Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Nu finns en mera omfattande analys klar, än så länge dock utan data från Sandvreten och Hoberg. Även material från Lettland lär vara på ingång.
Fallvinkeln var 0.0 grader!
Klipp från det norska meteornätverkets hemsida bifogas.
https://norskmeteornettverk.no/meteor/20251121/225124/
Välj ”original” på norska hemsidan för att se filmer.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader sedan av
Hans Bengtsson.
Enligt en ny artikel bedöms kärnan hos 3I/ATLAS ha en diameter av ca 600 meter.
https://arxiv.org/pdf/2511.19467
Den norska analysen av meteoroidens synliga bana, baserad på två stationer, ges nedan. Ett annat klipp visar den svenska analysen, baserad på två andra stationer.
Filmer från andra platser i Sverige och Finland (se länkar i trådstarten) finns inte med i analyserna. En samordnad analys, med alla tillgängliga data, vore förstås jättebra.
PS. Jag fick nu veta att en sådan samlad analys är på gång!
-
Det här svaret redigerades för 4 månader sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
3I/ATLAS den 19 november.
Den interstellära kometen 3I/ATLAS är nu försedd med en lång vindlande jonsvans, inte alls oväntat.
Över huvud taget har kometen ända sedan upptäckten uppträtt som en helt vanlig komet, förutom att banan förstås visar dess interstellära bakgrund. Även spektrala studier avslöjar en normal kemisk sammansättning. Det är intressant, fast kanske lite småtråkigt (?), att en komet som slungats ut från ett fjärran solsystem ser likadan ut som om den hade varit en av ”våra egna”.
Bilderna nedan togs på morgonen den 19 november från Österrike och Italien.
3I/ATLAS är nu av magnitud 10. Efemeriden visar dess position klockan 05 UTC (06 SNT). Som plats har valts longitud 15 grader ost, latitud 60 grader nord.
Attachments:
Detta är ju vansinnigt bra!
IR-bilden från 25 september skulle jag tveklöst rösta på som Årets Bild om SAAF hade en sådan omröstning.
Dina bilder går enormt djupt ner i magnitud, med bibehållen skärpa och tydlighet även för mycket ljussvaga objekt. Att du sedan separerar olika kanaler (som IR) är förstås ytterligare ett stort plus.
Bara att gratulera till den höga nivå du nått upp till som astrofotograf.
Suveränt!
Jag har nu lagt in detta namn i SVO:
AT2025abao
Edit:
Jag ser nu att AAVSO har ett annat primärnamn. Men AT-namnet funkar även där, så vi fortsätter att använda det i SVO.https://www.astronomerstelegram.org/?read=17468
https://www.astronomerstelegram.org/?read=17476
https://www.rochesterastronomy.org/sn2025/sn2025abao.html
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Bilder tagna med Nordic Optical Telescope (NOT) den 11 november visar att 3I/ATLAS fortsatt håller samman och inte har brutits itu. På bilderna ses även en galax, några stjärnor och en Elon.
Kometen är nu av magnitud 10 och kan observeras även från Sverige.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Så häftigt att du obsat den gamla favoriten GO Lac! Minns så väl hur vi kämpade för att få till typen och perioden. Här är tråden du nämner:
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6692&start=15
Edit:
Dina obsar (gula cirklar) sitter absolut perfekt i fasdiagrammet.-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Fina bilder av 3I/ATLAS har nu tagits från bland annat Österrike.
https://spaceweathergallery2.com/indiv_upload.php?upload_id=227693
Om man utgår från longitud 15 grader ost, latitud 60 grader nord, och ställer kravet att kometen ska ligga minst 9.5 grader över horisonten samtidigt som solen ligger minst 14.5 grader under horisonten, då får vi dessa obsfönster:
11 nov: 04:31 – 04:46 UTC
12 nov: 04:23 – 04:48 UTC
13 nov: 04:15 – 04:50 UTC
14 nov: 04:07 – 04:52 UTC
15 nov: 03:59 – 04:54 UTCSvensk normaltid = UTC + 1 timme.
Kometen är nu (10 november) av magnitud ca 10.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Jättebra!
För väldigt många år sedan ringde Dahlmark upp mig, och undrade bland annat om det kunde finnas möjlighet för svenska amatörastronomer att observera en del av hans variabler. Jag förstod att det skulle kännas värdefullt för honom. Han sände mig också kartor för variablerna, kopior från hans bilder.
Jag såg då inga praktiska möjligheter att göra det, men långt senare blev det ju faktiskt möjligt tack vare den nya tekniken med CCD-fotometri och fjärrteleskop osv. Så det är väldigt roligt att hans önskan faktiskt kunde uppfyllas, det hade jag ingen tanke på när han ringde.
Suveränt!
Bland de 100 numera någorlunda ihågkomna mirorna finns det bara tre som saknar period i SVO:
IZ Dra (LD281). Moderna kataloger: 316-333 dygn.
KS Dra (LD293). Moderna kataloger: 287-305 dygn.
KT Dra (LD296). Moderna kataloger: 350-365 dygn.Jo det har jag förstås! Det började med att jag någon gång kring 1990 fick ett tjockt paket från den legendariske Clinton B Ford. Det innehöll en komplett samling preliminära AAVSO-kartor, de flesta ritade av Ford själv och med jfr-stjärnor vars magnituder han hade skattat.
Från dessa kartor valde jag ut sådana som jag kunde obsa med min 6-tums Newton från min obskulle. Men jag ville bara släpa med mig en enda pärm (den var i plast och mycket tjock), så jag ritade av alla kartorna och såg till att jag vid behov hade någon liten översiktskarta insprängd på samma blad. En variabel ett blad.
Denna kartsamling var bara för rent fältbruk och avsedd för mig själv. Kartorna var inte snygga men praktiska.
Nåväl. Tillgången till dessa kartor gjorde att jag kunde obsa många variabler som nästan ingen annan följde. Kartorna var ju inte officiella och jfr-magnituderna inte alltid jättebra.
En av kartorna hade jag gjort ganska snygg om jag får säga det själv, det var ett översiktligt område i Lyra med flera variabler.
När Hans-Göran undrade om jag hade några kartor att skicka honom, så kopierade jag min fältpärm rakt av (med kopiatorn på jobbet) och skickade dessa i ett paket till honom. En del kartor innehöll konturerna av småkryp som jag märkt upp med ordet ”spindel” osv för att inte i mörkret missta dem för stjärnor. Även en ”igel” fanns med!
Just kartan för variabler i Lyra fastnade han för, och variablerna där obsade han mycket flitigt. Det var till och med så att Kato på VSNET stängde av honom från den gruppen, därför att Kato tyckte han skickade in alltför täta obsar av långsamma variabler!
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
Mycket snyggt jobbat som alltid!
Extra plus för den ovanligt kortperiodiska miran RY Oph. Jag minns tydligt att jag obsade den 1970. Kartan var nog inte från AFOEV eller AAVSO, utan från Paul Ahnerts årliga ”Kalender für Sternfreunde”. Den köpte jag enbart för att den alltid innehöll några variabelkartor, som visserligen var pyttesmå och otroligt plottriga men som trots allt gick att använda om man hade tålamod.
Däremot blev jag förvånad över att jag obsade RY Oph ett par gånger 2010, det hade jag totalt glömt bort. Mysko, den ligger för nära ekvatorn för att jag skulle ha den på programmet. Men lite detektivarbete gav svaret. Jag tog RY Oph som bonus när jag ändå obsade V3288 Oph. Varför jag obsade V3288 Oph kändes också som en gåta, tills jag såg att det är den stjärna som 2010 ännu hette NSV10028. Och det namnet kände jag igen. En sorts säregen förmörkelsevariabel som det skrevs en del om, och som jag nämnde på Astronet (se klipp).
Attachments:
Strax intill V0418 Cas ligger Romanov V14, en Gamma Cas-variabel, 10.5-10.7 visuellt, som finns med i VSX och som jag nu lagt in i SVO med namnet:
Romanov V14
(med mellanslag efter Romanov).Attachments:
Jättebra initiativ!
Vi använde magnitudsekvensen från Collins när vi obsade stjärnan på 90-talet. Jag hade tillgång till kartor för alla TAV-variabler och TASV-variabler, beställde via Guy Hurst. TAV var säkra variabler och TASV misstänkta. Just magnitudsekvenser var på den tiden en bristvara.
Collins upptäckte och återupptäckte en hel del röda variabler. Han arbetade ungefär på samma vis som Dahlmark.
När jag kollar i min loggbok ser jag att jag kallade stjärnan V418 Cas, inte något TAV- eller TASV-namn. Så jag tror att även Collins hela tiden använde det slutliga namnet?
Stjärnan saknas i listan över Collins-variabler.
Edit:
Nu har jag kollat artikeln som Gustav refererar till, och minnesbilden klarnar. En magnitudsekvens för stjärnan fanns publicerad i The Astronomer, och den tidskriften prenumererade både Margareta Westlund och jag på, kanske även Karl Gustav Andersson. Det var den kartan vi använde.Länken till Collins-variabler (där V418 Cas alltså inte ingick) …
https://www.theastronomer.org/mikes_variables.html
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader sedan av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
M101
tråd av
Petter Åström
-
IR-signal i M101
svar av
Petter Åström
-
Månen 2016-03-26
tråd av
PeterR
-
Månen 2026-03-22
svar av
PeterR
-
C 2025 R3 Panstarrs
tråd av
Lindstrand
-
Coma-hopen Abell 1656
tråd av
Ivar Hamberg
-
Solen i Ha samt kontinuum
tråd av
Hans H
-
Bode´s Galax i LRGBHa
svar av
timokarhula
-
QZ Virginis
svar av
Hans Bengtsson
-
Jupiter
tråd av
Bergquist Christian
-
Sektionsmöte den 12/3
svar av
Magnus Larsson
-
M101 Virvelgalaxen
tråd av
Lars Anmark
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 215 st
Senaste 7 dagarna: 3528 st
Senaste 30 dagarna: 8158 st



































