NSV01161
- Detta ämne har 81 svar, 6 deltagare, och uppdaterades senast 25-12-11 14:48 av
.
-
-
En tydlig dip som syntes på bilderna när jag jämförde de olika datumen. Nu har jag lagt upp sista datumet jag fotade i SVO och kunnat syna resultatet.
Jag ser också på de enskilda mätningarna vad jag tolkar som tydliga tendenser till jättesnabba variationer – men det kanske ligger inom normalt “brus” att det skiljer lite? Lägger med sista datumets serie som exempel.
-
La in en kort blinkning mellan datumen 231110 (ljusstark) och 231115 (ljussvag).
Edit: La till en bild som visar omgivande molekylmoln
Attachments:
-
Jag analyserade alla obsar av NSV 1161 från ASAS-SN och ZTF med Peranso. På AAVSO finns inga obsar av stjärnan… Det visade sig att den hade en rätt tydlig variation mellan mag 13.5 till 17 V (14.5 – 18 g) och med perioden 2.109 dygn. Gröna punkter ASAS-SN V, svarta punkter ZTF g.
Attachments:
-
Ojdå, det där är väl en helt ny upptäckt. Borde hamna i VSX innan någon annan gör upptäckten.
Med stor sannolikhet är det rotationsperioden du har funnit, den ligger på ett värde man kan förvänta sig hos en T Tau-stjärna (se klipp). Men överraskande stor amplitud för att vara en rotationseffekt. Finns någon förmörkelse inblandad?
Det blir kanske så stor amplitud pga de olika nivåerna i stjärnans generella ljusstyrka?
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Jag är också konfunderad över vilken typ detta är. Jag tycker också amplituden är för hög för en rotationsvariabel. Den brukar väl oftast bara vara några tiondels magnituder? Ljuskurvan är också väl fluffig för en förmörkelsevariabel. Inga tydliga skillander mellan ev. primär/sekunder minimum om man använder dubbla perioden. I så fall förmörkelsevariabel av EW-typ. Men EW-stjärnor brukar ha en amplitud mindre än en magnitud.
-
Det hela är mycket intressant, tycker jag. Mejlade just Amanda för att se om hon har några tankar kring detta.
Förresten är detta ett fint exempel på hur spännande resultat ofta kommer i ett par tre olika steg. Utan Petters insats hade ju stjärnan inte hamnat på tapeten.
-
Allt för vänligt Hans, mycket av vad ni säger går över huvudet på mig. Jag reagerade bara över det uppenbara. Att det sedan verkar förhålla sig mer intressant än jag själv insåg är ju såklart en trevlig överraskning! 🙂
Edit:
Jag ser när jag tittar lite noga att det verkar vara en svag emmissionsnebulositet i absolut närhet (eller kanske framför) stjärnan. Kan det möjligen påverka mätningarna?
Jag ser också att det är en tydligare röd nyans när stjärnan är som mörkast på mina bilder jämfört när den är ljusare.
-
-
Jag har nu lagt in NSV 1161 i mitt observationsprogram och fick den första bilden idag från COAST-observatoriet på Teneriffa. Jag fick den till 15.771 i V-magnitud. Ska bli spännande att se om den fortsätter med den här snabba och stora variationen.
Nebulositet runt stjärnan kan ju påverka dess färg och göra den svagare än den annars skulle varit. Men nebulositeten är antagligen rätt konstant och då blir den ju påverkad på samma sätt hela tiden, så det är nog inget man behöver ta hänsyn till.
-
Med Amandas tillåtelse bifogar jag två mejl från henne angående NSV01161.
Länk till artikeln som Amanda nämner:
https://arxiv.org/pdf/1508.04705.pdf
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
-
Petter:
Det vanligaste är att RA anges med timmar, minuter, sekunder, medan DE anges med grader, bågminuter, bågsekunder. Före siffrorna brukar komma bokstaven J, vilket betyder ekvinoktium 2000.0.
Men vid beräkningar kan det ibland vara lämpligt att ange RA med grader och decimaler av grader (1 timme = 15 grader). Även varianten timmar och decimaler av timmar förekommer ibland.
När det gäller DE används aldrig timmar, minuter, sekunder. Däremot förekommer grader och decimaler av grader.
En sak som är viktig att tänka på är att minuter och bågminuter är två olika saker, liksom sekunder och bågsekunder är två olika saker.
https://www.swift.psu.edu/toop/convert.php
-
Här är en ny faskurva för NSV 1161 med alla data från ASAS-SN fram till 3:e februari. Gröna punkter V-magnitud, svarta punkter g-magnitud. Jag blir inte riktigt klok på denna stjärna. Den genomsnittliga amplituden för perioden på 2.1 dagar är ungefär 1.5 magnitud. Detta är den enda perioden jag funnit för stjärnan. Sen verkar den också ha oregelbundna variationer så att den totala amplituden kan uppgå till 3-3.5 magnituder. Hur dessa oregelbundna variationer ser ut eller om det finns några väldigt korta perioder går inte att se i ASAS-SN datat då de bara gör en mätning per dygn.
Man kan också se i ASAS-SN kurvan att den periodiska variationen inte verkar vara helt sinus-formad.
Attachments:
-
Jag har lagt in mina senaste mätningar i SVO nu. Tyvärr blev det inte mer än 30 minuter totalt, i år har varit enormt få tillfällen med klar himmel.
Jag försökte också ladda ner samtliga mätningar av stjärnan från SVO i en export men får inte Peranso att acceptera de exporterade filerna (försökte alla tillgängliga format).
Jag kunde dock sammanfoga min data med ASAS-SN och kan då se att min data verkar vara liten aningen förskjuten jämfört med den datan vilket gör att min data inte bildar en “snygg” kurva även när ASAS-SN´s data gör det.
Mina värden blir som “snyggast” vid en period som är 2.18 istället för 2.11 dygn.
Attachments:
-
Det är verkligen roligt att ni kämpar på med denna konstiga variabel!
Alla tycks vara överens om att stjärnan är ett ungt stellärt objekt (YSO). De flesta sådana objekt är T Tauri-variabler, vilket också är klassen som ges i VSX.
Perioden drygt 2.1 dygn verkar aldrig ha blivit publicerad förrän förra året, och då i en speciell YSO-katalog. Den perioden återupptäcktes alldeles nyligen av Thomas.
Det är helt normalt för ett YSO att ha stjärnfläckar, och man kan då få en periodicitet som motsvarar rotationstiden. Och drygt 2 dygn är ingen ovanlig rotationstid. Men amplituden blir bara någon enstaka tiondels magnitud. NSV01161 har alldeles för stor amplitud för att variationen ska kunna bero på stjärnfläckar!
Det är där vi har själva mysteriet: kombinationen av stjärntyp, period och amplitud.
T Tauri-stjärnor är ofta dubbelsystem med två komponenter. Man kan fundera på om någon form av eklips ligger bakom den stora amplituden. Samtidigt ser ljuskurvan närmast ut som om den härrör från pulsationer?
Som sagt, här finns mycket att försöka utreda. Och många goda mätningar är viktiga i sammanhanget.
-
Jag menar också att detta är en ovanligt spännande och svårtolkad variabel som Petter fäste uppmärksamheten på. Får en känsla av dubbelstjärna med förmörkelser (?) plus oregelbunden aktivitet hos ena eller båda komponenterna. Eller kanske en regelbundet pulserande komponent och en med mera vilda variationer?
Tycker vi inte ska släppa taget om stjärnan. Det behövs framför allt ett antal tidsserier som är några timmar långa (ju längre desto bättre) så att man får en uppfattning om hur variationen kan se ut under en given natt.
Med mera data tillgängliga kan jag kolla med Amanda om det finns möjlighet att ta ett högupplöst spektrum från La Palma.
Edit:
Jag hittade nu en katalog från 2023 där perioden 2.11 dygn anges, se klipp.
Genomgående i moderna kataloger är att stjärnan klassas som YSO (ungt stellärt objekt), med stoft, spektrum ca K4. Svårt att få ihop med en som det verkar rätt regelbunden kort period (ca 2.11 dygn) och mycket stor amplitud, närmast cepheid-liknande variationer.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Petter, jag brukar använda funktionen “Sök Obsar” och inte export när jag ska föra över data från SVO till Peranso. Sen tar jag mellanvägen över Excel där man vid behov kan sortera bort “ej sedda” och obsar med andra filter än de man vill ha med.
Vi kan börja ana ljuskurvans form från våra obsar nu. Men från ASAS-SN och ZTF vet vi ju att det verkar vara två olika variationer, den regelbundna på 2.11 dagar och en mer oregelbunden variation. Jag tror det är den oregelbundna variationen som gör att det är 2.18 som ser bäst ut för dig just nu med den data du har. Vi får se om det ändrar sig med fler observationer.
-
Man kan redan nu se att SVO-data bekräftar en period kring 2.1 dygn. Se klipp nedan, där Petters TG-mätningar är gröna och Thomas V-mätningar är gula.
Vad som orsakar denna mycket stora och snabba och ganska regelbundna variation är än så länge oklart. Det är inget man skulle förvänta sig av ett ungt stellärt objekt.
Mer SVO-data behövs förstås för att ytterligare belysa fenomenet.
Attachments:
-
Jag funderade på om man kunde hitta NSV 1161 i rymdteleskopet TESS data. Data från TESS finns via MAST, en inte helt lätt webbsida att navigera i. Jag fick fram att stjärnan har observerats av TESS flera gånger, men lyckades inte få fram någon data.
Därefter hittade jag några guider på Youtube från projektet Planet Hunters, som använder TESS-data, och hur man kan komma åt ljuskurvor från TESS via Python och Jupyter Notebook. Jag installerade dessa programvaror och följde deras guider och efter en hel del trixande har jag till slut fått fram en månads data med 30 minuters kadens för NSV 1161.
TESS mäter inte i magnitud utan i flux, men här har jag räknat om fluxvärdena till en magnitudskala, ungefärligt kalibrerad till de resultat vi mätt upp. Tidperioden är 2 – 27 november 2019. Bifogat är dels en vanlig ljuskurva och dels ett fasdiagram med perioden 2.12. Blir vi klokare på vad detta är för typ av variation?
Attachments:
-
Suveränt, vilket bra jobb! Precis den typ av diagram som behövdes, något som visar den löpande magnitudvariationen under ett antal sammanhängande dygn.
Man kan säga att kurvan bekräftar det vi trodde: en tydlig 2.1-dygns-variation med amplitud kring 2 mag, avbruten av till synes oregelbundet beteende.
Kurvan är verkligen ovanlig, jag har aldrig sett någon sådan tidigare. Känns som om stjärnan kan vara mogen för proffs-studier. I varje fall har jag redan hunnit skicka kurvan till Amanda, får se vad hon svarar.
Preliminärt skulle jag nog tolka minima som eklipser i en dubbelstjärna med omloppstid 2.1 dygn. Och sedan samverkan med stoftmoln som skapar oregelbundna variationer. Kanske.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Här är ytterligare tre månaders data på Åströms stjärna som jag lyckats få fram från TESS. Detta tror jag är allt som fanns från TESS just nu. Det är tre sammanhängande månader augusti till oktober 2021. Materialet består av flera filer som jag pusslat ihop och försökt kalibrera så de olika segmenten har ungefär samma max magnitud i topparna. Det är inte säkert att det är precis så det verkligen ser ut… Jag är också osäker på om den period i mitten där stjärnan blir riktigt svag är verklig. Det kan också vara en artefakt från teleskopet. Men man ser ändå tydligt den regelbundna variationen. För de här månaderna var medelperioden 2.106 som jag lagt in som lodräta streck i diagrammet.
Attachments:
-
Hans, jag kontaktar dig.
Magnus jag har använt APASS-magnituder. Har mailat min sekvens till dig. Kul att få se vad du får för resultat.
Petter, jag tycker stjärnan ska ha ett coolare egennamn. För extra uppmärksamhet kan vi också nämna att utomjordiska megastrukturer inte helt kan uteslutas…
-
-
Hej!
Som jag förstår det så finns en AAVSO-sekvens, men området runt stjärnan är ovanligt fattigt på lämpliga jämförelsestjärnor så de hamnar en bit bort. Och när det gäller MWT så är det utanför bild. Vilket gör det svårt att mäta…..
Jag lyckades till slut få till det genom att de-centrera objektet. Dock har de AAVSO-jämförelsestjärnor som då är i fältet ingen I-magnitud. Det slutade med att jag använder 1 st AAVSO och 2 st APASS-jämförelser, så får jag fram en BVI-sekvens. Sekvensen är bifogad, exporterad från LesvePhotometry.
Jag gjorde en ACP-plan, också bifogad om andra vill göra om samma övning (tog ett tag att bestämma vettiga koordinater).
Här är serien – inte så spännande men det är också data:
-
Den sekvens som finns är nog avsedd för någon annan och ljusstarkare variabel i området. Tror att Thomas beställning resulterar i en utvidgad sekvens som blir mera anpassad till Åströms stjärna.
Magnus data visar en mycket snabb ökning av ljusstyrkan:
B-mag ljusnade med 0.23 mag/h
V-mag ljusnade med 0.25 mag/h
I-mag ljusnade med 0.29 mag/h
Flerfärgfotometri har nog aldrig tidigare gjorts för stjärnan, och är förstås synnerligen intressant.
-
Lite fler jämförstjärnor finns nu inlagda, se följande meddelande.
Hi Thomas,
Especially pleasing to do this one, as I run the YSO section!
Unfortunately, as with many of these stars, there is strong reddening from the ISM – so even though the B-Vs of some of the comp stars look high, most of that figure is due to the ISM and not intrinsically to the star itself. In such conditions, one has to pick ‘the best of the worst’!
The large amount of dark nebulosity in the area also means that some comp stars are farther from the target than I normally like. Comp stars are within a 30′ diameter field.
Michael Poxon, Norwich, UK
sequence team
-
Så bra!
Nedan hittar man två kartor med de nya sekvenserna.
Det vore intressant om man kunde hitta någon känd variabel med liknande egenskaper. Men jag känner inte till någon. Mycket stora och bestående cykliska variationer med tydlig och kort period … det har jag aldrig stött på tidigare.
-
Senaste nytt om Åströms stjärna:
Jag tog nu Taurus vid Beta och Zeta (har bott för länge i Göteborg!) och frågade Vladimir Grinin (huvudförfattare till MNRAS-artikeln) angående detta intressanta fall. Om inte han har några bra förklaringar till ljuskurvans utseende så finns det nog ingen som har det.
Återkommer när jag fått svar!
PS:
Bara för att ni inte ska fundera er sömnlösa över det där med att ta Taurus vid Beta och Zeta, så handlar det alltså om att ta tjuren vid hornen … jag stötte på denna astronomiska ordvits omkring år 1970 i tidskriften The Astronomer (funkar också på engelska) men har inte använt mig av den förrän nu …
Edit:
Svaret kom omedelbums. Grinin tycker att stjärnan verkar mycket intressant, och att det troligen handlar om ett extremt exempel på en AA Tau-stjärna (som är en undertyp till T Tau-stjärnorna). Han ger denna länk:
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2010/11/aa14184-10.pdf
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Vår nya utgångspunkt är att Åströms stjärna är en klassisk T Tau-stjärna av undertypen AA Tau. Detta efter uttalande från Vladimir Grinin, han menar också att det handlar om ett extremt exempel. Jag tror då att det främst är den mycket stora amplituden av de cykliska variationerna han syftar på när han skriver att stjärnan är extrem.
Synnerligen intressant är den plötsliga episod av väldigt ljussvag nivå hos Åströms stjärna som Thomas hittade. Jag har ännu inte nämnt detta för Grinin eftersom Thomas tänkte att det kanske kunde handla om brister i TESS-materialet. Men just en sådan episod hos AA Tau finns beskriven i länken nedan!
Thomas:
Har du möjlighet att fixa en ljuskurva med den mycket ljussvaga episoden plus ett litet stycke före och ett litet stycke efter den episoden? När jag tar klipp i mobilen av den mycket smala och långsträckta kurvan som du gett så får jag för dålig upplösning i bilden. Kan vi säga hyggligt exakt mellan vilka datum den ljussvaga episoden inträffade?
https://www.aanda.org/articles/aa/pdf/2013/09/aa21389-13.pdf
PS:
De olika variabeltyper som används i VSX hittar man i länken nedan. Dock omnämnes AA Tau inte där.
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Jag fick lite ny data igår och har lagt in den i SVO. Nu när jag tittar på datan ser jag några problem med perioden på 2.1 som vi talat om. Problemet är att jag i min data kan se ökande/minskande tendens i mina serier och med den föreslagna perioden har jag ibland en tendens som är i motsatt riktning mot vad perioden stipulerar (bild 1)
Jag ser att när jag istället lägger in perioden 0.677 dagar så stämmer min data överens med perioden. Jag kan också lägga till ASAS-SNs mätningar och får en fin kurva vid den perioden (bild2)
Dessutom faller nu min data mitt i kurvan vilket den inte gör med den långa perioden.
Nu famlar jag ju i mörkret, men vill ändå ställa frågan om vi möjligen kan ha en så extremt snabb period som 0.677 d?
Edit:
Nu får jag nog korrigera mig själv, de längre tidsserierna som Thomas hittat är väl obrutna så där finns väl ingen tvekan om periodens längd? Jag får nog istället ställa frågan varför mina serier stämmer så väl med kurvan i en kort period men inte i en lång?
-
Att du får bra värden med perioden 0.677 beror på att det är ungefär en tredjedel av av den riktiga perioden och att perioden är relativt kort och nästan lika med två dygn. Det är vanligt att man får falska perioder som är bråkdelar eller mutipler av den rätta perioden, särskilt om perioden är kort och i sig själv är en bråkdel eller multipel av ett dygn.
Du har gjort obsar 2024-01-05, 2024-01-10, 2024-01-15, 2024-01-18, 2024-02-17 och 2024-03-04. Om du hade gjort obsen på exakt samma tid varje dag och man sätter den första till dag 0 blir det obsar på dag 0, 5, 10, 13, 43 och 59. Om den rätta perioden skulle vara exakt 2 skulle man få observationer på cykel 0, 2.5, 5, 6.5, 21.5 och 29.5. Om perioden är en tredjedel, 0.667, skulle det istället bli observationer på cykel 0, 7.5, 15, 19.5, 64.5 och 88.5. Om man jämför de två serierna ser man att det är samma decimal (lika med fas) i båda serierna av cykler.
I detta fall hade det inte gått att avgöra vilken period som är den rätta. Nu är perioden för NSV 1161 lite längre än 2 hela dygn, så med tiden förskjuts fasen. Och om man gör observationer på olika tidpunkter under dygnet får man också in punkter med olika fas i kurvan. Å andra sidan har NSV 1161 också ett oregelbundet beteende som lätt förvillar i periodberäkningen.
-
-
Jag har beräknat medelperioden från ASAS-SN och ZTF där jag har delat upp materialet i ungefär ett år långa serier för att se om perioden skiftar eller har någon tendens. Den hoppar lite upp och ner, men jag tycker inte att man ser något mönster. Variationen beror nog på att ljuskurvans form och amplitud är lite oregelbunden.
Attachments:
-
-
Hans, flerfärgsfotometri, jag har ju även blå och röd data, dock inte IR. Vad jag förstått så är inte den datan så intressant när den hämtats från en färgkamera?
Har jag missförstått detta kan jag givetvis mäta dessa kanaler också.
Edit:
Ett diagram för de olika kanalerna R, G, B från 240306 som jämförelse bifogat.G är ju en “renare” data eftersom det är dubbelt så många pixlar. “SNR Var” för röd och blå kanal är ungefär hälften mot grön, dvs c:a 50-60.
Är det lönt att göra på övriga mättillfällen?
Attachments:
-
-
-
-
Mäter så länge det går ikväll. Vi närmar oss max med rask takt. Ökningen är c:a 0.1 mag/timme.
Attachments:
-
Ifall vi nu kollar fasdiagrammet för Åströms stjärna så finner vi direkt att det ser mer eller mindre kaotiskt ut. En kurva som ritas med V-data (inte TG-data) som grund får exempelvis dubbla minima och dubbla maxima under en och samma cykel, se bifogat klipp.
Det är inte obsarna det är fel på! Det är stjärnan som tycks vara inne i ett stadium då oregelbundenheterna försöker sabba fasdiagrammet. När det kommer fler och fler obsar kan vi förvänta oss ett mera städat fasdiagram … förutsatt att stjärnan inte fortsätter vara lika irreguljär förstås.
Thomas:
Vet du om det finns något i data från ASASSN och/eller ZTF som stöder alternativt talar emot TESS-data under september 2021?
Attachments:
-
Det var en bra idé att kombinera TESS med ASAS-SN och ZTF. Här är ett diagram för perioden då stjärnan hade sina stora svängningar. Tyvärr kunde inte ASAS-SN och ZTF bekräfta den stora amplituden, snarare tvärtom. För alla tre månaderna TESS observerade stjärna ligger obsarna från ASAS-SN och ZTF med ungefär samma amplitud och nivå.
Attachments:
-
Ok. Det är inte så att det finns en massa negativa obsar i ASASSN och ZTF vid tiderna för djupa TESS-minima? Jag tänker att sådana negativa obsar kanske per automatik trillat bort i ditt analysmaterial eftersom de inte går att använda på vanligt sätt vid periodanalys.
Man ser ju i detta diagram en systematisk skillnad på minst en magnitud mellan TESS och ASASSN. Kan detta ha att göra med våglängdsområde? Eller kanske något som uppstått vid konvertering från flux till mag?
-
En ny jättefin TG-serie gjordes av Petter igår kväll (7 mars), denna gång under ett snabbt avtagande. Vilken dynamik det finns inneboende i NSV 1161!
Attachments:
-
Ja det gick undan igår. Jag har en tidigare serie i avtagande också och även den ser ut att ha en snarlik vinkel. Nästan så att de kunde varit två delar av samma linje.
Denna serien är också tagen dagen efter serien innan så de tillhör samma period vilket var lite roligt.
Attachments:
-
Puh, här kommer ytterligare ett försök att kombinera TESS, ASAS-SN och ZTF. Det blev inte mycket klarare denna gång. Magnitudskalan för TESS är jag inte helt bekväm med. Jag har nu kollat upp att TESS kamera använder våglängdsområdet 600 – 1000 nm. Alltså ett brett område som stäcker över R och I. ASAS-SN använde tidigare V men numera g. ZTF använder också g. Vet inte om deras g-filter har exakt samma spec. Jämfört med V ligger g åt det blåare hållet, nånstans mellan B och V.
I tidigare diagram har jag justerat TESS-magnituderna så de skulle hamna ungefär inom det området i V/TG där vi observerat stjärnan. I detta diagram använder jag TESS egna magnitudvärden som är betydligt ljusare. Detta kan ju stämma då stjärnan är röd och vilket vi också kunde se i Magnus serie med V och I.
Jag fick hämta ASAS-SN observationerna på nytt då jag hade, som du misstänkte Hans, raderat de negativa observationerna. Underligt nog fick jag inte samma värden för de positiva obsarna jämfört mot min förra fil. Jag vet inte varför det blev så, kanske hade jag använd andra värden för koordinaterna för stjärnan i den första nedladdningen från ASAS-SN. Här är i vilket fall de observationer jag fick nu, både positiva och negativa. För ZTF har jag inte sett att de redovisar negativa observationer.
Attachments:
-
Under den senaste veckan tycks oregelbundenheterna hos NSV 1161 i stort sett lyst med sin frånvaro. Det betyder att vi för denna tid får ett snyggt och prydligt fasdiagram, se klipp.
Mörkgrönt = TG-mätningar (Åström)
Ljusgrönt = V-mätningar (Larsson)
Gult = V-mätningar (Karlsson)
Attachments:
-
När jag kikar lite närmare (och lägger till mer och mer tid) så verkar det vara en ljusnande “pelare” som utgår från stjärnan. Den är inte i linje med diffraktionslinjerna från stjärnorna. Kan det kan vara så att NSV 1161 är ett Herbig-Haro objekt? Och påverkar det i så fall hur photometrin?
Attachments:
-
Hej!
Ett litet bidrag (hoppas jag) tilll NSV 1161-undersökningen. Jag använde Margareta Westlund-teleskopet för att försöka fånga ett spektrum av stjärnan i förrgår. MWT har ett transmissionsgitter, en StarAnalyser 200, som ger en upplösning på ca 10 Å/pixel när jag kalibrerar och försöker mäta. Nu är detta objekt svagt, så det är rätt svårt att få till det. Jag tog 10 st 5 min exponeringar och stackade med ASTAP (funkade jättebra, till min förvåning). Sen gäller det att identifiera rätt stjärna. Jag TROR jag har gjort det. Med 50 min total exponering är det ändå inte nåt tydligt spektrum, men kanske kan ge en antydan ändå. Jag planerar att vid läge återvända och försöka med 2 timmar.
Så här blir det. De blå linjerna är Balmer-serien. Det som överraskar lite är att stjärnan inte är mer ljusstark i det röda området – jag tycker min BVI-fotometri antyder det. Så kanske har jag identifierat fel ändå… Men vidare: det är en emissions-“bula” i Ha, med en absorptionsdipp mitt i. En T Tauri-stjärna är av K-klass (det är denna också enligt VSX) och bör uppvisa nån slags balmer-emission. Så så långt stämmer det. Men absorptionsdippen mitt i har jag inte hittat nåt om. Nu är jag dock inte så bra på T Tauri-stjärnor – vad säger ni andra som kan mer? Eller kanske är absorptions-dippen från den omgivande nebulosan…? Här är spektrat i alla fall (processat i RSpec):
Magnus
-
Väldigt spännande, och det är verkligen roligt att det går att få så bra spektra för så svaga stjärnor med MWT.
Som jag förstår saken togs spektret på kvällen den 13 mars. Viktigt att det också finns fotometri ungefär samtidigt, och det finns det klockan 21:13 UTC. Thomas mätte från Teide:
V = 14.050
B-V = 1.107
V-R = 0.935
Som framgår av fasdiagrammet nedan bör detta ha varit strax efter maximum. Jag kan tänka mig att det nog kan bli rätt stora spektrala variationer under en cykel? Ett problem är förstås att stjärnan blir svår att studera spektralt under ljussvagare faser.
Att tolka spektra, så att man kan omvandla informationen till en fysisk modell, för såhär komplexa stjärnor är oerhört svårt. Det handlar om att en specialist som Grinin ägnar massor av timmar med modelleringsprogram. För min egen del skulle det kännas enklare att lösa problemet med cirkelns kvadratur, lära mig tala japanska utan brytning på fem veckor, samt bli uttagen som mittfältare i Argentinas fotbollslandslag.
Men jag har en del mejlkontakt med Grinin, så man vet aldrig om han någon gång måhända fastnar för NSV 1161 så mycket som skulle behövas … time will tell.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
I förlängningen tycker jag man kan tänka sig en artikel i JAAVSO, kanske under 2025 eller så?
Egentligen har vi rätt bra koll på hur stjärnan uppträder i visuella våglängder. Men det skulle behövas mera flerfärgfotometri för att se hur färgindexen beter sig. Och det vore förstås också väldigt bra med fler spektra. Är absorptionen mitt i H-alfa-emissionen en bestående egenskap eller något mera tillfälligt?
Stjärnan är definitivt väl värd att följa vidare. En rar blomma i den stellära floran.
-
Fick tillfälle att mäta stjärnan mellan molnen ikväll och den är mycket mörk ljust nu, mörkare än jag sett den tidigare. Vet ännu ej om den är på uppgång eller nedgång. Väntar med spänning på hur många foton jag får innan molnen kommer tillbaka. Jag ser också att den är väldigt röd i tonen jämfört med innan, men det kan ju givetvis vara subjektivt.
Edit: Den har en ganska snabb ökning vad jag kan se över de senaste tre bilderna. Mag ligger i runt 16.1 (TG).
Edit2: Korrigering. Efter kalibrering visar det något lägre magnitud, 15.6 (TG). Tyvärr enbart 4 bilder, dock passar väl i kurvan vid tilltagande.
-
Det råder ingen tvekan om att NSV 1161 låg i minimum igår kväll 18 mars. En kurva med V och TG (Magnus resp. Petter) blir sylvass. Det vore spännande att se om det i framtiden går att få lika extremt spetsiga (i stort sett momentana) minima, eller om slumpen och mätosäkerhet spelat viss roll i det här fallet.
Attachments:
-
Bara en liten bild på stjärnan medan molnen gör andra observationer omöjliga…
Attachments:
-
Natten till igår lyckades jag kanske pricka in maximum i en löpande serie (bild)
Tyvärr bara en timmes obs pga moln men ändå en tydlig spets, kanske precis lika spetsig som minimum för ett tag sedan.
Attachments:
-
Jag roar mig med att fortsätta mätningarna av denna stjärna och har haft turen att kunna komplettera med data i periden som vi inte haft tidigare.
När jag tittar på min data enbart tycker jag mig kunna ana en platå, eller liten dipp vid maximum.
Är det ett resultat av felaktig period eller är det helt normalt kanske?
-
Kul att du fortsätter följa den här stjärnan. Den är verkligen värd mer uppmärksamhet. Från förra säsongen kom vi fram till att stjärnan är av typen AA Tau, en undertyp till T Tauri-stjärnorna. Och dessutom möjligen med den största kända amplituden för denna grupp.
Perioden tror jag stämmer rätt bra efter alla undersökningar jag gjorde förra säsongen. Men den har ju sitt oregelbundna beteende också, antagligen beroende på oregelbundna mängder stoft och gas som skymmer i synriktningen, som gör att ljuskurvan blir lite kaotisk.
-
En visuell djupdykning som avslöjar lite av strukturerna kring stjärnan. Visst ser det ut som det går “ringar på vattnet” i molekylmolnen och att stjärnan befinner sig i närheten av centrum?
Attachments:
-
Jag hittade projektet Hoys Citizen Science som kan vara av intresse för er som tagit bilder på NGC 1333 och NSV 1161. HOYS står för Hunting Outbursting Young Stars. Projektet drivs av Kent University i England och är ett pro-am samarbete där amatörer kan ladda upp bilder på vissa speciella objekt och områden som de har bevakning på. Universitetet sammanställer och publicerar sedan resultat från de insända bilderna.
De har bland annat en “veckans ljuskurva” och jag fann NSV 11161 där under dess alternativa namn LkHA 271. Detta då NGC 1333 är ett av deras targets. Jag mailade dem och fick detta svar. De hade inte upptäckt att den var periodisk, men tycker att det verkar vara en intressant stjärna värd att undersöka vidare och tar gärna emot bilder.
Det finns en instruktion på sidan hur man gör detta. Det är några steg där man får skaffa konto och lägga upp uppgifter om ens teleskop m.m.
=========================
Hi.
I’m a varaiable observer from Sweden. I found your site on BlueSky and have looked around. I see that you have NGC 1333 on your program and have published a lightcurve on NSV 1161/LkHA 271. That is a very intresting and complex star that we in SAAF (Swedish Amateur Astronomers Association) have observed for about a year. We have concluded that it has a variation of about 1.5 mag with a period of 2.1 days and on top of that a random variation of about 2 mag. We had help of a professional astronomer to analyze the lightcurve and he think this is a AA Tau star with an unusual large amplitude.
Thomas Karlsson
——————–
Thanks Thomas,
That looks indeed like a very interesting source. Our full light curve looks indeed very ‘noisy’ due to the short timescale variations. I will need to look up if we have found the period for this one – we searched all the YSO light curves for one. We don’t have a huge number of images for this field, so it might have fallen through the ‘quality control’ sieve 🙂
If you or anyone you know would like to contribute to our project, we are basically looking for the images you have of our target fields, then please take part.
Thanks, Dirk
-
-
Jag har startat en diskussion på AAVSO om NSV 1161 (https://forums.aavso.org/t/enigmatic-star-nsv-1161/3659) för att se om vi kan få mer uppmärksamhet runt den och kanske locka fler att observera och undersöka den.
-
I närheten av NSV 1161 finns en annan T Tauri-stjärna, NSV 1160. I VSX har den ingen period angiven, men från observationerna i SVO tyckte jag att den verkade periodisk. I ASAS-SN finns den med som en rotationsvariabel med perioden 5.58069.
Jag kombinerade data från ASAS-SN, ZTF och SVO och fick en tydlig kurva med ungefär samma period som i ASAS-SN och med amplituden ungefär 0.15 magnituder.
I SVO blir ljuskurvan så här.
Attachments:
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- M33 (Robin Nilsson)
-
- Komet 240P/NEAT (Hans H)
-
- Sh2-132 (Christian Kardach)
-
- 3I/ATLAS (Johan Warell)
-
- M 33 (Johan Warell)
-
- Jupiter (Bengt Ask)
-
- IC 1396 – Elephant’s Trunk Nebula (Mårten Frosth)
-
- NGC 3359 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
- Telescopium nr 2 2025 ute snart!
- Telescopium nr 1 2025 ute snart!
- Telescopium nr 4 2024 ute snart!
- Telescopium nr 3 2024 ute snart!
