[timokarhula]

Hans, du nämnde Hermann A. Brück och Edinburgh och kom då utsökt att tänka på Mary Brück som katalogiserade stjärnhopar i det Lilla Magellanska Molnet.  Kollade upp det och Mary var Hermanns hustru!

https://groups.io/g/amastro/topic/bruck_clusters_in_smc/103499149?p=,,,20,0,0,0::recentpostdate/sticky,,,20,2,0,103499149,previd%3D1707234607845830889,nextid%3D1697815771341161505&previd=1707234607845830889&nextid=1697815771341161505

https://en.wikipedia.org/wiki/Mary_Br%C3%BCck

Nu har vi avvikit lite grann från NGC1999.  🙂

/Timo K

[timokarhula]

Jag antar att Herschel använde håruttrycket chevelure eftersom peruker var på modet på den tiden. Undrar varför? Var det för att dölja hårlössen?

Den som upptäckte den mörka regionen i NGC1999 var Ralph Copeland som använde Lord Rosses 72-tummare. Copeland skrev den 15 november 1873 *9m with nebulosity in which there is a vacuity preceding the star. It looks like a comet coiled round into a ring nebula.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Inatt observerade jag denna nebulosa NGC1999 som ligger bara en grad söder om Orionnebulosan, M42. Med förstoringar mellan 188x-333x på min 12-tums Dobson kunde jag urskilja det mörka området, “nyckelhålet”, i nebulosan. Det såg ut som en liten, svart triangel där en spets pekade mot centralstjärnan V380 Ori i E. NGC1999 såg ut som en mer eller mindre cirkulär nebulosa som var ljussvagast mot W, bortom Nyckelhålet. På motsatta sidan centralstjärnan var nebulosan som ljusast.

/Timo K

[timokarhula]

Jag såg faktiskt ISS vid dess nästa jordevarv men ingen vinkade tillbaka till mig.  Det var nära att jag misste ISS vid detta varv överhuvudtaget för jag fick syn på den strax innan den gick in i jordskuggan klockan 19:

Edit: Jag glömde att skicka iväg meddelendet

[timokarhula]

Tobbe, du har varit produktiv i januari vad gäller Herschel-objekt jämfört med mig.  Jag har ännu inte obsat ett enda nytt H2500-objekt i år.  Däremot sex kometer och en supernova (i sträng kyla).

Igår spanade jag in ISS (-24 grader när jag stod ute på åkern) och hoppades på att få se Marcus Wandts farkost komma efter men såg inte den.  Klockan 18:54 ikväll ska jag vinka till honom.

/Timo K

[timokarhula]

När snön smält ska jag leta efter meteoriter på min tomt (i Virsbo i Surahammars kommun).

/Timo K

[timokarhula]

Boliden verkar ha flugit ganska exakt rakt över mitt hus.  Jag tittade på Rapport och noterade ingen flash utomhus i motsats till Fjärdhundrameteoriten den 7 november 2020 klockan 22:27.  Då lystes hela landskapet upp för ett kort ögonblick trots att det var mulet.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

På den engelskspråkiga Wikipedia-sidan står följande:

With support from ground-based observations done using the submillimeter bolometer cameras on the Atacama Pathfinder Experiment radio telescope (November 29, 2009) and the Mayall (Kitt Peak) and Magellan telescopes (December 4, 2009), it was determined that the patch looks black not because it is an extremely dense pocket of gas, but because it is truly empty. 

https://en.wikipedia.org/wiki/NGC_1999

Jag tycker det är konstigt att ingen lysande nebulositet syns från baksidan av hålet.  Ingenting finns ju där som skulle kunna skymma sikten.

På wiki-sidan anges nebulosans smeknamn The Cosmic Keyhole.

/Timo K

[timokarhula]

Orions nyckelhål är ett lämpligt namn.  I den södra stjärnhimlen finns Eta Carinae nebulosan som också kallas för Nyckelhålsnebulosan.  Första gången som jag såg den i ett stort teleskop liknade jag nyckelhålet för ett “förstoringsglas” eller ett “tennisracket”.

https://telescope.live/gallery/eta-carinae-keyhole-nebula-and-carina-nebula

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Jag har observerat NGC1999 och dess mörka region vid två tillfällen med min gamla 17.5 tums Dobson.  Den första gången var den 16 januari 1994 (nästan exakt 30 år sedan).  Med 135x och 200x syntes den mörka fläcken som katalogiseras som Herbig-Haro 3 väster om den (dubbla) centralstjärnan.  Även visuellt såg den mörka fläcken lite overklig ut.

Edit:  Fel av mig.  Herbig-Haro 3 är inte den mörka “nebulosan” framför NGC1999 utan en liten, ljus nebulosa 3 bågminuter W om NGC1999.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

(319) Leona kan också ha vänt långsidan mot jorden så att profilen var mindre än normalt.

/Timo K

[timokarhula]

Turligt nog fick jag syn på komet C/2023 H2 (Lemmon) ikväll. Efter 28 molniga kvällar i rad (!) var detta sista chansen för en titt innan kometen försvinner för långt söderut och månen börjar störa. Ikväll låg den 30% upplysta månen 10° västerut. Komet Lemmon var svår att se med 25×100-kikare. Kometen var ljussvag, ganska stor och diffus och låg på bara 6° höjd (deklination -23°46′). Skattade den till magnitud 7.6, komadiameter 7′ och DC=2/. Temperaturen hade sjunkit till -10° för första gången denna säsong.

Edit:  Detta blev för övrigt min 700:e visuella observation i COBS. 🙂

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.
• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Synd att vi befinner oss i en rekordmolnig period just nu.  Jag har haft stjärnfritt sedan den 21 oktober, under 24 nätter hittills!  Kikarkometen Lemmon syns bara några nätter till innan den försvinner från vår mellansvenska horisont.  Jag hann faktiskt se kometen med teleskop på morgonen den 13 oktober men den var då av bara ca 10:e magnituden.

VARF hade en session med MWT-teleskopet i söndags kväll och då tog Jim Gage denna bild av kometen.

/Timo K

Attachments:

1. 

   C2023H2-Lemmon.png
   

[timokarhula]

Hans Bengtsson skrev:

>Det finns en periodisk komet som har upptäckts inom svensk yrkesastronomi: P/1996 R2 (Lagerkvist). Finns det fler?

Clas-Ingvar upptäckte åtminstone tre kometer; P/1996 R2 (Lagerkvist), C/1996 R3 (Lagerkvist) och 308P/Lagerkvist-Carsenty.

Visserligen heter den komet som passerat närmast jorden (på bara 2.2 miljoner km avstånd), Lexells komet (D/1770 L1), men det var inte Anders Johan Lexell som upptäckte kometen utan det var Charles Messier.  Lexell beräknade kometbanan och han var verksam i Åbo, som då tillhörde Sverige.

/Timo K

• Det här svaret redigerades för 2 år av timokarhula.

[timokarhula]

Grattis Gregor.  Bra jobbat!

/Timo K

[Författare]

Inlägg