The Role of Long Period Variable Stars in Observational Astrophysics
Hem › Observationer › Variabla stjärnor › The Role of Long Period Variable Stars in Observational Astrophysics
Etiketter: LPV, Mira variabler
- Detta ämne har 3 svar, 4 deltagare, och uppdaterades senast 26-02-01 12:11 av
Hans Bengtsson.
-
FörfattareInlägg
-
-
31 januari, 2026 kl. 20:09 #14051
Denna artikel har pushats upp på Arxiv denna vecka. Trevlig läsning för helgen:
The Role of Long Period Variable Stars in Observational Astrophysics
Long-period variables (LPVs) are evolved red giant and supergiant stars whose pulsations provide unique insights into late stages of stellar evolution and serve as essential tools in modern astrophysics. Their period-luminosity and period-age relations make them valuable distance and age indicators, while their light curve morphology, amplitudes, and multiperiodicity reveal the underlying physics of stellar interiors and mass-loss. In this review, we provide an overview of the current status of LPV studies, focusing on their observational properties and applications, including:
– Modern classification of LPVs into Miras, semiregular variables (SRVs), and OGLE small-amplitude red giants (OSARGs), which occupy multiple period-luminosity sequences associated with different pulsation modes, chemical compositions, and evolutionary stages
– Mira variables as reliable distance indicators across diverse stellar environments and their increasing role as standard candles
– The increasing role of SRVs and OSARGs
– Long secondary period (LSP) variables as potential tracers of exoplanets
Together with advances in theoretical modeling, these developments establish LPVs as valuable tracers of Galactic structure, stellar populations, and the extragalactic distance scale. -
1 februari, 2026 kl. 00:45 #14052
Brian Skiff puffade för den på AAVSO:s forum också såg jag. Jag har hämtat hem den och börjat läsa den.
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
Thomas Karlsson.
-
Det här svaret redigerades för 8 månader av
-
1 februari, 2026 kl. 08:09 #14053
Hej!
Så intressant! Och det knyter så väl an till vårt observationsprogram för Miror och våra två senaste webinarer ju. Kul inspiration!
Magnus
C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294 -
1 februari, 2026 kl. 12:11 #14056
Spännande!
I detta sammanhang känns det rätt att lyfta fram SAAF-projektet med bortglömda miror … som tack vare projektet blivit relativt ihågkomna miror!
Resultaten är unika även ur internationellt perspektiv. Det finns inget annat exempel där ett antal miror (ljusstarka eller ljussvaga) har följts regelbundet under många år med flerfärgfotometri. Färgindexkurvorna kan inte erhållas från något annat material.
Även en del andra miror än de ”bortglömda” har studerats inom SAAF med flerfärgfotometri. Jag bifogar några klipp som illustrerar Tomas Wikanders enträgna studier av V0718 Tau. Dels ser vi att maxima numera är ljusare än när serien började, dels hur färgindexet V-R varierar med ljusväxlingsfasen.
Det är viktigt att de utvalda mirorna blir ihågkomna och uppmätta även under överskådlig framtid.
Attachments:
-
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
-
Orioniderna 2026
tråd av
Hans Bengtsson
-
Närbild på NGC 2276!
tråd av
Gabriel Wiklund
-
M33 Triangelgalaxen
tråd av
Andreas Nilsson
-
Vintergatan, Svanen
tråd av
Petter Åström
-
Astroöl i Lund 28/10!
tråd av
Magnus Larsson
-
NGC7331 och SN2026aaiv
svar av
Ivar Hamberg
-
M42 . Orionnebulosan
tråd av
Jorgen
-
Wolf-Rayet 134
tråd av
dden
-
Soul med Seestar
tråd av
Bergquist Christian
-
Månen – Plato
tråd av
Andreas Nilsson
-
Jag funderade och beslöt mig att återvända till min förra bild och göra om allt. Denna gång är det ”Custom Deconvolution” via Pixinsighs BlurExterminator Planitay a and Moon. Färger är framtagna via ColorCalibration ”Pixinsight” och resten är Lightoom. Äntligen fick jag till det färger jag vart nöjd med och de individuella banden som går att få fram med denna data jag har. Den gröna områdena på planetens topp och botten framträder som är en del av ett finare band som kan ses med stora teleskop. Fick även till ringen som består av 95 % is och har en ”Vit & grå” look. Börjar likna en planet jag tänkte mig från början med saknade kunskap att få fram till nu då varje planet skiljer sig åt. Cassini-delningen (mörka svarta ringen) är ett 4 800 kilometer brett mellanrum mellan Saturnus ljusa B-ring och den lite mörkare A-ringen.
tråd av
Andreas Nilsson
-
Heart
tråd av
Bergquist Christian
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Variabelmöte 8/10 – höstmöte i Variabelsektionen
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 41 st
Senaste 7 dagarna: 405 st
Senaste 30 dagarna: 1934 st

















