I tidigare diagram har jag justerat TESS-magnituderna så de skulle hamna ungefär inom det området i V/TG där vi observerat stjärnan. I detta diagram använder jag TESS egna magnitudvärden som är betydligt ljusare. Detta kan ju stämma då stjärnan är röd och vilket vi också kunde se i Magnus serie med V och I.
Jag fick hämta ASAS-SN observationerna på nytt då jag hade, som du misstänkte Hans, raderat de negativa observationerna. Underligt nog fick jag inte samma värden för de positiva obsarna jämfört mot min förra fil. Jag vet inte varför det blev så, kanske hade jag använd andra värden för koordinaterna för stjärnan i den första nedladdningen från ASAS-SN. Här är i vilket fall de observationer jag fick nu, både positiva och negativa. För ZTF har jag inte sett att de redovisar negativa observationer.
Attachments:
Det var en bra idé att kombinera TESS med ASAS-SN och ZTF. Här är ett diagram för perioden då stjärnan hade sina stora svängningar. Tyvärr kunde inte ASAS-SN och ZTF bekräfta den stora amplituden, snarare tvärtom. För alla tre månaderna TESS observerade stjärna ligger obsarna från ASAS-SN och ZTF med ungefär samma amplitud och nivå.
Attachments:
Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.
Attachments:
Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.
Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.
I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.
