Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
Det du kallar jämörelsestjärnan är väl kontrollstjärnan eller på engelska check star? Denna ska du inte använda för att beräkna variabelns magnitud. Jämförelsestjärnan, eller oftast jämförelsestjärnorna, är ju de som både variabeln och kontrollsjärnan mäts mot. Idén med kontrollstjärnan är att få en uppfattning om kvaliteten och stabiliteten på jämförelsestjärnan/orna, de atmosfäriska förhållandena, fotometrin, signal/brusförhållande.
Jag tycker inte kontrollstjärnan i din första graf har en så tydlig tendens. Däremot hoppar den rätt mycket upp och ned. Lite mer än vad som borde vara rimligt. Jag skulle tolka det att som att det kanske kom tunna moln som störde. Blåst i sig borde inte spela någon större roll.
-
This reply was modified 1 year ago by
Thomas Karlsson.
Samma företag har också den här produkten till salu https://www.firstlightoptics.com/offers/hubble-cassegrain-reflector-telescope.html
Fås med 30 dagars ångerrätt och kan fås levererad inslagen i bubbleplast. För bäst resultat används produkten på hög höjd…
Intressant Magnus. Jag är inte alls bra på spektroskopi så jag kan tillföra så mycket. Men det är nog mycket gas och stoft mellan oss och stjärnan. Hur påverkar stoft spektroskopin? Enligt vår teori om denna stjärna och AA Tau-stjärnorna har jag fattat det som att det i första hand är stoft som orsakar förmörkelserna, och säkert påverkar dess ljusstyrka också när den är som starkast. Har storleken på stoftkornen betydelse vilka våglängder som släpps igenom/blockeras?
Det var ju synd om den sidan inte längre ska vara kvar, jag använder också ASAS-3 från och till. Jag får också bara blanka sidor när jag går in på deras sida. Du kan ju använda efterföljaren ASAS-SN istället och kan då få upp färskare data. ASAS-SN täcker också hela himmeln och inte bara söder om +28 grader. Söksidan finns på https://asas-sn.osu.edu. Man kan fylla i ett objekts namn eller koordinater. Jag har märkt att namnuppslagningen inte alltid funkar, men koordinater verkar alltid funka.
Om stjärnan redan är mätt får man ett val att titta på data från deras databas. Eller kan man välja att kontrollera stjärnan på nytt. Då görs en ny fotometrisk mätning för vald position av alla bilder så långt bakåt man angett och man får med de allra senaste uppgifterna. Detta är en process som tar ett antal minuter. De första årens bilder är tagna med V-filter men numera använder de g-filter.
Jag sökte på din stjärna, det finns ett par tillfällen då den mätts till mag 15, men annars verkar den inte ha varit starkare än mag 16 på ASAS-SNs bilder. Här är en länk till sökningen jag gjorde. Jag tror den är tidsbegränsad, och vet inte hur länge den ligger kvar. Annars får du göra en ny sökning.
https://asas-sn.osu.edu/sky-patrol/coordinate/ae433254-8252-488d-999b-9430f793d4ce
-
This reply was modified 1 year ago by
Thomas Karlsson.
Puh, här kommer ytterligare ett försök att kombinera TESS, ASAS-SN och ZTF. Det blev inte mycket klarare denna gång. Magnitudskalan för TESS är jag inte helt bekväm med. Jag har nu kollat upp att TESS kamera använder våglängdsområdet 600 – 1000 nm. Alltså ett brett område som stäcker över R och I. ASAS-SN använde tidigare V men numera g. ZTF använder också g. Vet inte om deras g-filter har exakt samma spec. Jämfört med V ligger g åt det blåare hållet, nånstans mellan B och V.
I tidigare diagram har jag justerat TESS-magnituderna så de skulle hamna ungefär inom det området i V/TG där vi observerat stjärnan. I detta diagram använder jag TESS egna magnitudvärden som är betydligt ljusare. Detta kan ju stämma då stjärnan är röd och vilket vi också kunde se i Magnus serie med V och I.
Jag fick hämta ASAS-SN observationerna på nytt då jag hade, som du misstänkte Hans, raderat de negativa observationerna. Underligt nog fick jag inte samma värden för de positiva obsarna jämfört mot min förra fil. Jag vet inte varför det blev så, kanske hade jag använd andra värden för koordinaterna för stjärnan i den första nedladdningen från ASAS-SN. Här är i vilket fall de observationer jag fick nu, både positiva och negativa. För ZTF har jag inte sett att de redovisar negativa observationer.
-
This reply was modified 1 year ago by
Thomas Karlsson.
Attachments:
Det var en bra idé att kombinera TESS med ASAS-SN och ZTF. Här är ett diagram för perioden då stjärnan hade sina stora svängningar. Tyvärr kunde inte ASAS-SN och ZTF bekräfta den stora amplituden, snarare tvärtom. För alla tre månaderna TESS observerade stjärna ligger obsarna från ASAS-SN och ZTF med ungefär samma amplitud och nivå.
Attachments:
Det projekt inom TESS där jag hittade data för NSV 1161 heter CDIPS. På https://archive.stsci.edu/hlsp/cdips kan man läsa mer. Detta är ett projekt där man undersöker medlemmar i öppna stjärnohopar ljusare än Gaia RP magnitud 16 och där vår stjärna var med. På länken finns en dokumentation över hur magnituderna tas fram från TESS-bilderna och det var mycket mer avancerat än jag trodde. Det görs en massa kalibreringar och felkontroller innan data släpps. Det jag inte rikigt hittade är hur djupt man mäter och felmarginaler på svaga magnituder. Men jag tror vi kan lita på att stjärnans extra djupa dippar i september 2021 troligen är äkta, kanske neråt magnitud 18.
Det Vladimir Grinin menade var nog i första hand att då TESS kameror har stora pixlar (27″) är det risk att målstjärnans ljus blandas med andra stjärnor i närheten. Men NSV 1161 ligger i ett rätt stjärnfattigt område. Enligt VizieR finns det en stjärna på mag 19 på 20″ avstånd, i övrigt inga ljusare än mag 20 inom 60″.
Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.
Attachments:
Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.
Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.
I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.
Ha, ha, vilken astrohumor! Förklaringen i artikeln tycker jag verkar vara den bästa hittills. Om jag fattat det rätt är det frågan om gas och stoft i en skiva eller klumpar runt stjärnan som påverkas av stjärnans magnetfält och en interaktion i den inre delen av skivan där skivans omloppstid sammanfaller med stjärnans rotationstid.
Hans jag har mailat dig nya diagram.
Lite fler jämförstjärnor finns nu inlagda, se följande meddelande.
Hi Thomas,
Especially pleasing to do this one, as I run the YSO section!
Unfortunately, as with many of these stars, there is strong reddening from the ISM – so even though the B-Vs of some of the comp stars look high, most of that figure is due to the ISM and not intrinsically to the star itself. In such conditions, one has to pick ‘the best of the worst’!
The large amount of dark nebulosity in the area also means that some comp stars are farther from the target than I normally like. Comp stars are within a 30′ diameter field.
Michael Poxon, Norwich, UK
sequence teamJag kan skicka in en begäran om ny sekvens till AAVSO. Gör det nu!
Här är ytterligare tre månaders data på Åströms stjärna som jag lyckats få fram från TESS. Detta tror jag är allt som fanns från TESS just nu. Det är tre sammanhängande månader augusti till oktober 2021. Materialet består av flera filer som jag pusslat ihop och försökt kalibrera så de olika segmenten har ungefär samma max magnitud i topparna. Det är inte säkert att det är precis så det verkligen ser ut… Jag är också osäker på om den period i mitten där stjärnan blir riktigt svag är verklig. Det kan också vara en artefakt från teleskopet. Men man ser ändå tydligt den regelbundna variationen. För de här månaderna var medelperioden 2.106 som jag lagt in som lodräta streck i diagrammet.
Attachments:
-
This reply was modified 1 year ago by
-
AuthorPosts
Senaste inläggen
-
Projekt Bear Paw Galaxy
svar av
Fredrik Silow
-
50 Bortglömda Miror
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Tänk på tiden
svar av
Hans Bengtsson
-
Tripletten i Draco
tråd av
Ulf Granlund
-
RW Aur är ljussvag
tråd av
Hans Bengtsson
-
Eta Carinae-nebulosan
svar av
Johan Warell
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet



Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 392 st
Senaste 7 dagarna: 2794 st
Senaste 30 dagarna: 11743 st