[Thomas Karlsson]

Smalbandet och den långa exponeringen gjorde att jag först inte kände igen M27. Den fick ett helt nytt utseende och mycket nya intressanta detaljer lyfts fram.

[Thomas Karlsson]

Kul att du fortsätter följa den här stjärnan. Den är verkligen värd mer uppmärksamhet. Från förra säsongen kom vi fram till att stjärnan är av typen AA Tau, en undertyp till T Tauri-stjärnorna. Och dessutom möjligen med den största kända amplituden för denna grupp.

Perioden tror jag stämmer rätt bra efter alla undersökningar jag gjorde förra säsongen. Men den har ju sitt oregelbundna beteende också, antagligen beroende på oregelbundna mängder stoft och gas som skymmer i synriktningen, som gör att ljuskurvan blir lite kaotisk.

[Thomas Karlsson]

Med Magnus data lyckades jag inte hitta en tydlig signal för 71-sekunders perioden. Jag testade därför med 1,5 års data från AAVSO. Jag konverterade alla tider till HJD och tog bort alla obsar som ligger inom förmörkelsen. Nu framträdde en väldigt smal men tydlig topp på föreskriven period. Jag fick värdet till 0.00082251 dygn och på NASA-sidan för IP-stjärnor är den angiven till 0.00082251832. Där står också nämnt att den rätta spinnperioden kan vara den dubbla, alltså 142 sekunder. Amplituden för denna variation är under 0.02 magnituder för denna 14.6 mag stjärna

Attachments:

1. 

   DQHer3.jpg
   

[Thomas Karlsson]

På förslag av Magnus Larsson är loggan högst upp till vänster i SVO nu klickbar och hoppar till startsidan, så man snabbt kan komma tillbaks. Det fanns också ett par felaktiga länkar i texten på startsidan som nu är ändrade.

[Thomas Karlsson]

Här är 3 bilder från DASCH. När jag tittar närmare och mäter avståndet mellan stjärnorna verkar utbrottet 1934 skumt. Det verkar snarare vara en grannstjärna än UZ Boo på den bilden. Grannstjärnan syns svagt på de andra bilderna också. Antagligen har stjärnorna som ligger nära varann blivit felidentifierade i DASCH på 1934-bilden.

Attachments:

1. 

   UZBOO_1929.jpg
   

2. 

   UZBoo_1934.jpg
   

3. 

   UZBoo_1938.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Den finns med i DASH. Jag hittade positiva obsar med dessa datum: 1929-03-18, 1929-03-20, 1934-05-17, 1938-06-01, 1938-06-02 och  1938-06-03. Utbrotten 1929 och 1938 var med i din lista. Ev. kan den ha haft ett utbrott även 1934.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu gjort en lite noggrannare analys i Peranso av UZ Boo. Den här gången använde jag AAVSO-data där det förutom våra obsar fanns två kortare serier från Ian Sharp. Nu tyckte även Peranso att bästa perioden är 0.06211.

I artikeln https://arxiv.org/pdf/0905.1757 av Taichi Kato finns två superpuckelperioder angivna: 0.061743 från utbrottet 1994 och 0.061922 från utbrottet 2003. Alltså lite kortare än den vi fått fram.

[Thomas Karlsson]

Det kan nog vara så Hans, att serierna med fler obsar viktar resultaten i fel riktning. Jag kollade inte så noga manuellt vilka lösningar som visuellt ser bäst ut. I fall som detta är kan nog den manuella granskningen vara lika viktig som vad periodalgoritmerna får fram.

[Thomas Karlsson]

Jag testade med Peranso, men fick inte heller någon entydig period från Magnus och Davids obsar i SVO. Jag fick ungefär likvärdiga periodalternativ för 0.0504, 0.0531, 0.0561, 0.0594 och 0.0632, utöver dessa finns en massa andra periodkandidater. Det finns en liten topp för 0.0621, men det fanns ett 20-tal andra alternativ som får högre utslag. För att kunna avgöra behövs nog en eller ett par hela cykler under samma natt.

Superpuckelperioden är väl inte heller konstant. Det brukar talas om olika faser under ett utbrott, A-stage, B-stage osv. där perioden är lite annorlunda. eller ändrar sig på olika sätt. Har det inte i huvudet just nu och vet inte heller hur det spelar in på UZ Boo.

[Thomas Karlsson]

Vilken historia Hans och visar lite på vilken enorm utveckling som skett med teknik, information oh resurser för astronomi och variabelobsande jämfört med för tre decennier sedan.

[Thomas Karlsson]

Nu har AAVSO bytt namn på novan i VSX och namnet är även ändrat i SVO.

Alltså är det V0615 Vul som gäller för nya obsar av novan.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Hej Astrid

Jag skulle rekomendera att du sätter kikaren på ett kamerastativ så blir det inte så jobbigt att hålla kikaren och du får en stabil bild. Jag förstod inte om du har solfilter på kikaren eller projicerar bilden. Båda metoderna funkar om du vill räkna solfläckar. Det är två uppgifter du behöver ta reda på. Dels antalet grupper av solfläckar och dels det totala antalet solfläckar. Du kan titta på https://www.spaceweather.com och deras dagliga solbild för att se vilka fläckar som hör till olika grupper. Om du vill skicka in dina resulatat till SAAF och SVO hör av dig till mig för att få en inloggning.

[Thomas Karlsson]

Det är rätt svaga stjärnor på bilden. Den som blinkar snett upp till vänster om galaxen i position 12 59 09.98 +28 49 19.9 verkar vara av magnitud 21-22 enligt Vizier. Finns inte med i VSX.

[Thomas Karlsson]

Magnus Larsson har gjort tre nya tidsserier av MU Cam nu i maj. Stjärnan är fortfarande i sin högre nivå där vi lämnade den för ett år sedan. Se medelmagnitud SVO . I sin lågnivå var ljusstyrkan runt magnitud 15.3 medan den högre nivån har genomsnittet 14.8.

Det vi upptäckte förra året verkar fortfarande gälla. Vid övergången från lågnivån till högnivån försvann den så kallade beatperioden nästan helt. Denna är fortfarande svag i de nya serierna. Däremot syns rotations- och omloppsperioden fint. När stjärnan var i sin lågnivå var amplituden för rotations- och beatperioden ungefär lika starka.

Nedan är tre länkar till SVO för Magnus senaste tre serier och de olika perioderna som stjärnan har.

Fasdiagram omloppsperiod
Fasdiagram rotationsperiod
Fasdiagram beatperiod

[Thomas Karlsson]

Nu var det dags igen med nya och uppdaterade fasdiagram i SVO. Dessa är som vanligt baserade på de observationer som kommit in till databasen. Fem nya diagram har tillkommit och fem befintliga har uppdaterats med de nya observationer som har tillkommit sedan de senast publicerades. Det finns nu 170 fasdiagram i samlingen. Nya stjärnor denna gång är V405 Aur, WY Cas, V663 Cyg, V750 Cyg och DX Per medan UZ Cam, RS Cyg, AN Lyr, KL Lyr och U UMi har uppdaterats.

V405 Aur är en internediär polar som Magnus Larson flitigt har observerat och fint fångat den superkorta perioden på 9 minuter trots en amplitud på bara 0.1 magnitud. WY Cas är en klassisk mira, DX Per en förmörkelsevariabel av typen EA och V663 Cyg samt V750 Cyg miror som ingår i projektet “50 bortglömda miror”.

[Författare]

Inlägg