[Magnus Larsson]

Hej!

Lite rättelse, efter att ha läst på lite:

De här dubbla emissionstopparna är alltså ganska karaktäristiska för kataklysmiska variabler, och har inte att göra med absorption (primärt) utan med ackreationsskivan (skivan av material som snurrar runt den vita dvärgen – det här är ett system med en vit dvärg och en större röd stjärna). För det första visar den dubbla toppen att emissionen kommer från skivan och inte från stjärnorna. För det andra är toppen breddad av Dopplereffekt av skivans rotation – en sidan rör sig mot oss och den andra från oss, och så förskjuts våglängden.

Den dubbla toppen uppstår då som en effekt av att skivan inte är oändlig utan begränsas av systemets geometri. Matematiken i det hela är inte supersvår men ändå komplicerad. Man kan läsa om det t ex i Horne & Marsh (1986):

https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1986MNRAS.218..761H/abstract

Det är mycket man kan lära om skivans fysik från formen på de här dubbel-topparna och man har fortfarande inte en fullständig modell för att förklara hur linjerna skapas. Ackreationsskivor är spännande fenomen!

Och mycket spännande tycker jag det är att den här slags ganska enkla (jämförelsevis) spektra av kataklysmiska variabler ger direkt information om systemets fysiska egenskaper! Genom att mäta bredden på linjerna och på gapet kan man också få informarmation om ackreationsskivans hastighet mm, men det är lite överkurs för mig än så länge.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är ett spektrum av SU Tau från den 2/4. Jag har inte kunnat validera det mot något spektrum på nätet, men en koll med hjälp av Margareta Westerlund-teleskopets Star Analyser 200 pekar på att det är rimligt att anta att det är rätt (dvs att det är rätt objekt).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   su_tau_20230402_815_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, UBVRI finns i Oria, plus ett StarAnalyser 200 gitter, som vi dock inte hunnit använda så mkt.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag prenumerar på vsnet-alerts, där kommer en massa som händer – lite för mycket ibland…

Här är gårnattens obsar av SU Tau från MW-teleskopet i Oria. Ganska stilla…

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-02_SU_Tau.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul! Det finns många variabler i Cam ju 🙂

Hur har ni tänkt när ni valt ut just dessa, finns det nåt speciellt intresse eller plan bakom? Det är ju lite olika typ av variabler.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Nu har RR Tau vänt upp, i förrgår var den på 12.2 visuellt och igår tog jag ytterligare ett spektrum. Nedan alla tre jag tagit på senaste tiden. Nu är det mycket svagare emission i Hbeta men det finns fortfarande en viss emissionstopp där. Och Halfa är betydligt svagare.

Nästa steg är att kunna mäta flux här, men det är just nu över min horisont.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rr_tau_20230323_0321_0221_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

RR Tau är svagare just nu, igår ca 12.9 visuellt, och jag lyckades få till ett lågupplöst spektrum, denna gång med min C11 och Lowspec, 300 l/mm, exponering 10×900 sek, bin 1×1. Här är det tillsammans med ett tidigare spektrum från februari när den var ca på magnitud 11,1. Emissionen i Ha är betydligt starkare nu, och Hbeta är både emission och absorption (den svaga “dalen” som toppen är inbäddad i). Jag vet inte om man vågar anta att Hbeta-absorptionen är doppler-breddad, dvs ett tecken på utkastad gas som rör sig snabbt och är kallare (och därmed absorberar)?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   rrtau_2023_0221_2023022_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Så fin bild!! Och bara 4 timmars exponering – snyggt jobbat! Jag gissar att den nya PI-modulen BlurXterminator hjälpt till här, med alla de fina detaljerna du fått fram?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag gjorde en tidsserie senare i går kväll och fann ett stabilt värde. Tyvärr kan jag inte mäta fler filter än V med ASTAP, så behöver vänta på jämförelsestjärnor från AAVSO. V-magnituden ligger rätt stabilt på 13,9. Om jag nu inte fel-identifierat stjärnan…. men koordinaterna stämmer bra.

 

Magnus

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Mätte denna precis i V-bandet till 13.9 med hjälp av ASTAP, så lite osäker på jämförelsestjärnor. Men där är definitivt nånting.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Det där var ju kul 🙂 Jag hade inte sett det själv – prioriterade HT Cam och tappade lite bort MU Cam, jag tyckte mina data såg så kaotiska ut. Men då finns det skäl att fortsätta, då! 🙂

Jag är fortfarande rätt undrande inför vad det är som gör att rotationstiden (spin-et) syns i ljuskurvan…..

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Lägligt så var det ju klart och spektroskopet igång 🙂 Här är ett spektrum av R Cas, med nästan samma utrustning. Lowspec osv, men på en C11 nu, bin 1×1.

Här är Hgamma och Halfa i emission. Och samma tydliga Tio-band. Nu är det nästan en månad efter max, eller hur? Det vore ju kul att se om det ändrar sig längs cykeln.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   r_cas_20230306_761_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Ytterligare en mira nära max, den här gången VX UMa. Jag misslyckades med att mäta den (saturerade stjärnorna) men detta är 4 dagar innan maximum. Också här är spektrat helt dominerat av TiO-band och Balmer-serien är inte direkt synlig.

Utrustningen är Lowspec, 300 l/mm gitter, C8 vid f/10, och en Atik 314, denna gång bin 2×2 så lite sämre upplösning.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

• Det här svaret redigerades för 3 år av Magnus Larsson.

Attachments:

1. 

   vx_uma_20230305_909_LMN.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Kul att du gillar!! 🙂

Ja, alltså, det är riktigt bra konstruktioner, både Lowspec (som är min lågupplösta) och StarEx. Om man tittar på vad Christina Buil, som har konstruerat StarEx, lyckats göra med den…. ja… wow räcker inte långt…. Så det här med hemmabyggda spektrografer är en mycket seriös väg in i den här delen av hobbyn, om man inte vill köpa en färdig (som Hans gjorde). Samtidigt är det ju pill och fix med att bygga, och vissa stannar i bygg-stadiet och så blir det inte så mkt obsat 🙂

Min spalt här är 23 um. Det är samma saker som i Lhires, dvs köpt av Shelyak. I det här fallet en skiva med 4 spalter, där jag valt 23 så här långt. Sen ska jag förstås kolla igen om mitt R-tal verkligen är rätt (finns många felkällor) – men att det är i den häraden – det är förväntat!

Tyvärr kommer man inte ner så långt med högupplöst som med lågupplöst. Fotonerna sprids ut mer. Här ville jag se vad som var möjligt. Och jag kan tänka mig att med lite mer optimering så kommer jag ner till 10-11 med den här, men inte längre. Jag hade väldigt gärna klarat att ta nåt på RR Tau, men det är nog förbi min kapacitet.

Med min lågupplösta Lowspec har jag nu spektra av Z Cam när den är svagare än mag 13 (!!). Det imponerar på mig. De dyker upp här så småningom.

Sen kommer vi ju längre ner med Star Analser 200 som vi har på Oria-teleskopet – men där är upplösningen mycket lägre också.

Magnus

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Ah, ja just, spin-perioden är ca 1/10 av denna. Jag såg fel på en nolla 🙂

Om jag fattar såna här intermediate polars rätt (jag tar hjälp av Helliers bok från 2001), så är ackreationsskivans yttre delar inte påverkade av magnetfältet och roterar alltså enligt Keplers lagar. Inre delarna är låsta av den vita dvärgens magnetfält och roterar med samma hastighet som denna – vilket är mycket fortare.

I Kemp et al (2002) etablerar man Porb spektroskopiskt:  “we are confident that the radial velocities correctly identify as Porb 0.059712 days.”

Men i deras fotometriska data verkar inte nån sån period finnas alls. Där pratar man bara om spin-perioden som är 1/10 av denna, som du också mätt upp. Thomas.

Nu tänker jag, som du också antyder, Thomas, om jag förstår dig rätt, att ackreationsskivan kanske har en lite längre period än omloppsperioden? Det skulle då stämma med det vanliga resonemanget och observationen att superpuckelperioder i SU UMa-variabler är lite längre än omloppsperioden, orsakat av precession i en elliptisk ackreationsskiva (typ).

Är detta nu rätt tänkt och förstått då?

Det som förvirrar mig är att Kemp et al (2001) inte alls verkade hitta nån sån här period i sina fotometriska data. Plus att OM det nu är ackreationsskivan som är elliptisk och detta är ett SUUMa-liknande fenomen – är det verkligen förväntat i en IP-variabel?

Nu har jag inte plöjt igenom alla artiklarna som finns om HT Cam…svaret finns kanske där?

Fler frågor än svar.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Författare]

Inlägg