MU Cam

[Hans Bengtsson]

I en annan tråd har vi sett att Magnus Larsson fångat både omloppstiden och den vita dvärgens rotationstid för HT Cam. Nu har han lyckats med samma bedrift för ytterligare en intermediär polär, MU Cam.

Fasdiagrammen nedan visar tydlig periodicitet för både omlopp och rotation. Jag har inte gjort någon periodanalys utan bara utgått från publicerade periodvärden.

 

 

Attachments:

1. 

   74943621-7012-4053-BB7A-41D6B78569A4.png
   

2. 

   527170E8-5F85-46D3-A5B9-C0409BD3B113.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Det där var ju kul 🙂 Jag hade inte sett det själv – prioriterade HT Cam och tappade lite bort MU Cam, jag tyckte mina data såg så kaotiska ut. Men då finns det skäl att fortsätta, då! 🙂

Jag är fortfarande rätt undrande inför vad det är som gör att rotationstiden (spin-et) syns i ljuskurvan…..

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

När jag kollade dina senaste mätningar av MU Cam, från natten 9-10 april, fick jag ett intryck av att det kunde finnas en period som var ännu kortare än rotationsperioden. Testade i SVO med att lägga in några olika värden, och vid 0.00073 dygn (dvs 63 sekunder) fick jag ett fasdiagram som ser intressant ut.

Troligen en ren slump. Men det vore kul att se i en periodanalys om det blir någon signal kring det värdet.

 

Attachments:

1. 

   EFB77496-59B6-4F01-8BD7-2EE8AA876E76.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Exponeringstiden var 45 sek. Lägg till lite tid för nerladdning osv. Så närmar det sig vad du fick fram…. kanske?

🙂

Magnus

 

 

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Ja det är nog någon periodisk effekt som är relaterad till exponeringarna? Men jag vet inte riktigt hur det skulle påverka magnituden. Kanske en slumpmässig spridning där det ibland går att hitta en falsk periodicitet?

 

När jag finjusterade perioden till 0.000729 dygn fick fasdiagrammet ännu större amplitud, se klipp nedan. Men det är bara om man använder din förra serie man ser fenomenet, om dina övriga serier också inkluderas blir amplituden mindre.

 

Attachments:

1. 

   BCDAA127-49F0-4DE7-9A2E-E8F4884470B0.png
   

[Thomas Karlsson]

Det blir en jättestark signal på 0.000729 och just den sista serien. Men jag tror det är en slags interferens-effekt. Datum i SVO är ju bara med 4 decimaler så upplösningen på en så kort period blir dålig. Tidsavståndet mellan bilderna i serien är för det mesta 0.0007 eller dubbla det värdet, väldigt nära perioden du fick. Det blir lite samma effekt som man ser ekerhjul på film och det ser ut som det går baklänges.

[Hans Bengtsson]

Det kan nog vara någon form av periodiskt fenomen kopplat till exponeringarna. Men jag får erkänna att jag inte helt förstår hur det kan bli så markant eller riktigt varför det skulle uppstå.

Redan en mycket liten avvikelse från 0.000729 dygn innebär att effekten i fasdiagrammet till stor del försvinner.

Variationer med väldigt korta perioder (under 1 minut) är kända som DNO och QPO hos kataklysmiska variabler. Så än så länge kan vi kanske inte helt utesluta något liknande hos MU Cam? Vore kul att kolla lite mer.

https://arxiv.org/pdf/0710.5057.pdf

Jag ser tre alternativa lösningar (vilket inte utesluter att någon fjärde kan vara den korrekta) …

– Perioden 63 sekunder kan vara ett falskt utslag av slumpmässig spridning. Med ett begränsat antal datapunkter går det ofta att hitta en ”period” även om en sådan inte finns. Dock tycker jag att utslaget hos MU Cam den aktuella natten i så fall är överraskande markant.

– En periodicitet i exponeringarna avspeglas som en periodicitet hos stjärnan. Men jag vet inte varför MU Cam var 63:e sekund i så fall skulle mätas avsevärt ljusare/svagare visavi jämförelsestjärnorna. Periodiciteten borde ju gälla även jfr-stjärnorna?

– Ett fysiskt och verkligt fenomen hos stjärnan, någon typ av DNO eller QPO.

 

AAVSO-kampanjen rörande MU Cam:

https://www.aavso.org/aavso-alert-notice-817

Man får förmoda att det så småningom kommer en vetenskaplig artikel där projektets resultat beskrivs.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Magnus Larsson]

Hej!

Här är nattens körning. Jag har nu kört på 60 sek exponering här hemma och det funkar OK (tidigare hade jag problem med 120 sek…. ). Här är kurvan och två periodanalyser, en runt spin-perioden – där det dyker upp en ny (?) period på 0.014815d förutom den nu kända på 0.0137. Och så en analys av kortare perioder runt exponeringstiden. Jag är inte klar över vad den säger. Kanske händer nåt annat om man tar in mer data, förstås.

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-11_MU_Cam.png
   

[Hans Bengtsson]

Jag har nu fått klargörande info från Thomas K angående 63-sekunders-signalen, och blivit övertygad om att den inte beror på något fysiskt fenomen hos stjärnan. Istället är den en statistisk effekt,  exponeringarna har varit för långa för att kunna detektera en så kort period.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Magnus Larsson]

Hej!

OK, det var ju lite synd…. även om klargörande är bra.

Vad med perioden på 0,0148 d då, i min förra serie? Nån substans i den?

Stjärnan är för övrigt kvar på CBAs target list för våren, så det blir mer obsar.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Mu Cam var en väldigt svår stjärna att analysera. Jag tror perioden på 0.0148 också är falsk, men är inte 100% säker. Vad som ställer till det är att det finns två korta perioder, 0.197 och 0.0137, som är överlagrade och sen att det är 2 dagars glapp eller mer mellan alla serierna. När det är så korta perioder ställer även dygnsglappen till med oreda. För den korta perioden motsvarar två dygn  ca 145 cykler, och då är det inte helt lätt att veta om det ska vara 144, 145 eller 146 cykler mellan två serier. För den längre perioden motsvarar två dygn 10 cykler.

Jag vet inte om det har med saken att göra men perioden på 0.0148 motvarar 135 cykler på två dagar, vilket är exakt 10 färre än för perioden 0.0137 och motsvarar antalet cykler för den långa perioden..

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt perioderna igen efter Magnus senaste serie från inatt. Jag har också testat att undersöka överlagrade sinuskurvor med olika perioder som jämförelse. Att testa med syntetiska ljuskurvor man själv skapat och därmed vet perioderna kan vara ett bra sätt att se olika interferensproblem.

Efter dessa test och mer data lutar jag nu emot att det finns två korta perioder 0.01374 och 0.01477. Det finns en uppgift i VSX som jag inte lagt märke till förut som är intressant i sammanhanget. I en av kommentarerna står det: “Spin period = 0.013777924 d, amplitude = 90 mmag. Sideband oscillation period = 0.014812926 d, amplitude = 25 mmag (average).”. Vad är en sideband oscillation? De två angivna perioderna stämmer ju annars rätt bra med Magnus data. I andra kommentarer anges en något kortare spinn-period som avrundat blir 0.01374.

[Hans Bengtsson]

Det står en del om sidband här:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Amplitudmodulering

Om den informationen öht är användbar när det gäller variablers periodicitet? För egen del kan jag tyvärr ingenting om det ämnet.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier pratar om “sidebands” i kapitlet om intermediate polars i boken Cataclysmic Variable Stars från 2001. Det handlar grovt sett om nån slags interaktion mellan spin-perioden och omloppsperioden. Men jag behöver läsa det långsamt för att kunna förstå nåt mer. Tyvärr har jag den på papper, annars kunde jag kopierat in här. Det är inte helt enkelt…. men visst är det intressant?

Thomas, har du testat med mer data från AAVSO tex? Flera av de som deltar i CBAs program skickar in data där också.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Ett klipp av intresse, se nedan.

 

Attachments:

1. 

   7C8F8ABB-B2D2-424B-AEAB-28A9D332E9D2.png
   

[Thomas Karlsson]

Då lutar det ändå mot en interferenseffekt när jag läst Hans wikipediaartikel och Magnus kommentar. Om jag fattat det rätt kan man beräkna sidbandperioden genom: 1 / (1 / 0.01374 – 1 / 0.1966) = 0.01477. Där 0.01374 är rotationstiden och 0.1966 är omloppstiden.

Magnus, jag har hittills bara testat med dina observationer.

[Magnus Larsson]

Hej!

Hellier refererar till den här artikeln av Patterson et al:

https://iopscience.iop.org/article/10.1086/316154/meta?casa_token=6ovWUD_Zfm4AAAAA:kAUWMphlLHjKcADHqBVM6c2dC4G6iIEvP8mmP9pROb8mGIIRNN5Y1oVbXtqEoLY4T5pMw5ZRElIu

Jag har försökt läsa och förstå lite av detta. Jag tycker inte det här med “beat period” är speciellt lätt att begripa – sidan i Helliers bok där hon beskriver det matetmatiskt är bucklig av att vara läst väldigt många gånger av mig 🙂 Anyway: Tittar man på Pattersons fourier-analys så är den där sideband-frekvensen mycket svagare än spin-frekvensen (enligt en figur i Pattersons artikel som reproduceras i Helliers bok). Men i mina data dyker de där båda perioderna upp med ungefär samma styrka – eller hur får du det, Thomas?

I alla fall förstår jag detta: att vi kan se spinperioden i optiskt ljus ska vara ett tecken på att det finns “ackreation curtains” som liksom  faller in mot de magnetiska polerna. Och dessa gardiner är heta och strålar ut ljus. Så varierar ljuset beronde på vad vi ser av dem – det är starkast när den “övre” gardinen är vänd helt med bredsidan mot oss. Alltså får vi dvärgens spin-period genom ljusvariationerna. (jag tänkte ett tag att det var själva de magnetiska polerna som var heta, men så är det tydligen inte).

Förstår jag det här med sidebands rätt, är det allså nån slags frekvenseffekt – det är inte nåt annat som varierar, men frekvenserna påverkar varandra. Eller….?

Magnus

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Ja, exakt, Thomas!! (ditt inlägg syntes inte förrän jag skrev mitt förra)

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

Se på nattens MU Cam-serie – själv tycker jag den är rätt snygg med både omloppstiden så synlig och så nån slags spin 🙂 Men analysen visar att det är peroiden 0.01453 som dominerar, dvs inte den där spin-perioden på 0.01374. Är inte det lite märkligt…?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-04-17_MU_Cam.png
   

[Hans Bengtsson]

Det är fantastiskt fina data du levererar!

MU Cam är verkligen en mycket komplex stjärna. Här finns en artikel från 2016 som ni kanske redan har sett:

https://arxiv.org/pdf/1607.02577.pdf

Jag testade de olika rotationsperioderna som jag har sett angivna, och applicerade dem på hela ditt obsmaterial. Den enda av dessa perioder som gav tydligt utslag i SVO är 0.0137411682 (som finns i VSX). Se fasdiagram nedan.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F2B5616F-B4BF-432E-B40B-CC1EA16DD405.png
   

[Thomas Karlsson]

Ja det var en väldigt fin serie. Just för senaste natten verkar ju 0.,01469 vara bästa perioden. Signalen du fick på 0.001453 är med säkerhet falsk då den ligger nära dubbla tidsavståndet mellan bilderna. Perioder som ligger nära samplingsfrekvensen kan bli väldigt fel. Istället för att titta på en enskild natt är nog det bästa att lägga ihop datat från alla nätter. Då blir ju den längre omloppstiden väldigt tydlig i ditt data, men konstigt nog är det inte helt tydligt var den korta rotationsperioden hamnar.

Jag testade att ladda ner obsar från AAVSO för Mu Cam och gjorde periodanalys för några andra observatörer som hade gjort många serier. Där var det den kortare perioden mer tydlig och i enlighet med de publicerade värdena. Kanske nån med större erfarenhet av sån här analys skull titta på din data.

Jag kanske är ute och cyklar, men funderade på om det skulle vara någon vits att att ha blandade tidsavstånd mellan olika serier. Som det är nu verkar det som att tiden mellan nästan alla bilder är 0.0007 eller dubbla, 0.0014. Vet inte om det skulle vara någon vits att ha några serier med andra avstånd. Nuvarande tiden är ju ändo 20 gånger kortare än rotationsperioden så det borde ju inta vara något problem egentligen?

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande! Ja det ska bli kul att se vad som kommer ur det här på lite sikt och höra om det samlade resultatet.

Det där med blandade tidsavstånd – hur menar du? Att ta nån natt med t ex 70 sek exponering istället för 60, eller att blanda och ge lite, dvs att kanske ta bilder med 60, 75, 90 sek efter varandra och en hel natt med att upprepa ett sånt set av bilder?

Det är smidigt för mig att köra med 60, 90 eller 120 sek, för då har jag förberedda kalibreringsbilder… men jag tycker jag fått mycket sämre serier med 90 sek än med 60.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Jag försökte bara spåna om möjliga orsaker till de där “spökperioderna”. Antagligen spelar inte kadensen i bilderna nån roll i detta fallet då du ändå har 20 bilder per cykel. Jag ska undersöka AAVSO-datat mer under dagen och då bara ta med serier som gjorts sen du började följa stjärnan för att se om den verkar ha ändrat beteende sista tiden.

[Hans Bengtsson]

De tre perioder (för åren 2014+2015) som ges i referensen jag gav tidigare är:

Orbital: 0.1966425

Spin: 0.01374031

Beat: 0.01477248

Se klipp från källan nedan.

Om man utgår från dessa tre värden, och använder alla Magnus mätningar (även den gångna nattens), så kan man i SVO få nedanstående fasdiagram. Orbital och spin ger tydliga träffar. För beat-perioden får man inte lika tydlig träff men den känns trots allt signifikant.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   547DC7B2-63E7-48ED-B932-9E07204C6361.png
   

2. 

   53CE216D-43B6-40A6-9EE1-42223E0680B8.png
   

3. 

   09C781A6-5707-40B2-9967-CAA7ED198D95.png
   

4. 

   31F0488C-076F-450C-99A7-F0EE111BE372.png
   

[Thomas Karlsson]

Nu har jag grottat ner mig mer i MU Cam med lite blandat resultat. Jag har gjort urval på enskilda observatörer eller alla obsar inom ett visst tidsintervall, men på så sätt att det minst har blivit >1000 obsar och att de täcker ett antal dagar. Alltid verkar de mest prominenta perioderna vara de kända för omlopp och rotation, 0.1966 och 0.01374. För den korta perioden är andra tydliga perioder också 0.01355 och 0.01393, dessa är falska aliasperioder som beror på dygnsglappen i serierna, 1 / ((1 / 0.1374) +/- 1).

Den så kallade sidebandperioden på 0.01477 är mer växlande. För obsar efter 1:a mars, då Magnus började obsa den, är den mycket tydlig. Både om man inkluderar eller exkluderar Magnus obsar. För januari och februari 2023 finns signalen, men är mycket svagare. För okt-dec 2022 är den också väldigt svag medan den för t.ex jan-feb 2019 var stark.

En ny teori om vad det handlar om är att det kan vara en växlande amplitud i ljusväxlingen för omloppstiden som ger en svagare eller starkare sidebandeffekt. Den här effekten kan förstås som att en signal (frekvensen för omloppstiden) är överlagrad på en bärvåg (frekvensen för rotationstiden). Värdet 0.01477 stämmer ju perfekt med formeln för sideband och om den är stark eller svag kan då hänga ihop med hur mycket stjärnan växlar under ett omlopp.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Hans Bengtsson]

Det lär ju hos intermediära polärer kunna förekomma inte bara en primär sidbandsperiod (beat period) utan också en sekundär sidbandsperiod, som ges av spin-frekvensen minus dubbla orbit-frekvensen. Det skulle i det aktuella fallet betyda 0.01597245 dygn.

Man kan eventuellt och möjligen och med lite god vilja skönja även en sådan periodicitet i Magnus material? Se fasdiagram nedan med den perioden inlagd.

 

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   F0B3516A-74A9-4D9B-B237-79FB09BC58EB.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Så spännande!

Alltså, det är ju rätt nice när nätterna är så klara och man kan sätta igång teleskopet att obsa ett objekt som håller sig långt uppe på himlen hela natten! Och just nu finns det inte så hemskt mycket som kallar på uppmärksamhet mer än SU Tau, och det är en kort stund på kvällen 🙂 Så här får man osedvanligt långa, oavbrutna serier – hemifrån….. (MW-teleskopet är för tillfället inte igång på grund av datorfel).

Jag är dock fortfarande lite undrande inför om den här beat-perioden är ett optiskt fenomen eller om den svarar till nåt fysiskt i systemet. Superpucklar har ju med beat-perioder att göra och en resonans med faktor 3 (har det hela lite dimmigt för mig just nu) – så att det faktiskt är en ljusvariation i systemet. Här ska det ju inte finnas nån ackreationsskiva, men däremot ackreations-“gardiner” som gör att spin-perioden visar optiska variationer (enligt Hellier).

Men till skillnad mot en ackrationsskiva, där jag kan föreställa mig resonansvågor, kan jag inte se framför mig nånting här som skulle kunna “svänga” med nåt annat än spin-perioden…. några idéer om det?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Jag har läst på lite mer om den här sideband- eller beat-perioden. Som jag fattar det är det en kombination av en fysisk effekt i förhållande till omloppstiden och rotationstiden.Om man tänker en väldigt enkel modell: Den snabbroterande vita dvärgen har en magnetpol som är offset från rotationsaxeln och som lyser extra starkt. Därifrån får man rotationsperioden. Runt vita dvärgen kretsar en donatorstjärna som skickar gas från en het fläck. När den heta fläcken är riktad mot oss lyser den extra starkt och därifrån får man omloppstiden. Antag att vid de tillfällen magnetpolen passerar som närmast den heta fläcken lyser stjärnan upp än mer. Detta inträffar inte i samma takt som rotationsperioden eftersom donatorstjärnan på en rotation flyttat sig lite i sitt omlopp och magnetpolen därför behöver rotera lite till.

Det är samma som med dygnet. Jordens rotation är egentligen 23 timmar 56 minuter men det behövs 24 timmar i förhållande till solen eftersom solen ändrat läge pga. jordens omlopp.

 

[Hans Bengtsson]

En intressant sak som visat sig under de senaste nätternas V-mätningar från Magnus är att stjärnans dygnsvisa medelljusstyrka blivit allt större. Man kan undra om även denna mera långsiktiga variation är periodisk.

Se SVO-diagram nedan.

Attachments:

1. 

   1474EFD8-E33C-49EE-BAA9-B0B87EC87869.png
   

[Hans Bengtsson]

Man brukar tala om ”low state” och ”high state” när det gäller intermediära polärer. Är det en sådan övergång som Magnus obsar visar?

Uppdaterat diagram som inkluderar de senaste nätternas medelmagnituder (V) ges nedan.

 

Attachments:

1. 

   EA676F02-5B1D-4E85-85D4-705436BB88DA.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Ja det ser väl ut som att den är lite ovanliga (för den här stjärnan) low state är på väg att ta slut, och därmed går väl min obs-serie också mot sitt slut. Notera dock att det är C-obsar jag gör. Står de som Vi SVO?

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

När jag kollar lite närmare på kampanjinformationen (se klipp) så verkar det rätt tydligt att stjärnan nu gått från ”low state” till ”high state”. Det innebär att fortsatta mätningar önskas även ”some time after” övergången, exakt hur länge specas inte.

SVO saknar varianten CV, sådana mätningar går in som V. Men jag tror inte det spelar någon större roll. När det gäller stjärnor som inte är påtagligt röda kan man nog säga att CV är samma som V. Skillnaden är förmodligen försumbar i detta fall?

 

Attachments:

1. 

   F80F800B-1AD7-47B7-9B24-F751B9BC3166.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Ja, poängen med den här kampanjen, som alla CBA-grejer, är ju perioder, inte magnitud som sådan. Så det spelar mindre roll om det tolkas som C eller V, även om det skulle vara nån tiondels skillnad – svängningarna påverkas ju inte.

Ja, jag fortsätter tills Enrique från CBA säger att vi är klara. Det ska bli jättekul att åka till variabelmötet i Barcelona om några veckor och kunna prata mer om detta live. 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Verkligen mycket positivt att variabelsektionen får en representant på Barcelona-mötet!

Kombinerar du trippen dit med en semester eller blir det bara under mötesdagarna du stannar där?

Blir MU Cam en särskild punkt på dagordningen?

Mycket man är nyfiken på!

[Magnus Larsson]

Hej!

Nja, jag kommer dit från en veckas semester i Portugal 🙂 Så det blir bara för mötet. MU Cam är inte på programmet (som är rätt spännande!) men de här CBA-människorna är där, så jag hoppas det blir tillfälle att prata om det här lite mer.

Rapport kommer när jag landar hemma!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

En intressant video, några år gammal, där projektledaren Aarran Shaw berättar lite om sig själv och om intermediära polärer och även kommer in på lågnivå-fasen:

MU Cam har nu lämnat lågnivån (V ca 15.2-15.3) och gått in i sin vanliga högnivå (V ca 14.8), vilket framgår av nedanstående uppdaterade kurva baserad på Magnus mätningar.

 

 

 

Attachments:

1. 

   BCA4A27C-E117-438C-BECA-A6CEAF2CB6A5.png
   

[Hans Bengtsson]

Angående detta med CV och V som vi haft uppe tidigare i tråden … jag ser nu att dina CV-obsar faktiskt ges som just CV (och inte V) när man i SVO väljer ”Sök obsar”. Vet inte riktigt hur det hänger ihop, i det manuella inskrivningsformuläret finns inte varianten CV, inte heller när man skapar diagram.

 

[Thomas Karlsson]

I SVO finns begreppen “band” och “filter”. Kanske förvillar det mer än hjälper, men tanken var att minska antalet val i t.ex. Rita Ljuskurva-bilden. Band är ett övergripande begrepp som är kopplat till ett eller flera filter. Bandet V är t.ex. kopplat till filtren V, CV, pv och V(PV). Det innebär att när man gör en ljuskurva och väljer “Visa endast obsar av typen: V” är det bandet V man valt och får då med alla obsar med de filter som är kopplat till det bandet.

[Hans Bengtsson]

Det låter bra!

Vad jag inte tidigare tänkt på är att man under ”Registrera egna obsar” kan välja CV (jag har aldrig gjort det för egen del!) och att man även får CV-flaggan när man väljer ”Sök obsar”, men att samma obsar blir V när man ska rita diagram. Se klippen nedan.

Men jag tycker det är helt OK som det är nu. Och jag har nu lärt mig hur jag ska se om V-obsar är CV (genom att använda ”Sök obsar”).

 

Edit:

Nu har Thomas ändrat i rita-diagram-delen så att det i listorna där i förekommande fall anges CV (och inte V). Jätteutmärkt!

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   61186B17-1570-4E83-B79B-7045920B42D6.png
   

2. 

   DC07D2C5-CB7B-4597-B2CB-656D1B86FCB3.png
   

[Thomas Karlsson]

Magnus, jag vet inte om du lagt märke till det, men sen MU Cam kom in i sin starkare fas har perioden på 0.01477 nästan helt försvunnit. Fram till 27/4 är den ungefär lika stark som rotationsperioden på 0.01374, men från 2/5 och framåt nästan osynlig.

[Magnus Larsson]

Hej!

Nope, inte noterat (haft för mycket) – men spännande ju! Jag hade hoppats bli lite klokare på det här objektet på mötet i Barcelona, men tyvärr var ingen av dem som drivit kampanjen där. Intressant är det i alla fall!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

En snabbkoll i SVO visar just det som Thomas skriver, se diagram nedan.

Översta diagrammet använder perioden 0.01477248 för lågnivådygnen 2 mars – 27 april. Ger tydlig träff.

Mellersta diagrammet använder samma period för högnivådygnen 2 maj – 31 maj. Ger ingen synbar träff.

Nedersta diagrammet använder halva denna period för högnivådygnen 2 maj – 31 maj. Tycks möjligen ge träff? Åtminstone jämfört med mellersta diagrammet …

Sedan finns det förstås också möjligheten att längre periodicitet påverkar hur träffarna ser ut.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   7D2DA177-CB18-4604-87AF-EAEB14C0F2BD.png
   

2. 

   C73E054D-5FF8-47D7-94F2-EAE286403139.png
   

3. 

   D7B91FE7-C071-4B24-AC90-083F533A7698.png
   

[Thomas Karlsson]

Magnus Larsson har gjort tre nya tidsserier av MU Cam nu i maj. Stjärnan är fortfarande i sin högre nivå där vi lämnade den för ett år sedan. Se medelmagnitud SVO . I sin lågnivå var ljusstyrkan runt magnitud 15.3 medan den högre nivån har genomsnittet 14.8.

Det vi upptäckte förra året verkar fortfarande gälla. Vid övergången från lågnivån till högnivån försvann den så kallade beatperioden nästan helt. Denna är fortfarande svag i de nya serierna. Däremot syns rotations- och omloppsperioden fint. När stjärnan var i sin lågnivå var amplituden för rotations- och beatperioden ungefär lika starka.

Nedan är tre länkar till SVO för Magnus senaste tre serier och de olika perioderna som stjärnan har.

Fasdiagram omloppsperiod
Fasdiagram rotationsperiod
Fasdiagram beatperiod

[Thomas Karlsson]

Sedan förra året har MU Cam haft en dipp ner i sin låga nivå på magnitud 15.3 (se ovan). Dippen verkar ha startat  i mitten av september och höll på till mitten av december. Från slutet av december ökade ljusstyrkan igen till normalnivån runt magnitud 14.8.

Som förra gången den var nere på sin låga nivå framträdde beatperioden på 0.01477 dygn igen. Denna är knappt synlig när stjärnan ligger på sin högre nivå i ljusstyrka. Skillnade syns tydligt i två serier Magnus Larsson tagit på stjärnan.

Fasdiagram 2025-12-13
Fasdiagram 2026-01-10

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande!! Det har varit lite dåliga obs-förhållanden, ju, och jag har haft en massa tekniskt strul (monteringen), men förhoppningsvis klarnar det nu på många fronter så fler serier kommer. Kanske kan perioden bli mer synlig då, den är ju viktig.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Författare]

Inlägg