[Hans Bengtsson]

Det är nog mycket vanligt att man precis som Pearce vill vara ensam vid visuellt observerande av variabler. Ett visst mått av koncentration krävs ju. Om man är fler än en på plats så observerar man ändå separat med var sitt instrument.

 

[Hans Bengtsson]

Det tycks som om novan hade en ganska spetsig topp igår (15 juli), nu i morse hade den avtagit till magnitud ca 11.

Om någon i SAAF vill obsa novan så är det bara att säga till, då lägger jag in den i SVO. Vi kan också förvänta oss att ett slutligt variabelnamn kommer att offentliggöras inom några dygn.

Detta är årets tredje nova i Sagittarius.

Edit:

Att objektet är en nova har nu bekräftats spektroskopiskt:

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16135

Edit 2:

Novan har nu fått det slutliga namnet V6598 Sgr.

• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år sedan av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   A5242F5D-11F1-423A-8AA1-1E1C3B4EBDD9.png
   

[Hans Bengtsson]

Här är en mycket trevlig och läsvärd artikel om supernovans upptäckare Itagaki:

https://www.science.org/content/article/amateur-astronomer-may-worlds-top-supernova-hunter?utm_campaign=SciMag&utm_source=Facebook&utm_medium=ownedSocial&fbclid=IwAR1eBQd-P-CcqOTiRVLvB1mEFyG9l8gav59tui1xjwOMXjEHZ2D07qbvQK4

[Hans Bengtsson]

Och nu är det dags för proofreading, den allra sista korrekturläsningen innan Oxford University Press publicerar.

Inget som vi i SAAF behöver fundera över. Proceduren är onekligen mera komplex i MNRAS än i exempelvis Telescopium!

[Hans Bengtsson]

Yes!

 

Attachments:

1. 

   DA51A6F4-774E-4B93-9601-F4E41D070F67.png
   

[Hans Bengtsson]

Objektet år 1217 måste vara det som listas i nedanstående artikel. Ligger i rätt del av himlen. Men någon säker identifikation av T CrB kan inte detta sägas vara.

Det påstådda utbrottet 1787 har jag inte hittat något spår av. Handlar det om några handskrivna papper som William Herschel efterlämnade och som inte publicerats?

 

Edit:

Ett nytt ATel med info om den spektrala statusen hos T CrB …

https://www.astronomerstelegram.org/?read=16120

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   4FC8F8B4-563F-4CCD-8E0D-28D925373DFF.png
   

2. 

   E995B5B5-5D37-4F9D-A291-7C7D062C2C12.png
   

[Hans Bengtsson]

Det finns en egendomlig passus i den nya artikeln som förutsäger utbrott för T CrB år 2024, nämligen att utbrott skulle ha observerats 1217 och 1787.

Jag har aldrig hört talas om detta tidigare, och kan inte se någon referens. Mystiskt.

 

 

Attachments:

1. 

   97A8E8F5-B5A6-49E5-B1B7-8565917EBE41.jpeg
   

[Hans Bengtsson]

Om vi utgår från Lindby-observatoriet skulle fältet (med söder uppåt) vid M7 se ut som på kartan nedan vid passagen exakt i söder. Den teoretiska horisonten ligger längs med kartans övre kant. Positionen utgår från refraktion 30 bågminuter.

Mitt i kartan finns en av de ljusaste stjärnorna i hopen, V0906 Sco. Utan refraktionens hjälp ligger stjärnan (med hänsyn tagen även till precessionen) 12 bågminuter under horisonten, men med refraktion 18 bågminuter över.

Så oerhört nära horisonten blir förstås extinktionen (utsläckningen av ljus) mycket stor.

Ibland kan refraktionen vara större än 30 bågminuter men sådana förhållanden är nog inte riktigt lämpliga när det gäller att se svaga stjärnor.

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   2F9E63AB-EC85-40F3-9184-A57E95EB97EA.png
   

[Hans Bengtsson]

Det internationella solfläckstalet för juni 2023 blev 163.4. Detta överträffar alla månader under förra cykeln, och är det högsta värdet sedan september 2002 (då noterades 187.9).

Sett ur längre historiskt perspektiv är solens nuvarande aktivitetsnivå inte anmärkningsvärt hög.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   24395959-0CB0-4274-A362-48F6F73388DF.png
   

[Hans Bengtsson]

Roligt att läsa!

Minns att jag för många år sedan skrev ett inlägg på Astronomiguiden om de sydligaste Messier-objekten som kan ses från Sverige, men jag tror att ingen vid den tiden hade rapporterat M6. Det var nog Mikael Anderlund som kom först:

http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6217

[Hans Bengtsson]

Kanske kommer nästa utbrott för T CrB redan år 2024?

https://www.aavso.org/news/t-crb-pre-eruption-dip?fbclid=IwAR0CZyCv-A71Rer2wMhNRe4z02egLtK3SgMYTgdW3qqwnVYF02x7jGhHxfU

[Hans Bengtsson]

Björn:

Här är en kort instruktion när det gäller visuella studier av variabler:

https://www.aavso.org/sites/default/files/publications_files/manual/english_2013/EnglishManual-2013.pdf

Som träning kan man försöka ordna stjärnorna i Karlavagnen efter ljusstyrka. De är i stort sett konstanta, och det är förstås viktigt att inte kolla i facit först.

När man blir van går det att nå bättre noggrannhet än 0.1 magnituder, men det är alltid rekommendabelt att avrunda till 0.1 mag. För röda stjärnor blir spridningen större, eftersom olika personer har olika respons för röda färgers intensitet.

[Hans Bengtsson]

Det räcker nog inte med en PhD i astrofysik 🙂 för att förstå vad som egentligen händer rent fysikaliskt … tolkning av spektra kräver också specialisering och åratal av erfarenhet. Det är verkligen ett område där ett fåtal experter brukar anlitas (som Vladimir Grinin, specialist på UX Ori-stjärnors spektra!).

En sak som jag funderar på i artikeln jag länkade till (se klipp nedan) är varför H-beta-emission var nästan osynlig vid fotometriskt minimum (nedersta kurvan) samtidigt som H-gamma-emissionen då var stark. Jag hade trott att båda dessa linjer skulle vara starka vid minimum, men så verkar det alltså inte vara. Och jag förstår att det är ungefär samma fundering som du har?

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F8E98D62-F505-476E-815D-DE4345672CF4.png
   

[Hans Bengtsson]

Alltså, detta är svåra saker … åtminstone för mig. Tolkning av spektra för variabla täta dubbelstjärnor med ackretionsskiva. Huvaligen. Egentligen krävs nog datormodellering.

De flesta artiklar om spektret för SS Cyg ligger antingen bakom betalvägg, eller är skrivna långt över mitt huvud, eller handlar bara om korta våglängder. Men här är en artikel som jag tycker är relevant och inte alldeles oförståelig:

https://www.bav-astro.eu/images/BAVMS_07-2020.pdf

[Hans Bengtsson]

SS Cyg i utbrott, se AAVSO-diagram nedan.

Attachments:

1. 

   BE3EBF23-227F-4DB1-99A2-59AABD1CA45B.png
   

[Författare]

Inlägg