Forumsvar skapade
-
Här kommer en färsk V-serie på en dryg timme från MWT i Oria, ikväll den 16:e aug:
Attachments:
Körde en tidsserie med MWT även i natt. Några BRI och en serie i V. Bifogat är V-mätningar daterade 10 augusti 21:10 – 22:50 UT.
Sedan den tidigare serien jag tog för två dagar sedan har dvärgnovan blivit ungefär 0,15 magnituder ljussvagare. R och I har närmat sig varandra.
Tycker mig inte se någon tydlig tendens till superpucklar, möjligen går det med god vilja och önsketänkande att ana en period kring 0,06 och en amplitud om ungefär 0,015 magnituder, men det är inget jag skulle våga dra några stora växlar på.
Vad tror ni?
Attachments:
Körde en V-serie med MWT i natt 8 Aug 21:00-23:00 UT men tycker inte man kan utläsa några tydliga superpucklar. Den förväntade perioden borde vara kring 0,062d, alltså 1,5h om jag uppfattat det rätt? En hel period borde i så fall kunnat rymmas i tidsserien.
Kan det vara så att de framträder tydligare i ett senare skede?
Edit: Tog även ett par bilder i BRI och det är inga stora skillnader mellan banden. R är ljusare än I, men det kan bero på det större felet hos I-jämförelsestjärnorna.
Attachments:
Den här artikeln innehåller en hel del intressant om ljuskurvans utveckling och förändringar i spektrum. Berör även det du nämner Hernán om stoft och IR.
https://www.aavso.org/sites/default/files/jaavso/v40n1/582.pdf
Du är direkt på bollen Magnus! Visst ser ut som en P Cygni-profil?
Är det ungefär 40 Å mellan absorptionsdalen och emissionstoppen?
En grov skattning av expansionshastigheten baserat på en skillnad mellan emissionstopp och absorptionsdal om ca 40 Å ger knappa 2000 km/s vilket i så fall verkar stämma bra med andra mätningar.
Min förståelse av P Cyg-profiler:
Det expanderande materialet nära stjärnan är hett, joniserat och i emission. När det rört sig längre ut svalnar det, rekombinerar, och börjar absorbera istället för att emittera.
Den expanderande materia som rör sig mot oss och gradvis svalnar absorberar emissionen från den joniserade materian bakom och ger en blåförskjuten absorptionsdal.
Emission från den heta expanderande materia som rör sig sidledes sett från oss når oss utan någon större röd-/blåförskjutning, eller snarare en blandning av båda, och ger den vanliga emissionstoppen men något breddad.
SS Cyg fortfarande i utbrott när jag skattade den igår den 29 juli 2231 UT till 8.6.
När jag håll på att färdigställa obsen hörde jag steg komma på skogsstigen upp från vattnet där jag bor. De kom långsamt närmare och närmare och jag undrade vem som gick omkring så här dags. Ett par steg till och ett rådjur dyker upp. Vi betraktar varandra i tysthet en stund.
Det ser ut att vara från en observatör i samtliga band. V-mätningar från andra observatörer som delvis överlappar nedgången i ljuskurvan ligger mer i linje med förväntad magnitud. Verkar väl ganska sannolikt att det är någon sorts fel i mätningarna.
Fjärrteleskop som det i Spanien blir viktiga verktyg om utbrottet sker under de ljusa skandinaviska sommarmånaderna. Där är det ju användbart mörker även mitt i sommaren.
