Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Det låter förnuftigt att i så fall kolla noggrant i förväg så att en ändring inte skulle skapa några buggar. Och frågan som sådan känns inte särskilt akut.
En annan sak:
Jag har inte kunnat undgå lägga märke till din intensiva fyrfärgfotometri av miran WX Her den senaste tiden. Något projekt?
Timo:
Så roligt att du kunde göra en obs även av denna SN, trots sommarljuset!
M101 är en galax som kräver mörk himmel. Från åren kring 1970 minns jag den som ett enkelt objekt med 4.5-tummare under småländsk himmel. Därefter tittade jag nog aldrig efter den förrän i samband med SN 2011fe, och då med 8-tummare från Göteborg. Gränsmagnituden var helt OK, kring 13.5 eller något bättre, och supernovan syntes fint. Men av själva galaxen såg jag inte ett spår, åtminstone inte med låg förstoring! Det var bara vid högre förstoring jag tyckte mig kunna skymta kärnan, när kontrasten mot bakgrunden ökade.
Den nu aktuella supernovan ligger just nu tyvärr åt fel håll sett från min balkong.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Mätningar i hård röntgen visar att supernovan ökade från 26 maj till 29 maj:
https://www.astronomerstelegram.org/?read=16065
Inlägg nr 4819 i den tråd ni nu läser uppdateras nästan dagligen med länkar till ATel, kan vara bra att veta.
Idag den 30 maj är det tänkt att James Webb-teleskopet ska ägna några timmar åt supernovan. Ska bli intressant att se resultaten därifrån.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
En liten antydan till avtagande från V-magnitud 11.0 till 11.1 kan nog skönjas. Detta är ju oerhört små skillnader, och i stort sett har taket varit platt under de senaste dygnen.
Diagrammet nedan visar SVO-resultaten hittills, med dygnsmedelvärden för V+TG+Vis.
Attachments:
Här är artikeln om V2331 Cyg.
Lite kul att de som gjorde peer review före publicering bara hade en kommentar: ”Excellent!”. Annars brukar sådant gå i omgångar med synpunkter hit och dit och fram och tillbaka.
Det var Gustav H som skrev artikeln. Att jag står först beror bara på bättre efternamn (B kommer rätt tidigt i alfabetet).
Ber att få gratulera till dina första variabelobservationer!
Du har precis rätt inställning när det gäller denna resultatinriktade och fascinerande del av astronomin. Mycket handlar om rent hantverk, man hittar gradvis en metod som passar en själv och som ger bra resultat.
Någon har skrivit att variabelastronomi är den gren inom naturvetenskapen där amatörer har bidragit allra mest till vår kunskap. Förmodligen skulle ornitologer inte helt hålla med, men ändå!
För egen del kan man säga att jag började med att bli intresserad av variabler och först därefter av astronomi i allmänhet, för de flesta är det väl tvärtom. Men i takt med att variabelintresset växte så lärde jag mig förstås också om andra delar av astronomin.
Den som börjar med filateli (det har jag aldrig gjort) brukar nog starta med att samla ”hela världen” men upptäcker efter ett tag att allt blir mera givande om man istället satsar på en särskild typ av frimärken. Då kan man gräva lite djupare. Ungefär samma sak med astronomi: det blir mera spännande med fokusering.
– Det finns förresten stora likheter mellan seriös fågelskådning och observation av variabla stjärnor. Samma inställning bland utövarna. Även om jag aldrig utövat ornitologi så känner jag mig befryndad med dem som gör det.
På gamla Astronet (föregångaren till Nattmolnet) finns många spännande variabeltrådar. Här är en av mina favoriter, den omfattar ett antal sidor och utmynnade i en artikel i JAAVSO.
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6554
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Jag tycker dina mätningar ser förträffliga ut. Och att supernovan skulle försvagas med någon hundradels magnitud från en natt till nästa känns mycket sannolikt.
När det gäller det praktiska hanteringssättet vid fotometriska mätningar så är jag okunnig, jag har alltid varit en visuell observatör. Men i sektionen finns ju flera mycket erfarna fotometriker som kan det mesta om den saken!
Supernovor av typ II kan ha ljuskurvor som ser väldigt olika ut från fall till fall. Exempel på sådana supernovor ges i diagrammet nedan, med absolut visuell magnitud.
Men man får ju säga att kurvtoppen för SN 2023ixf är platt som ett välbyggt innertak.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
En karta 2×2 grader för RR Lyr ges nedan, plus detaljer för jfr-stjärnorna. Allt sådant kan man få via AAVSO:s kartmaskin VSP:
Det som har hänt med V-magnituden under den gångna natten (28-29 maj) är att ingenting särskilt har hänt. Ligger stabilt på 11.1.
Det handlar egentligen om ett smörgåsbord där det bara är att välja och vraka. Jag tror dock att du med DSLR bör undvika mycket röda stjärnor (miror osv), för sådana vill man helst ha fotometriska standardfilter (som BVRI) eller visuella skattningar.
Nedan har jag lagt in några kartor med nordligt liggande kvasarer, vad tror du om det? De lämpar sig bra för DSLR, gröna kanalen. Kan observeras varje natt om vädret tillåter.
Kartorna omfattar 20×20 bågminuter och har norr uppåt. Data om kvasarerna finns på kartorna. Alla kvasarerna finns i SVO.
Detta bara som ett litet förslag.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Med lite god vilja går det möjligen att skönja en avtagande trend. Den gångna natten (27-28 maj) låg V-magnituden mycket nära 11.1. Men än så länge befinner sig supernovan fortfarande på i stort sett maximal ljusstyrka.
Att få en observatörssignatur från SVO kan vara första steget rakt ner i det så kallade variabelträsket, så det gäller att se upp. 🙂
Variabler ligger ju inne i astronomins centrala del och är ett jättestort och viktigt forskningsområde. Yrkesastronomer och amatörastronomer arbetar där sida vid sida. Ofta är det fackastrononomerna som svarar för spektroskopi och teoretisk utvärdering, medan amatörastronomerna står för en stor del av det fotometriska underlaget, antingen genom visuella magnitudskattningar eller genom mätningar på fotografier.
—- Variabla stjärnor är beroendeframkallande!
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Det som jag kan konstatera är att magnituden verkar mycket bra!
Borde gå in som TG-mätningar i SVO. Du behöver då en SVO-signatur, det är Thomas Karlsson som ordnar sådana.
Stjärnans namn i SVO är:
SN2023ixf
(dvs inga mellanslag i namnet)
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Hans Bengtsson.
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
Solen i Ha 2026-04-01
svar av
Petter Åström
-
Patchick 4
tråd av
amv8vantage
-
M51
tråd av
Petter Åström
-
50 Bortglömda Miror
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Fokusering av Jupiter
svar av
PeterR
-
Jämförelse av Maksutov Newton och Ritchey Chretien
svar av
Anonym
-
Månen 2016-03-26
svar av
Thomas Karlsson
-
Månen 2026-03-22
svar av
Peter Folkesson
-
Fjärr styrd montering..
tråd av
L87
-
IR-signal i M101
svar av
Petter Åström
-
M101
tråd av
Petter Åström
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 35 st
Senaste 7 dagarna: 1842 st
Senaste 30 dagarna: 10346 st




























