Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
Hej!
Kul att du gillade det! 🙂
Jag fastnade också lite för Vladmirs inlägg, och tänker som du, att de här stjärnorna är nog värda at kollas upp och följas! Det var ju väldigt märkliga och spännande ljuskurvor han visade.
Spännande också att du tittar på AAVSOs fjärrteleskop – jag har inte alls förstått hur det funkar. Har du förstått hur mkt man kan använda dem och till vad? (men borde du inte kunna bidra med obsar också med ditt eget, hemifrån? :))
Magnus
Jo. Det gäller att se upp när Hans stormar in… 😉
Jag insåg faktiskt inte dubbelheten när jag skrev min kommentar. Alla är inte snabbtänkta, uppenbarligen…
Magnus
Alltså, jag tänkte mer på din storm-namne…… bara för att vara tydlig 🙂
Men bra att vi är flera som klarnar….
Magnus
Hej!
Så klarnade Hans upp (eller försvann, så himlen klarnade?) och det blev en serie till av denna:
Pucklarna fortsätter men ändrar väl form lite.
Magnus
Hej!
Såna här utbrott är inte enkla 🙂 Systemet består av två stjärnor varav en ena, den vita dvärgen, “suger” åt sig material från den andra (typiskt en röd dvärg). De är väldigt nära varandra, omloppstiden för systemet är nån timme, ungefär. Den röda dvärgen (sekundärstjärnan) fyller sin s k Roche-lob, och är väldigt deformerad, och så dras material över till den vita dvärgen. Beroende på en massa saker, inte minst rörelsemängdens bevarande och momentets bevarande så kan inte detta material falla rakt in på stjärnan utan formar en skiva, sk ackreationsskiva. Det är bland annat på grund av detta som de är så intressanta. Det är samma “typ” av skiva som finns runt svarta hål och ur vilken planeter skapas i ett planetsystem, så såna här dvärgnovor blir “ackreations-laboratorier” som Christian Knigge säger (kolla in webinaret med honom i vårt arkiv!).
Utbrottet, då, det handlar om att det händer nåt i skivan. När det kommit en massa material som också är varmt så uppstår det ibland ett utbrott i skivan, där den punkt i skivan som material landar på blir het och flammar upp (inte termonukleärt utan av värme så att säga (andra är säkert bättre på fysiken här än jag)). Det som händer då är att vågor i skivan gör att ljuset varierar – superpucklar tenderar att höra samman med en 3:1 resonans vilket gör att deras period oftast är ca 10 % längre än systemets omloppstid (om jag nu minns rätt). Superpucklarna berättar alltså en massa om skivans fysik.
Jag kan varmt rekommendera Helliers bok “Cataclysmic variables” även om den är ca 20 år gammal nu – den ger en bra inblick i de här mycket spännande systemen! Som du så klart ska observera så mycket du kan 🙂
Hoppas det här hjälper nåt…
Magnus
Hej!
Nattens skörd:
Magnus
Hej!
Det är tydligen en WZ Sge-stjärna. Här en serie från Margareta Westlundteleskopet inatt, C-filter. Jag lyckas dock inte få fram nån entydig period för superpucklarna.
Magnus
-
This reply was modified 1 year ago by
Magnus Larsson.
Hej!
En USB-kabel medföljer. Jag vet inte om det fanns mer från början. Tänker du på nåt speciellt?
Magnus
Hej!
Ja det är ett komplicerat system 🙂
Coel Hellier skriver i sin bok Cataclysmic Variable Stars om att linje-fotonerna kommer från ett mindre djup i ackreationsskivan jämfört med kontinuum-fotonerna – för linjefotonerna är av en frekvens som lätt absorberas av väte, eftersom, ja, de är emitterade av väte…. Är skivan då optiskt tunn, så de kan smita ut, så får vi emissionslinjer. Är skivans yttre lager optiskt “tjocka”, dvs kan absorbera (t ex är kallare) så får vi absorptionslinjer.
Vid utbrott kommer en värmevåg utifrån och in eller inifrån och ut. Nuvarande utbrott ser ut att vara utifrån-in, för det är en rätt brant stigning (utifrån-in går fortare än inifrån-ut) – allt enligt Hellier.
Så, när Hbeta försvinner borde det väl då ha att göra med att det uppstår en kallare halo runt ackreationsskivan som absorberar “lagom” så emission och absorption är i balans (utan nån dopplerbreddning…). Men varför just Hbeta, som du säger, i den där tyska serien?
I mitt fall verkar det ha funnits en Hbeta emission i viloläget. Sen försvann den den 25:e för att vara tillbaka den 28:e, se bilagan där jag har med ett spektrum från den 3/6.
Uppenbarligen är utbrotten olika. Men varför de olika balmerlinjerna skulle påverkas olika…. mysteriet djupnar 🙂
Magnus
-
This reply was modified 1 year ago by
Magnus Larsson.
Attachments:
Hej!
Japp, det är svårt men också spännande och fascinerande 🙂 Kanske borde man ta en PhD i astrofysik ändå….?
Den där är bra! Det finns rätt många amatörer som gjort liknande serier, men jag hittar inte just nu. Men med den serien från BAV (de har förresten öppna möten på zoom varje månad) är instruktiv. Där är Hbeta i emission och så växer absorptionen till sig på väg mot maximum. Sen är den fortfarande i emssion även där, medan Walker visar bara absorption (hans atlas är ett konstverk – dyr bok men fantastiskt inspirerande).
Men mitt spektrum den 25/6 visar ju Hbeta enbart i absorption… vilket gör mig förvirrad… Kanske kan det variera så, kanske jag gjort nåt fel? Men det måste ju vara rätt stjärna i alla fall, eller hur?
Magnus
Hej!
Fångade spektrum av SS Cyg precis i starten av utbrottet (25/6) och igår (28/6), se nedan. C8 med Lowspec, 300 l/mm, Atik 314L+, 12 x 900 sek, R = 1554.
Det som förvånar mig är att Hb den 25/6 visade det typiska absorptionsmönstret, utan emission, men igår – mitt i utbrottet – är tillbaka med en tydlig emissionslinje – eller rättare, Hbeta visar faktiskt en emissionslinje i en absorptionsgrop. Men tittar man i Walkers Spectral Atlas så liknar hans version av utbrott, mag 8.5, mer hur det ser ut den 25/6 än den 28/6.
Min förståelse är att i utbrottet så blir ackretionsskivan mindre genomsläppling på grund av ökande temperatur och att vätet delvis jonieras (samtidigt som viskositeten minskar), vilket då träder fram just som absorption. Tills vätet är helt joniserat och skivan blir mer transparent igen och emission syns igen. Men jag måste erkänna att jag famlar lite – kanske handlar det där mer om superpucklar än om SS Cyg…. Nån som vet mer?
Vädret ser inte så bra ut framöver här, så hoppet om att fortsätta följa utbrottet noga är tyvärr inte så stort.
Magnus
Attachments:
Hej!
Som lite inspiration och intressant – Robin Leadbeaters animation av en serie spectra från supernovan, där man ser utvecklingen och förändringen:
https://britastro.org/observations/observation.php?id=20230614_144855_b767104d96087a30
Magnus
Hej!
Den har studerats intensivt av CBA, Center for Backyard Astrophysics. Här är en publikation som kommit ur det:
https://arxiv.org/abs/2207.00181
Mvh
Magnus
Hej!
Vad har du för SNR där då?
Om jag förstår rätt är det här objektet en förmörkelsevariabel. Då borde den där “puckeln” kunna vara en del av kurvan. Men den borde inte plötsligt hoppa upp, så att säga, varken precis innan eller efter. Hände det nåt där, typ lägre SNR?
Varför kör du den i IR och inte med gröna kanalen?
Magnus
Hej igen!
Mer generellt: ett bra sätt att kontrollera är att välja en känd jämförelsestjärna som “variabel” och mäta den. Hur blir det resultatet jämfört med den kända magnituden? Och om du gör om det på flera stjärnor med känd magnitud (dvs t ex i en AAVSO-sekvens), hur blir det? När blir det mer exakt, när blir det mindre exakt? Kan det t ex variera med B-V-värdet? Eller beror det på var i bildfältet du har dem (vignettering)?
Det finns nåt som heter standard-fält som man kan leka med sånt här i. Och som man använder för att göra det som heter transformations-koefficienter (det är väldigt komplicerat ända tills man gör det, då visar det sig vara lätt ::). Kolla på AAVSO efter standard fields 🙂
Men du kan alltså också göra såna tester i de bilder du redan har.
Magnus
-
This reply was modified 1 year ago by
-
AuthorPosts
Senaste inläggen
-
Projekt Bear Paw Galaxy
svar av
LasseH
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
Tänk på tiden
svar av
Hans Bengtsson
-
Tripletten i Draco
tråd av
Ulf Granlund
-
RW Aur är ljussvag
tråd av
Hans Bengtsson
-
Eta Carinae-nebulosan
svar av
Johan Warell
-
IC 1805 – Heart Nebula
tråd av
Mårten Frosth
-
Kvarnen i Folkeslunda
tråd av
Tanner
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet



Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 212 st
Senaste 7 dagarna: 2474 st
Senaste 30 dagarna: 13139 st