[Olle Eriksson]

Jag kan tänka mig det. Jag testade aldrig att gå högre i förstoring. Jag vet inte, det känns som att svårigheten med planetobservationer är att få ner ljusstyrkan, och det är klart att högre förstoring hjälper där. Jag körde med mitt APM Hi-Fw 12.5mm 84 graders okular i en 2x barlow. Tidigare brukar jag slänga på min Baader zoom med tillhörande 2.25x barlow för att få hög förstoring, men jag kom aldrig dit nu sist.

Jag tog en titt på Mars också, men där hade jag nån märklig effekt att jag fick dubbelbilder av planetytan. Garanterat ingenting med teleskopet utan med mina ögon och exit pupil och annat.

Nu när man återberättar så känns det konstigt att säga att jag inte testade med alla möjliga förstoringar, och alla filter jag har, och testade alla planeter, och försökte skissa det jag såg osv. Men när man är där ute efter i slutet av en natt så orkar man bara så mycket. 🙂 Det blir inspiration för nästa tillfälle istället. 🙂

Jag satt med min 8″ f/6 dobson söder om Huaröd sydväst om Kristianstad, i närheten av Forsakarvägen förresten.

[Olle Eriksson]

Petter, kul med lite bekräftelse!

Och Fredrik, ja jag blev lite inspirerad nu. Men som jag försökte uttrycka i posten så känner jag mig väl fortfarande lite osäker på mina egna upplevelser för att jag har så lite erfarenhet av planetobservationer. Kan det vara så att jag bara inte har tittat tillräckligt noggrant tidigare. Händer detta oftare än jag tror? Hallunicerade jag? Meteoblue indikerade 4 på Seeing-index 1 och en 2:a (har jag för mig) på index 2 under denna tiden, vet inte om det säger något. Samtidigt var min upplevelse klart och tydligt att jag tittade på något som jag aldrig har sett innan. Det hade en person hört om den hade suttit bredvid mig där i natten. 🙂

Jag kände dock att jag inte riktigt har tekniken inne än. Jupiter var alldeles för ljus för att bekvämt kunna observera den. Jag testade med ett variabelt polarisationsfilter (från SvBony tror jag) och även ett 0.9 ND filter, men upplevde att de försämre skärpan. Kan ha varit en effekt av att bilden bara blev svagare iofs. Jag borde ha prövat några färgfilter men detta var runt 5 på morgonen och jag kunde inte släppa blicken från Jupiter riktigt.

Men, jag har skrivit ut kartor på Jupiters bälten och zoner så att jag ska kunna identifiera de lite bättre med namn nästa gång, och veta vad jag tittar på.

Det är sånt här som är så fascinerande med den här hobbyn tycker jag. Att titta på en planet har alltid varit något enkelt och lite tråkigt för mig, men med en upplevelse som denna kan hela processen och upplevelsen “växa”. Jag har tex aldrig brytt mig om att ens identifiera vilka månar jag ser. Så det är också något jag ser framför mig att jag ska sätta mig in i nån gång. Jag hörde att ni försökte identifiera någon svag måne sista natten på Sagittarius tex.

Jag är en sån som får mindre ut av visuellt godis, och mer ut av att gräva djupt, sätta mig ner med blocket, fokusera på en liten detalj i ett molnband osv.

Ja vi får se om det blir fler tillfällen. Jag antar att det inte helt är upp till mig. 🙂

[Författare]

Inlägg