[timokarhula]

12P/Pons-Brooks fick ett nytt stort utbrott någon gång mellan Oct 4.8 och Oct 5.3 (UT) varvid dess nukleära ljusstyrka ökade med drygt 4 magnituder.  Jag obsade 12P med Åkesta observatoriums 40cm ODK-teleskop och skattade kometen som magnitud 11.6, komadiameter 0′.4 och DC=8/.  En ljusstark, nästan helt stellär pseudo-nucleus dominerade koman.  Ett sådant utseende hos en komet har jag bara sett hos 17P/Holmes i oktober 2007 men som var mycket extremare!

Edit:  Här är länken med informationen om det senaste utbottet.

https://groups.io/g/comets-ml/topic/101775316

Roligt att de fyra visuella observationerna hittills i COBS från igår kväll har samma magnitudskattning (11.6-11.7).

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Det är bland det mest uppfriskanske svaret jag fått av en amatör.  Wow!  Högsta respekt.

/Timo K

[timokarhula]

Hans, jag blir djupt imponerad över din effektivitet!  Du gjorde vad jag kunde se göra en magnitudskattning minst var 5:e minut under en lång period.

I förra veckan utförde jag en av mina svåraste magnitudskattningar någonsin av en komet.  Det var min 266:e komet 126P/IRAS. Komet IRAS var som närmast jorden den 18 september och var i princip som ljusast nu.  Trots det var 126P/IRAS en riktig utmaning med 12 tum och 333x förstoring.  Den låg nära zenit i Cassiopeja vilket underlättade och jag rapporterade in följande siffror till COBS; magnitud 14.4, komadiameter 0′.4 och DC ca 4.  Faktiskt hade ingen annan obsat kometen med mindre teleskop än jag.  🙂

/Timo K

 

[timokarhula]

Norrskensskådespelet uppmärksammades även av vår länstidning, VLT.  Ej att förväxlas med Very Large Telescope.

BILDEXTRA: Norrsken över Västerås: ”En rejäl show” – VLT

Jag räknar detta norrsken som en av de tio bästa som jag upplevt på 45 år.  Den sabbade mina DS-observationer.  När jag höll ett föredrag för Murdoch Universitys astronomiklubb i Perth 1995 tyckte åhörarna att det var blasfemi när jag sa att norrsken kan ibland räknas som en ljusförorening.

/Timo K

[timokarhula]

Intressant bildsekvens.  Hur kommer det sig att månskuggan är klart större än Io själv?  Om skuggan låg nära randen skulle skuggan ha varit bredare än månen men skuggan ligger nära centralmeridianen.

/Timo K

[timokarhula]

Björn Granslo lyckades igår från Røverkollen, Oslo, observera komet Nishimura som ett kvällsobjekt med en 8 cm refraktor och 30x förstoring.  Enligt COBS skattade han magnituden till 3.0, komadiameter 1′ och DC=8.  Hans kommentar:  Alt. 1.0-deg, solar alt. -11.5 deg. Challenging observation, the comet appeared as a slightly diffuse object at the correct location. Clearly fainter than the comparison star Denebola.

/Timo K

[timokarhula]

Fin och lång svans på komet Nishimura!  Det har varit dimma praktiskt taget varje morgon och jag har inte fri sikt lågt österut från min tomt.  Sedan får jag ju inte beträda skog och mark längre på grund av den afrikanska svinpesten.  Får väl försöka fånga Nishimura från landsvägen igen när (om) dimmorna lättar.

/Timo K

[timokarhula]

Imorse (klockan 3:27) fick jag syn på den nya kometen C/2023 P1 (Nishimura). Det var flera år sedan någon amatörastronom upptäckte en ny komet (förutom solstrykare). Min sämsta himmelsriktning från tomten är österut så jag fick bära ut min 12 cm refraktor till länsväg 668 utanför gården. Härifrån kunde jag obehindrat se Castor, Pollux och Kappa Geminorum. Jag stjärnhoppade nedåt till höger från Kappa och fann till slut en dimmig fläck. Skattade lite grovt komet Nishimura till magnitud 8.2, komadiameter 4′ och DC=4. Den var inte så enkel att se i den tilltagande gryningen. Kometens höjd var 10° medan solhöjden var -12°.

Det är säkert första gången som jag observerat med teleskop på en landsväg! Jag obsade dock M4 från tågrälsen under mitt Messier-maraton den 7 mars 2008. Vad gör man inte för att få en bra horisont? 🙂 Det var ingen biltrafik imorse denna tidiga tisdagmorgon. Få se hur C/2023 P1 (Nishimura) utvecklar sig men den kommer att hålla sig hela tiden nära solen.

Det var en bra natt. Tidigare på kvällen såg jag den “femte jupitermånen” Sigma Arietis bara 7 bågsekunder söder om Jupiter.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Venus kan till och med ses som en hel ring om den är tillräckligt nära solen, som t.ex. före eller efter en venuspassage.

https://science.nasa.gov/atmospheric-ring-venus

Den 1 juni 2012 (drygt 4 dygn innan den senaste venuspassagen) skattade jag Venus skäras båglängd som 190°-200°.  Venus elongation var då 6°.7.  Samma kväll strax före solnedgången var Merkurius i konjunktion med Venus, separation endast 12 bågminuter.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Andrew Pearce har nu upptäckt två novor inom loppet av tre månader!  Den förra var Nova Scorpii 2023 (V1716 Sco) som jag hade turen att få syn på från Carnarvon, W.A., i april.   Han verkar ha gått mer och mer över till patrullfotografering.

När Andrew obsar visuellt vill han helst vara ensam.  När vi åkte till solförmörkelsen i Roxby Downs, South Australia, i december 2002, så tog han sin 8-tums Coulter Optical Dobson och obsade variabler för sig själv ett par timmar ett stycke från mig.

/Timo K

[timokarhula]

Koichi Itagaki är helt outstanding. Jag kollade upp och jag har sett 19 av hans supernovaupptäckter (exakt en fjärdedel av alla SN som jag obsat). Tvåan är det automatiska programmet Zwicky Transient Facility (ZTF) på Palomar varav jag sett 8 av deras upptäckta supernovor. Den första Itagaki-supernovan som jag observerade var SN 2004dj i NGC2403 i Giraffen den 14 augusti 2004 (samma kväll som OS-invigningen i Aten). Supernovan var relativt ljusstark och jag skattade den till magnitud 12.0 med mitt Celestron-8 telekop och 100x förstoring.  Jag har även sett en av Itagakis kometer, C/2009 E1.  Den var också relativt ljusstark och skattade kometen som magnitud 9.6 med 25×100 den 19 mars 2009.

/Timo K

[timokarhula]

Ikväll såg jag också den stora solfläcken med blotta ögat nere mot höger på solskivan.  Såg även en mindre solfläck upp mot vänster.  Det var närmare 20 år sedan som jag såg mer än en solfläck samtidigt utan förstoring men jag obsar inte solen så ofta.  Använde ett Baader Astro solfilter med 100 mm rund apertur som jag fäst i ett jordgubbssyltburkslock!

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Intressant rapport.  Från Öland är klothopen M55 i Skytten det sydligaste Messier-objektet som jag sett från Sverige, δ = -30°58’.  Kunde inte se några enskilda stjärnor i M55 med 12-tummaren och 47x förstoring.  Hopens höjd var då 2°.7.  Från Västra Australien har jag upplöst hopen till centrum med 10 tum och 250x.  I juni 1996 kunde jag från 3500 meters höjd i Anderna i Peru skymta M55 med blotta ögat!

Läste en gång att en amatör lyckades se både M6 och M7 från Skottland.  Kan tyvärr inte hitta länken nu till hans observation.

/Timo K

[timokarhula]

Ja, M101 är en ytljussvag galax som syns fint  under en mörk himmel.  Har sett den med bland annat en 8×50-sökare.  Undrar om inte Stephen O’Meara påstår sig ha sett den med blotta ögat?

En rolig grej hände vid Värmland Star Party den 25 februari 2012.  Anders Wettergren hade riktat sin 17.5-tums Dobson mot M101 och vi skulle obsa supernovan SN2011fe som hade exploderat halvåret innan i augusti 2011.  Vi kunde först inte lokalisera supernovan för det som vi först trodde vara galaxens centrum visade sig istället vara HII-regionen NGC5461 i en av galaxens spiralarmar!  Då skattade jag SN2011fe till magnitud 15.0.

Den 3 september 2011 kunde jag obsa SN2011fe med 10×50-kikare, magnitud 10.4, och den är hittills den enda supernovan jag sett med prismakikare.

/Timo K

[timokarhula]

Jag fick också syn på SN2023ixf i M101 inatt. Var inte säker på att lyckas att se supernovan då solen inte skulle sjunka ned mer än 8°.3 under horisonten vid lokal astronomisk midnatt här vid 60° latitud. Jag hade aldrig tidigare sett en supernova så här sent in på sommaren. Med min 12-tums Dobson stjärnhoppade jag från Mizar till området. Lite besvärligt var det för M101 skulle vara på 72° höjd (nära Dobson-hålet). Med viss svårighet kunde jag se en ensam stjärna vid den rätta positionen med 47x och 188x förstoringar. M101 kunde jag inte se skymten av. Skattade SN2023ixf till magnitud 11.2 (30.96 maj UT). Den var aningen ljussvagare än en 11.0 mag stjärna men betydligt ljusstarkare än en 12.0 mag stjärna 6 bågminuter öster om den. Har rapporterat till SVO. SN2023ixf verkar vara den tredje ljusaste av de 76 supernovorna jag sett visuellt.

Himlens mörker var bara SQM-L 16.4 då även den 80% upplysta månen störde. Högt upp i söder lokaliserade jag sedan M57 som såg ut som en blek rökring. En trevlig, ljummen (temperatur +12°) majnatt utan mygg. Förresten, min nya katt Sebastian jagade iväg en grävling som sprang förbi mig under observationen!

/Timo K

[Författare]

Inlägg