Forumsvar skapade
-
Hej!
Hernan, jag delar din oro. Och jag tänker att ett tillfälle som det här också borde vara något som kan dra fler till att göra observationer. Visst vore det jättekul om det inte bara var en handfull observatörer, utan kanske dubbelt så många? Mitt drömscenario är att vi fångar T CrB på väg upp och lyckas skapa en hel serie, både visuella och fotometriska (och spektroskopiska) observationer redan innan den nått maximum!
T CrB står högt på min prioriteringslista från nu och framåt.
Magnus
Hej!
Jag undrar om jag inte fångade den precis i minimum – se min serie på SVO. Den är verkligen på gränsen för min C8:a när den står lågt västerut – mitt i ljuset från Malmö och Köpenhamn….
Magnus
Hej!
Lite tillbaka på det här projektet – igår tog jag ett högupplöst spektrum av X UMa som är nära maximum. R = ca 15000 här, taget med StarEx, C11 och en QHY183-kamera. Exponering 5 x 900 sek.
Hej!
Ett litet bidrag (hoppas jag) tilll NSV 1161-undersökningen. Jag använde Margareta Westlund-teleskopet för att försöka fånga ett spektrum av stjärnan i förrgår. MWT har ett transmissionsgitter, en StarAnalyser 200, som ger en upplösning på ca 10 Å/pixel när jag kalibrerar och försöker mäta. Nu är detta objekt svagt, så det är rätt svårt att få till det. Jag tog 10 st 5 min exponeringar och stackade med ASTAP (funkade jättebra, till min förvåning). Sen gäller det att identifiera rätt stjärna. Jag TROR jag har gjort det. Med 50 min total exponering är det ändå inte nåt tydligt spektrum, men kanske kan ge en antydan ändå. Jag planerar att vid läge återvända och försöka med 2 timmar.
Så här blir det. De blå linjerna är Balmer-serien. Det som överraskar lite är att stjärnan inte är mer ljusstark i det röda området – jag tycker min BVI-fotometri antyder det. Så kanske har jag identifierat fel ändå… Men vidare: det är en emissions-“bula” i Ha, med en absorptionsdipp mitt i. En T Tauri-stjärna är av K-klass (det är denna också enligt VSX) och bör uppvisa nån slags balmer-emission. Så så långt stämmer det. Men absorptionsdippen mitt i har jag inte hittat nåt om. Nu är jag dock inte så bra på T Tauri-stjärnor – vad säger ni andra som kan mer? Eller kanske är absorptions-dippen från den omgivande nebulosan…? Här är spektrat i alla fall (processat i RSpec):
Magnus
Hej!
Som jag förstår det så finns en AAVSO-sekvens, men området runt stjärnan är ovanligt fattigt på lämpliga jämförelsestjärnor så de hamnar en bit bort. Och när det gäller MWT så är det utanför bild. Vilket gör det svårt att mäta…..
Jag lyckades till slut få till det genom att de-centrera objektet. Dock har de AAVSO-jämförelsestjärnor som då är i fältet ingen I-magnitud. Det slutade med att jag använder 1 st AAVSO och 2 st APASS-jämförelser, så får jag fram en BVI-sekvens. Sekvensen är bifogad, exporterad från LesvePhotometry.
Jag gjorde en ACP-plan, också bifogad om andra vill göra om samma övning (tog ett tag att bestämma vettiga koordinater).
Här är serien – inte så spännande men det är också data:
Hej!
Jag obsar den här nu. Vad använder ni för jämförelsestjärnor? Hittar ingen sekvens hos AAVSO.
Mangus
Hej!
Ja och den syns väl den 15/1 också – det spektrum som är med på den där bilden jag postade är kanske lite för mycket utslätat för att det ska framgå. Amanda skickade mig den här jämförelsen med deras, från den 14/1 till den 23/1. Det är ett dynamiskt system det här!!
Amanda berättar också att denna absorptionsdal fanns på deras spektrum den 30/1 också. Så från den 23/1 till den 30/1 så dök den upp (eller ner) och sen försvann den igen.
Cliffhanger 🙂
Hej!
Ja, hur man ska tolka det här är väl den stora frågan. Jag skulle inte lägga så mycket vikt vid våglängdsförskjutning här – jag litar inte så mycket på kalibreringen. Det här är verkligen en lärprocess, att ta spektra av så pass svaga objekt och med ofta ganska dåliga förhållanden. Ingen gång har jag med CQ Tau kunnat använda de telluriska linjerna (H2O-linjer från atmosfären) för mer noggrann kalibrering, för det är för lågt SNR och därmed svårt att identifera dessa linjer. Dessutom är de underligt nog ganska svaga här hos mig – vilket jag inte förstår för här är ju fuktigt….
Formen på Ha-linjen varier på de här UX-orna, precis som de diskuterar i den där artikeln. Och i den här serien kan vi se hur en mer blå-förskjuten absorptionsdal dyker upp då och då – den är, vad jag förstår, observerad också av andra men det är för mig väldig oklart vad den består av (utskjuten och därmed relativt kraftigt blå-förskjuten gas?). Det primära fenomenet här är ju gas/stoft-skivan som snurrar runt stjärnan – och som därmed inte borde ha nån större radial hastighet, åtminstone inte i absorption (om vi antar att emissionen är från stjärnan och absorptionen från den omgivande gasen). I bilden nedan är vissa kurvor lite utjämnade, andra inte, men det faktum att det ibland är riktigt låg SNR framgår av bruset….
Magnus
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 år av .
-
Det här svaret redigerades för 2 år av .
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 2 år av
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- Jupiter (Frank Leverin)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- Månen (Peter R)
-
- Leotripletten (Petter Öhman)
-
- M64 – Dark Eye Galaxy (Rolf Johansson)
-
- M3 (Peter Folkesson)
-
- Solen (Peter R)
-
- Lejonnebulosan (Georgios Dimitriadis)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
