[Thomas Karlsson]

Den första generationen Starlink satelliter har dessutom börjat falla ner på jorden nu. Bara i januari togs 120 starlink ner, 3-5 om dagen. Dessa satelliter brinner upp i atmosfären och ger enligt nån uppgift jag såg upphov till ett spekatkulärt stjärnfall. Ett problem är att satelliterna innehåller mycket aluminium som blir till små aliminumoxidpartiklar när de brinner upp som kan sväva omkring högt i atmosfären i flera år. Det befaras också att detta på sikt kan påverka ozonlagret negativt, då aluminiumoxid är en stark katalysator i nedbrytning av ozon.

[Thomas Karlsson]

Jag hade missat eller glömt att du skrivit om HOYS här tidigare. Jag har nu skapat ett konto på HOYS och laddat upp 30+ bilder av fältet runt NSV1161 jag fått via COAST, efter att först ha kollat med Open University att detta var OK.

[Thomas Karlsson]

Jag hittade projektet Hoys Citizen Science som kan vara av intresse för er som tagit bilder på NGC 1333 och NSV 1161. HOYS står för Hunting Outbursting Young Stars. Projektet drivs av Kent University i England och är ett pro-am samarbete där amatörer kan ladda upp bilder på vissa speciella objekt och områden som de har bevakning på. Universitetet sammanställer och publicerar sedan resultat från de insända bilderna.

De har bland annat en “veckans ljuskurva” och jag fann NSV 11161 där under dess alternativa namn LkHA 271. Detta då NGC 1333 är ett av deras targets. Jag mailade dem och fick detta svar. De hade inte upptäckt att den var periodisk, men tycker att det verkar vara en intressant stjärna värd att undersöka vidare och tar gärna emot bilder.

Det finns en instruktion på sidan hur man gör detta. Det är några steg där man får skaffa konto och lägga upp uppgifter om ens teleskop m.m.

=========================

Hi.

I’m a varaiable observer from Sweden. I found your site on BlueSky and have looked around. I see that you have NGC 1333 on your program and have published a lightcurve on NSV 1161/LkHA 271. That is a very intresting and complex star that we in SAAF (Swedish Amateur Astronomers Association) have observed for about a year. We have concluded that it has a variation of about 1.5 mag with a period of 2.1 days and on top of that a random variation of about 2 mag. We had help of a professional astronomer to analyze the lightcurve and he think this is a AA Tau star with an unusual large amplitude.

Thomas Karlsson

——————–

Thanks Thomas,

That looks indeed like a very interesting source. Our full light curve looks indeed very ‘noisy’ due to the short timescale variations. I will need to look up if we have found the period for this one – we searched all the YSO light curves for one. We don’t have a huge number of images for this field, so it might have fallen through the ‘quality control’ sieve 🙂

If you or anyone you know would like to contribute to our project, we are basically looking for the images you have of our target fields, then please take part.

Thanks, Dirk

 

 

[Thomas Karlsson]

Den här länken kanske är av intresse. https://vizier.cds.unistra.fr/viz-bin/VizieR?-source=J/A+A/459/321

Här finns två tabeller över en del av M31 med stjärnor ner till magnitud 25.5. De har observerat samma område under 5 år i B och V och över 250 observationer per filter. Resultatet i länken är uppdelad i två tabeller. Den första innehållar alla stjärnor (236238 st) de fann och den andra innehåller variabler de upptäckt (3964 st). Titeln säger “M31 eclipsing binaries”, men listan innehåller alla typer av variabler.

Den stjärnan du frågade efter finns med i första tabellen med mag 21.4V och 23.2B, men inte bland variablerna.

 

[Thomas Karlsson]

Riktigt fin bild som visar visar mer av omgivningen runt de välkända objekten.

[Thomas Karlsson]

Jag sökte upp 0 43 40.245 +41 25 59.45 i VizieR och blev lite osäker på om den tillhör Andromeda eller inte. I Gaia DR3 står det att avståndet är 905 parsec (3000 ljusår) och då är det ju en förgrundsstjärna. Men den är också med i olika kataloger över stjärnor i M31, t.ex “BV photometry of M31 eclipsing binaries (Vilardell+, 2006)”, men utan några ytterligare uppgifter mer än position och ljusstyrka.

Namnet 2MASS J12433918-6459373 du hittade måste vara fel. Siffrorna i namnet är ju koordinaterna och deklination -64 är inte M31. Annars kan nog stjärnor i M31 finnas med i 2MASS, bara de lyser tillräckligt starkt i infrarött. 2MASS är ju en katalog över i det infraröda bandet.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu uppdaterat variabeltabellen i SVO med GCVS namnlistor 84, 85 och 86. Totalt har 3484 nya variabler tillkommet. Majoriteten är variabler i klotformiga stjärnhopar, men också andra variabler över hela stjärnhimmeln och novor från de senaste åren har tillkommit. En allmän revision för variablerna i stjärnbilderna Kameleonten och Cirkelpassaren har också gjorts.

Jag uppdaterade variabeltabellen senast 2020 med namnlista 83, så jag har legat lite efter, men nu har SVO alla uppdateringar som kommit från GCVS.

Som sagts i andra sammanhang jobbar inte GCVS-teamet i Ryssland särskilt snabbt och ligger långt bakom AAVSO:s variabeldatabas VSX som nu innehåller uppgifter om 9 miljoner variabler och är mycket aktuellare.

Variabeltabellen i SVO har inte ambitionen att vara heltäckande utan är mer ett stöd för de variabler som kan tänkas observeras i Sverige.

[Thomas Karlsson]

Jag använde gratisprogrammet Aladin (https://aladin.cds.unistra.fr). Programmet har en mängd bra funktioner och visar himmeln från sky surveys som DSS, PanStarrs, SDSS och 2MASS. När jag hittade dina nebulosor kopierade jag koordinaterna och sökte i Simbad (https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-fbasic) där jag hittade namnen.

[Thomas Karlsson]

Du har rätt Hans, jag förväxlade tydligen numren när jag sökte mig fram till nebulosorna.

[Thomas Karlsson]

Jag har identifierat 1 som Sharpless 226 (SH2-226), 2 som Sharpless 228 (SH2-228) och 3 som Lynd’s Bright Nebula 809 (LBN 809).

[Thomas Karlsson]

Verkligen en unik händelse.

[Thomas Karlsson]

Det var en intressant iaktagelse och intressant att följa vidare. Det kan vara en effekt av i vilken ordning bilderna tagits, tiden mellan bilderna och hur fägindex beräknas i SVO. SVO utgår från en B, R eller I observation och jämför den med den V som ligger närmast i tid och är tagen på samma objekt och av samma observatör, max inom 60 minuter. För snabba förmörkelsevariabler kan det ju ha skett att stjärnan hunnit mörkna eller ljusna märkbart mellan bilderna och det är den effekten man ser.

[Thomas Karlsson]

Det senaste maximumet inträffade flera veckor tidigare än beräknat. Jag har därför justerat perioden i SVO från 744 till 738 dagar som stämmer bättre med alla nu tillgängliga observationer.

[Thomas Karlsson]

Det var en väldigt fin serie du gjorde där man ser variationen tydligt. Jag har lagt till den i mitt excel-ark över V405 Aur. I O-C diagrammet hamnade den på 0.25 ihop med tre andra serier från den här säsongen.

Jag tror det finns exempel på IP-stjärnor med både ökande och minskande spinnperiod. Man talar om stjärnor med “spin-up” eller “spin-down”. Minns inte detaljerna i de fysiska omständighterna för dessa processer. Men V405 Aur har nog hittills klassats som en IP med ganska stabil period, eller med en period som bara wobblar lite upp och ner.

Och bara för att klargöra, om perioden ökar betyder det att varje rotation tar längre tid och alltså att snurrhastigheten minskar.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag har gjort en uppföljning av spinnperioden för V405 Aur med dataserier från hösten och vintern. Tyvärr har inte V405 Aur observerats lika flitigt den här säsongen som tidigare år, men jag har fått fram sex nya tidsserier från AAVSO för stjärnan.

Stjärnans ökande period har fortsatt även det senaste året och takten har dessutom ökat markant. I O-C diagrammet kan man se att datapunkterna nu inte längre följer den paraboliska kurvan, vilket de skulle gjort om periodökningen varit konstant. Jag har också gjort ett perioddiagram där man direkt kan se medelperioden för varje säsong. Från det diagrammet kan man se att perioden hade en ganska jämn ökning mellan 2016 och 2022. Men för 2023 och 2024 har ökningen varit tre gånger så stor. Tidpunkten för maximum är nu uppåt 30% ur fas jämfört med medelperioden 2000-2015.

Attachments:

1. 

   V405Aur_OC.png
   

2. 

   V405Aur_per.png
   

[Författare]

Inlägg