[Magnus Larsson]

Ja, exakt, Thomas!! (ditt inlägg syntes inte förrän jag skrev mitt förra)

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier refererar till den här artikeln av Patterson et al:

https://iopscience.iop.org/article/10.1086/316154/meta?casa_token=6ovWUD_Zfm4AAAAA:kAUWMphlLHjKcADHqBVM6c2dC4G6iIEvP8mmP9pROb8mGIIRNN5Y1oVbXtqEoLY4T5pMw5ZRElIu

Jag har försökt läsa och förstå lite av detta. Jag tycker inte det här med “beat period” är speciellt lätt att begripa – sidan i Helliers bok där hon beskriver det matetmatiskt är bucklig av att vara läst väldigt många gånger av mig 🙂 Anyway: Tittar man på Pattersons fourier-analys så är den där sideband-frekvensen mycket svagare än spin-frekvensen (enligt en figur i Pattersons artikel som reproduceras i Helliers bok). Men i mina data dyker de där båda perioderna upp med ungefär samma styrka – eller hur får du det, Thomas?

I alla fall förstår jag detta: att vi kan se spinperioden i optiskt ljus ska vara ett tecken på att det finns “ackreation curtains” som liksom  faller in mot de magnetiska polerna. Och dessa gardiner är heta och strålar ut ljus. Så varierar ljuset beronde på vad vi ser av dem – det är starkast när den “övre” gardinen är vänd helt med bredsidan mot oss. Alltså får vi dvärgens spin-period genom ljusvariationerna. (jag tänkte ett tag att det var själva de magnetiska polerna som var heta, men så är det tydligen inte).

Förstår jag det här med sidebands rätt, är det allså nån slags frekvenseffekt – det är inte nåt annat som varierar, men frekvenserna påverkar varandra. Eller….?

Magnus

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier pratar om “sidebands” i kapitlet om intermediate polars i boken Cataclysmic Variable Stars från 2001. Det handlar grovt sett om nån slags interaktion mellan spin-perioden och omloppsperioden. Men jag behöver läsa det långsamt för att kunna förstå nåt mer. Tyvärr har jag den på papper, annars kunde jag kopierat in här. Det är inte helt enkelt…. men visst är det intressant?

Thomas, har du testat med mer data från AAVSO tex? Flera av de som deltar i CBAs program skickar in data där också.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

OK, det var ju lite synd…. även om klargörande är bra.

Vad med perioden på 0,0148 d då, i min förra serie? Nån substans i den?

Stjärnan är för övrigt kvar på CBAs target list för våren, så det blir mer obsar.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är nattens körning. Jag har nu kört på 60 sek exponering här hemma och det funkar OK (tidigare hade jag problem med 120 sek…. ). Här är kurvan och två periodanalyser, en runt spin-perioden – där det dyker upp en ny (?) period på 0.014815d förutom den nu kända på 0.0137. Och så en analys av kortare perioder runt exponeringstiden. Jag är inte klar över vad den säger. Kanske händer nåt annat om man tar in mer data, förstås.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-11_MU_Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Exponeringstiden var 45 sek. Lägg till lite tid för nerladdning osv. Så närmar det sig vad du fick fram…. kanske?

🙂

Magnus

 

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är ett spektrum av SU Tau från den 2/4. Jag har inte kunnat validera det mot något spektrum på nätet, men en koll med hjälp av Margareta Westerlund-teleskopets Star Analyser 200 pekar på att det är rimligt att anta att det är rätt (dvs att det är rätt objekt).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   su_tau_20230402_815_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, UBVRI finns i Oria, plus ett StarAnalyser 200 gitter, som vi dock inte hunnit använda så mkt.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag prenumerar på vsnet-alerts, där kommer en massa som händer – lite för mycket ibland…

Här är gårnattens obsar av SU Tau från MW-teleskopet i Oria. Ganska stilla…

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-02_SU_Tau.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul! Det finns många variabler i Cam ju 🙂

Hur har ni tänkt när ni valt ut just dessa, finns det nåt speciellt intresse eller plan bakom? Det är ju lite olika typ av variabler.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Nu har RR Tau vänt upp, i förrgår var den på 12.2 visuellt och igår tog jag ytterligare ett spektrum. Nedan alla tre jag tagit på senaste tiden. Nu är det mycket svagare emission i Hbeta men det finns fortfarande en viss emissionstopp där. Och Halfa är betydligt svagare.

Nästa steg är att kunna mäta flux här, men det är just nu över min horisont.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rr_tau_20230323_0321_0221_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

RR Tau är svagare just nu, igår ca 12.9 visuellt, och jag lyckades få till ett lågupplöst spektrum, denna gång med min C11 och Lowspec, 300 l/mm, exponering 10×900 sek, bin 1×1. Här är det tillsammans med ett tidigare spektrum från februari när den var ca på magnitud 11,1. Emissionen i Ha är betydligt starkare nu, och Hbeta är både emission och absorption (den svaga “dalen” som toppen är inbäddad i). Jag vet inte om man vågar anta att Hbeta-absorptionen är doppler-breddad, dvs ett tecken på utkastad gas som rör sig snabbt och är kallare (och därmed absorberar)?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rrtau_2023_0221_2023022_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Så fin bild!! Och bara 4 timmars exponering – snyggt jobbat! Jag gissar att den nya PI-modulen BlurXterminator hjälpt till här, med alla de fina detaljerna du fått fram?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag gjorde en tidsserie senare i går kväll och fann ett stabilt värde. Tyvärr kan jag inte mäta fler filter än V med ASTAP, så behöver vänta på jämförelsestjärnor från AAVSO. V-magnituden ligger rätt stabilt på 13,9. Om jag nu inte fel-identifierat stjärnan…. men koordinaterna stämmer bra.

 

Magnus

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Författare]

Inlägg