[Magnus Larsson]

Hej!

Ja, bildplanet är inte plant, utan välvt. Det går inte att komma ifrån. Mitt råd är att optimera i mitten, så du får så hög upplösning som möjligt där. Det är normalt inte så stort område man är intresserad av, med högupplöst spektroskopi. Tänk att det är runt Ha-linjen som det är viktigt. Se här på ett spektrum av Be-stjärnan HD 24479:

Det är området mellan ca 6540 och 6580 som är viktigt här, och det är där upplösningen bör vara som störst.

Kollimera i 0:e ordningen, inte på spektrat, och se till så spalten är så skarp som det överhuvud taget är möjligt. Och fokusera sen huvudkameran på Ha-linjen. Så blir det kanon!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Kanon, du är på väg! Om kollimering tänker jag att det alltid kan bli bättre 🙂 Ett tips är att använda slitsens ändar – om du får in en av dem i bilden. Det spelar inte så stor roll om slitsen är mitt i guidekamerans synfält, bara den är där.

Sen med dina lampor: med t ex Iris (jag tro det funkar med SpecINTI också men är mer hemma med Iris) kan du mäta FWHM på linjerna och därmed få mått på hur bra din kollimering är. Notera ordningen: kollimera först, fokusera huvudkameran sen. Kollimeringen är det som begränsar den möjliga upplösningen, så att säga. Dålig kollimering kan inte kompenseras med huvudkamerans fokusering. Nu ser din kollimering verkligen inte dålig ut, men man kan alltid roa sig med att optimera när molnen stackas. Sen när det är på plats behöver du inte meka med det på länge.

Vet du för övrigt vad det är för linjer du ser? Är inte bara neon, tänker jag, det är för många linjer för det. Vad tänkte du använda för kalibrering, är det den där lampan?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Kanon! Jag har hört Dirk prata om det och har försökt promota HOYS här och på VSP tidigare, med ganska liten framgång. Men det är precis som du säger Thomas ett jätteintressant projekt. Och passar perfekt för den här variabeln!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Det låter lovande!

Fokusering: börja med att fokusera slitsen med guidekameran, jäkligt noga. Sen funkar det.

Har du fokuserat själva huvudkameran? Jag gör det på stjärnor, tycker det funkar bäst. Men då får man ta isär spektrografen lite. Önskeläget är att man därefter kollimerar. Vid behov.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite input till dina frågor:

– jag skulle tro att det lilla teleskopet räcker. Många använder sökare för detta, men det beror förstås på hur noga du kan ställa in det, så det pekar helt rätt. Synfältet för guidekameran i StarEx-en är inte stort…

– Om din reducer/flattener: Generellt försöker man ju undvika glasbitar. Men med lång brännvidd kan det vara bra att minska f-talet och få en mindre stjärna som passar lite bättre i slitsen. Jag har t ex en reducerare på min C11 och det funkar bättre än utan (nu kör jag i och för sig inte så mkt spektroskopi med den men när jag väl gör det…). Logiken är att man inte vinner så mkt med den större öppningen om det mesta ljuset ändå inte faller på slitsen. Men med din refraktor är jag skeptisk till att du skulle vinna nåt med reduceraren. Jag hade testat, förstås, men börjat utan.

– Filterväxlaren har du väl inte så mkt nytta av heller. Och det där med att undvika glasbitar i ljusets väg. Enda gången du har nytta av filter, tänker jag, är om du kör med lågupplöst version och filtrerar bort andra ordningens spektrum – Christan Buil beskriver hur han använder ett “order filter” med StarEx i lågupplöst konfiguration.

Hoppas det hjälper.

Sen ser du inte ut att ha den där stabiliseraren på StarEx-en där. Se upp med flex och i värsta fall att kamera-delen faller av – om den är skruvad i plastgängor längst in så är det lite skört. Med stabiliseraren känns min väldigt solid, men utan har faktiskt kameran fallit av en gång (ingen skada som tur var).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Bara för att retas, liksom….?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Det var ett bra tag sen nu som vi obsade denna. Jag är lite nyfiken på om någon har klassificerat novan, analyserat vad det är för system osv. Jag lyckas dock inte hitta så mycket data om det när jag söker. Nån som vet mer?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande (mycket) och tack för påminnelsen  – jag hade tappat bort den här från min lista. Så jag körde en serie igår, kanske kan den bidra?

Det är jätteintressant att perioden ökar – enligt den dominerande hypotesen med magnetisk bromsning ska ju (väl?) perioden inte kunna öka utan bara minska. Så den här slags analyser hjälper verkligen till att trigga mer utveckling av vår förståelse av dessa system!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

First light:

Med solen knappt synlig bakom träd och tunna moln en kort stund. Det är en del som behöver tweakas och fokusering behöver bli bättre osv, men det verkar ju funka 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lite off topic här (förutom att jag också vill applådera ditt arbete, Thomas): jag har ett bra tag tänkt att baserat på det långa arbete med Miror som gjorts här, vore det inte kul med ett Mira-orienterat webinarium? Jag har dock inte lyckats identifiera någon lämplig webinar-hållare, dvs forskare – några förslag på namn som jag kan fiska hos?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jim: den där lilla ratten är den enda saken som inte passat så bra så jag har inte satt på den. Osäker på om jag gör det, tror faktiskt inte den tillför så mkt 🙂 Men vi får se. Hur går det med din StarEx då?

Peter: ja, det är spännande, och jag tänker just det där med att de här grejerna ju ligger i en annan prisklass. Nu har jag ingen erfarenhet av solteleskop, men vi får se om jag får fram nån bild när (om) solen tittar fram 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Nu är den klar!!

Kollimerad och kameralinsen preliminärt fokuserad. Nu väntar vi bara på en sol (kan ju ta ett tag…..)

Vem mer är på gång? Jag har skruvar och annat över som jag gärna delar med mig av 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Alltså…. på tal om VSP….

Skulle det inte vara väldigt roligt med en session på VSP (Värmland Star Party) där du, Petter, berättar om ditt fynd här och din väg in i variabelträsket, och vi tillsammans pratar om vad det här är för stjärna?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul, David!

Jag plockade in några tidigare obsar av superpucklar från tidigare utbrott och jämförde med din, i Peranso. Här är en tidigare till höger och dina obsar till vänster:

Tidsskalan är inte riktigt samma, din är lite mer utsträckt. Men de passar fint ihop, tycker jag. Som att du fångat en topp och sen en dal och nästan fram till botten, innan nästa utbrott kommer. Sinuskurva är det inte, men det är det väl sällan vid superpucklar? Det är lite “flicker” efter puckeln, som jag tolkar som turbulens i nån mening i ackreationsskivan – kan det vara nåt sånt? Alltså, det som lyser och formar superpuckeln är väl inte den heta punkten där materia “träffar” ackreationsskivan utan att skivan blir het och ändrar sina optiska egenskaper, och så får vi ett slags resonansfenomen som ger en period som typiskt är 10% längre än omloppstiden (hade det varit heta punkten hade det varit samma som omloppstiden). Men just nu har jag en lätt dimmig bild av förloppet. (jag tycker Helliers beskrivning av det är klargörande, mycket bättre än Warners – men minnet är som det är).

Anyway: nog är det en superpuckel du fångat, och nästan en hel period.

Sen tycker jag droppet i Airmass mitt i passet är mycket underligt. Meridianvändning, ja, men då ska ändå airmass vara kontinuerlig, ju – den vänder till samma punkt. Nåt mystiskt händer där.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande. Ja, ASTAP kan processa tidsserier – det var det jag menade. Jag använder numera i stort sett enbart Tonny Vannmunsters nya program Phoranso som både kalibrerar och mäter och producerar rapporter, men det är inte gratis.

CV är ju lite dubbelt här. Det kan både betyda kataklysmisk variabel (som dvärgnova och intermediat polars) och den där mätningstypen, C-filter mätt med V-band-magnituder (för att skilja från CR, bilder tagna med C men mätta med R-band-magnituder).

Kul att du fortsätter följa NSV01161! Har du kunnat se några kortare variationer där, med nån identifierbar period? Jag är lite osäker på stjärnans fysik, men nog antas det vara en skiva av material runt den som skulle kunna variera?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Författare]

Inlägg