[Thomas Karlsson]

Japp, där var jag lite för snabb. Det ska vara 201120 istället för 202220. Jag har ändrat detta nu.

[Thomas Karlsson]

Tekniskt ser jag inga problem med att använda SVO även för kometobservationer så som du föreslår. Det blir ju i så fall i första hand ljusstyrkan som kan läggas in. Övriga kometegenskaper som kondensationsgrad, svans och annat får i så fall skrivas i kommentarsfältet.

Sen är det väl en fråga om kometobservatörerna vill ha ytterligare ett ställe att rapportera till. Men annars är det inget som hindrar detta.

[Thomas Karlsson]

Nu har samlingen med fasdiagram i SVO utökats med ytterligare 5 diagram. Samtidigt har 5 befintliga blivit uppdaterade med nya diagram och periodelement. Nya i denna omgång är SU Cam, UW Cep, GS Cyg, DQ Her och V1410 Tau. De som uppdaterats är TT Cam, VZ Cas, GO Lac, KL Lyr och WikV03.

TT Cam, KL Lyr och GS Cyg ingår i samlingen de 50 bortglömda mirorna.

SU Cam och UW Cep hittades långt ner i SVO:s databas, de är miror som observerades av Gunnar Rynefors respektive Lennart Dahlmark från slutet av 1960-talet till 1990-talet. UW Cep har även observertats under senare tid.

Den intermediära polaren DQ Her har både en tydlig förmörkelse (vilken är avbildad i fasdiagrammet) och en väldigt kort rotationsperiod på 71 sekunder. Denna är främst observerad av Magnus Larsson som lyckats fånga båda perioderna.

Förmörkelsevariablerna GO Lac, V1410 Tau och WikV03 är bifångster från 50 Bortglömda Miror och UX-Ori projekten. WikV03 är dessutom upptäckt av Tomas Wikander.

VZ Cas är en kortperiodisk mira som observerats i SVO sedan 1971.

Diagrammen hittas på SVO under Ljuskurvor & Resultat -> Fasdiagram för 175 stjärnor.

[Thomas Karlsson]

Otroligt fin bild med Subbefyren i förgrunden. Jag var ute och tittade på kometen vid samma tidpunkt alldeles i närheten vid strandängarna i Apelviken.

[Thomas Karlsson]

Excelarket med aktuell information om de 50 bortglömda mirorna är nu uppdaterat med data till och med tredje kvartalet 2024. Som tidigare har jag noterat tidpunkter för maximum och minimum samt uppdaterat mirornas O-C diagram, perioder och färgindex. För tredje kvartalet noterades 17 nya naximum och 13 nya minimum. Sedan projektet startade har vi nu totalt observerat 1509 max och min för de här 50 mirorna.

Excelarket finns på SVO under “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror”.

[Thomas Karlsson]

Smalbandet och den långa exponeringen gjorde att jag först inte kände igen M27. Den fick ett helt nytt utseende och mycket nya intressanta detaljer lyfts fram.

[Thomas Karlsson]

Kul att du fortsätter följa den här stjärnan. Den är verkligen värd mer uppmärksamhet. Från förra säsongen kom vi fram till att stjärnan är av typen AA Tau, en undertyp till T Tauri-stjärnorna. Och dessutom möjligen med den största kända amplituden för denna grupp.

Perioden tror jag stämmer rätt bra efter alla undersökningar jag gjorde förra säsongen. Men den har ju sitt oregelbundna beteende också, antagligen beroende på oregelbundna mängder stoft och gas som skymmer i synriktningen, som gör att ljuskurvan blir lite kaotisk.

[Thomas Karlsson]

Med Magnus data lyckades jag inte hitta en tydlig signal för 71-sekunders perioden. Jag testade därför med 1,5 års data från AAVSO. Jag konverterade alla tider till HJD och tog bort alla obsar som ligger inom förmörkelsen. Nu framträdde en väldigt smal men tydlig topp på föreskriven period. Jag fick värdet till 0.00082251 dygn och på NASA-sidan för IP-stjärnor är den angiven till 0.00082251832. Där står också nämnt att den rätta spinnperioden kan vara den dubbla, alltså 142 sekunder. Amplituden för denna variation är under 0.02 magnituder för denna 14.6 mag stjärna

Attachments:

1. 

   DQHer3.jpg
   

[Thomas Karlsson]

På förslag av Magnus Larsson är loggan högst upp till vänster i SVO nu klickbar och hoppar till startsidan, så man snabbt kan komma tillbaks. Det fanns också ett par felaktiga länkar i texten på startsidan som nu är ändrade.

[Thomas Karlsson]

Här är 3 bilder från DASCH. När jag tittar närmare och mäter avståndet mellan stjärnorna verkar utbrottet 1934 skumt. Det verkar snarare vara en grannstjärna än UZ Boo på den bilden. Grannstjärnan syns svagt på de andra bilderna också. Antagligen har stjärnorna som ligger nära varann blivit felidentifierade i DASCH på 1934-bilden.

Attachments:

1. 

   UZBOO_1929.jpg
   

2. 

   UZBoo_1934.jpg
   

3. 

   UZBoo_1938.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Den finns med i DASH. Jag hittade positiva obsar med dessa datum: 1929-03-18, 1929-03-20, 1934-05-17, 1938-06-01, 1938-06-02 och  1938-06-03. Utbrotten 1929 och 1938 var med i din lista. Ev. kan den ha haft ett utbrott även 1934.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu gjort en lite noggrannare analys i Peranso av UZ Boo. Den här gången använde jag AAVSO-data där det förutom våra obsar fanns två kortare serier från Ian Sharp. Nu tyckte även Peranso att bästa perioden är 0.06211.

I artikeln https://arxiv.org/pdf/0905.1757 av Taichi Kato finns två superpuckelperioder angivna: 0.061743 från utbrottet 1994 och 0.061922 från utbrottet 2003. Alltså lite kortare än den vi fått fram.

[Thomas Karlsson]

Det kan nog vara så Hans, att serierna med fler obsar viktar resultaten i fel riktning. Jag kollade inte så noga manuellt vilka lösningar som visuellt ser bäst ut. I fall som detta är kan nog den manuella granskningen vara lika viktig som vad periodalgoritmerna får fram.

[Thomas Karlsson]

Jag testade med Peranso, men fick inte heller någon entydig period från Magnus och Davids obsar i SVO. Jag fick ungefär likvärdiga periodalternativ för 0.0504, 0.0531, 0.0561, 0.0594 och 0.0632, utöver dessa finns en massa andra periodkandidater. Det finns en liten topp för 0.0621, men det fanns ett 20-tal andra alternativ som får högre utslag. För att kunna avgöra behövs nog en eller ett par hela cykler under samma natt.

Superpuckelperioden är väl inte heller konstant. Det brukar talas om olika faser under ett utbrott, A-stage, B-stage osv. där perioden är lite annorlunda. eller ändrar sig på olika sätt. Har det inte i huvudet just nu och vet inte heller hur det spelar in på UZ Boo.

[Thomas Karlsson]

Vilken historia Hans och visar lite på vilken enorm utveckling som skett med teknik, information oh resurser för astronomi och variabelobsande jämfört med för tre decennier sedan.

[Författare]

Inlägg