HT Cam

[Hans Bengtsson]

Under nätterna 21-22 och 22-23 februari 2023 gjorde Magnus Larsson 325 V-mätningar av HT Cam, en variabel av typ DQ Her, när stjärnan befann sig i viloläge.

Systemets omloppstid är enligt spektroskopiska studier 0.059712 dygn. Jag testade med att i SVO göra ett fasdiagram med perioden 0.061 dygn, se nedan, och man ser en tydlig periodicitet med ungefär det värdet. Det är de två nämnda nätternas mätningar som finns med.

 

• Detta ämne redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   C38340A1-0F9D-4CB4-B627-514B3A85B2C6.png
   

2. 

   43158F6B-1D69-4310-9555-EC361B85C891.png
   

3. 

   A39F8602-024E-4EED-AF31-E3A2F6E28DEB.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Yes, och det här gör jag för HT Cam är på CBA, Center for Backyard Astrophysics, observationsprogram. Fast det är nog en del V och del C-mätningar, Hans…?

HT Cam är en sk intermediate polar, vilket betyder att den har ett relativt starkt magnetfält. Jag vet att Joe Patterson, som är en motor i CBA, har ett intresse för intermediate polars, men mer precist vad forskningen handlar om är  jag inte klar över.

Mer mätningar är på väg. Den är ovanligt tillgänglig för att vara på CBAs observationsprogram, och den nya utrustningen på Margareta Westerlund-teleskopet gör såna här projekt väldigt möjliga!

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Aha, jag hade inte kläm på att HT Cam finns med i ett sådant specialprogram.

 

Här är förresten två artiklar om stjärnan:

https://arxiv.org/pdf/astro-ph/0204227.pdf

 

https://academic.oup.com/mnras/article/359/4/1531/1008822?login=false

 

Många klickbara länkar till studier av stjärnan finns här:

https://asd.gsfc.nasa.gov/Koji.Mukai/iphome/systems/htcam.html

 

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

[Magnus Larsson]

Hej!

Nä alltså, CBAs program annonseras bara på deras egna listor. Jag har hängt med ett tag men det har varit svårt att bidra, oftast är det svaga stjärnor på för låg Dec, men den här funkar faktiskt både hemma (med min nya kamera :)) och med den utmärkta utrustningen i Oria.

Ja, den där artikeln är precis av det här gänget! 🙂

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Det finns även en svag signal som motsvarar rotationstiden för HT Cam i Magnus observationer. Denna är ca. 1/10 av omloppstiden.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Hans Bengtsson]

Fantastiskt!

Detta måste vara första gången inom svensk amatörastronomi som rotationstiden för en vit dvärg har detekterats.

[Magnus Larsson]

Hej!

Det är ju kul!! Superbra jobbat, Thomas!

Men vad kan det vara hos den vita dvärgen som ger ljusskillnader? Vi pratar om fläckar på sekundärstjärnan men inte på den vita dvärgen, väl. Här är det magnetfält inblandade, så att ackreationen åtminstone delvis sker längs magnetlinjerna. Men kan det ge upphov till såna här ljussvängningar….? Jag kanske borde kunna men jag kan i alla fall inte begripa det nu (upptagen med att bearbeta spektra och mer HT Cam-obsar). Nån som har nåt bra bud?

Mvh

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Det är tydligt, när man googlar, att HT Cam är en stjärna som det har forskats ganska mycket kring. Rotationstiden 515 sekunder återkommer som pulser både i optiska våglängder och i röntgen, och den syns ju fint även i dina obsar.

Jag lade nu till ett par länkar i ett tidigare inlägg i denna tråd, det finns som sagt en hel del skrivet i ämnet.

[Hans Bengtsson]

Magnus har under 8 nätter, från och med natten 21-22 februari till och med natten 2-3 mars, levererat 686 mätningar av HT Cam (alla är nog CV med Oria-utrustningen?). Stjärnan har hållit sig i viloläge hela tiden med en i stort sett konstant nattlig medelmagnitud.

Lite tester i SVO tycker jag bekräftar den omloppsbetingade perioden 0.061 dygn som angetts tidigare i denna tråd, och som baserades på mindre material, men jag har finjusterat till 0.0611 i fasdiagrammet nedan. Ljusväxlingsperioden är fortsatt signifikant längre än systemets omloppstid som bestämts spektroskopiskt. Det är frestande att jämföra med traditionella superpucklar hos UGSU och UGWZ som ju oftast är positiva, dvs har längre period än omloppet.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   8AF5CBD1-4804-48E3-A8B6-9070F8E4F311.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Jag har växlat mellan att obsa den hemma, med min C11 och Clear, och med Oria-teleskopet med Lum = C. Jag har haft stor tur med vädret 🙂 Men, det som behövs är långa serier och det har strulat lite på sistone. Jag hoppas kunna få in fler riktigt långa också. Envishet ger utdelning. Kanske.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Magnus Larsson]

Hej!

När jag kör mina egna obsar av HT Cam från den 21/2 och fram till i förrgår (3/3) så får jag en period på 0.061125 dagar, som alltså, som Hans och Thomas angett, bör bara spin-perioden (rotationsperioden) för den vita dvärgen. I såna här intermediate polars bör den ligga på ca 1/10 av omloppsperioden, vilket den väl då gör.

Jag hoppas bli lite klokare på vad man mer kan få ut av detta genom att åka på variabelmötet i Barcelona i maj (se separat tråd om det).

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

Attachments:

1. 

   2023-03-05_HT_Cam.png
   

[Thomas Karlsson]

Som jag fattat det är det någon variant av omloppstiden som är ca. 0.061, alltså motsvarande ett år för material i omlopp runt stjärnan. Ackretionsskivans omlopp då? I artikeln Hans hänvisade till var ju denna period lite lägre, 0.0597 och skulle vara uppmätt spektroskopiskt, men den perioden går inte alls att kombinera med Magnus fotometriska observationer. Något som sänder ut ljus rör sig lite saktare, eller längre ut från stjärnan än den uppmätta spektroskopiska omloppstiden.

Spinntiden eller rotationstiden, motsvarande en dag för stjärnan, är den som är ca 1/10 kortare. I min periodberäkning ovan ca 0.00596. Denna signal är mycket svagare och måste väl vara ett liknande fenomen som hos pulsarerna (roterande netronstjärnor) där magnetfältets axel inte är i linje med rotationsaxeln.

[Magnus Larsson]

Hej!

Ah, ja just, spin-perioden är ca 1/10 av denna. Jag såg fel på en nolla 🙂

Om jag fattar såna här intermediate polars rätt (jag tar hjälp av Helliers bok från 2001), så är ackreationsskivans yttre delar inte påverkade av magnetfältet och roterar alltså enligt Keplers lagar. Inre delarna är låsta av den vita dvärgens magnetfält och roterar med samma hastighet som denna – vilket är mycket fortare.

I Kemp et al (2002) etablerar man Porb spektroskopiskt:  “we are confident that the radial velocities correctly identify as Porb 0.059712 days.”

Men i deras fotometriska data verkar inte nån sån period finnas alls. Där pratar man bara om spin-perioden som är 1/10 av denna, som du också mätt upp. Thomas.

Nu tänker jag, som du också antyder, Thomas, om jag förstår dig rätt, att ackreationsskivan kanske har en lite längre period än omloppsperioden? Det skulle då stämma med det vanliga resonemanget och observationen att superpuckelperioder i SU UMa-variabler är lite längre än omloppsperioden, orsakat av precession i en elliptisk ackreationsskiva (typ).

Är detta nu rätt tänkt och förstått då?

Det som förvirrar mig är att Kemp et al (2001) inte alls verkade hitta nån sån här period i sina fotometriska data. Plus att OM det nu är ackreationsskivan som är elliptisk och detta är ett SUUMa-liknande fenomen – är det verkligen förväntat i en IP-variabel?

Nu har jag inte plöjt igenom alla artiklarna som finns om HT Cam…svaret finns kanske där?

Fler frågor än svar.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Här är en uppdatering av HT cam med Magnus senaste observationer av stjärnan. Samma mönster som diskuterades tidigare i tråden syns på samma sätt fortfarande.

Två perioder är ju synliga i systemet. Dels en kortare som ska vara den vita dvärgens rotations/spinn-period. Denna blev i denna uppdaterade beräkning 0.0059611 dygn. Denna stämmer fint med uppgivet värde från https://asd.gsfc.nasa.gov/Koji.Mukai/iphome/systems/htcam.html

Den längre perioden som ska vara systemets omloppsperiod blir nu med Magnus data 0.061086 dygn. Denna period är 2.25% längre än den som anges i NASA-länken ovan. Samma sak som vi såg för ett år sedan. Jag tror aldrig vi fick någon tillfredställande förklaring till varför den optiska perioden skiljer sig från den på NASA-sidan som anges som spektroskopiskt uppmätt.

Attachments:

1. 

   HT-Cam.png
   

[Magnus Larsson]

Hej!

Den här står högt på min priolista just nu, som ett prioriterat objekt i CBAs lista. Är det möjligen så att perioden ändras? Jag menar, det är för att följa ändringar i perioden som vi obsar dessa IPs så intensivt.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Thomas Karlsson]

Jag tycker det är en väldigt stor ändring om perioden ökat med 2.5%, antagligen är det något annat här som gör skillnad på fotometrisk och spektroskopisk period. Men jag vet inte vad.

[Thomas Karlsson]

Jag har undersökt HT Cam noggrannare idag och gjort stickprov i datan som jag laddade hem från AAVSO. Det fanns drygt 50000 observationer av stjärnan på AAVSO.

Vad jag fann var att den kortare spinnperioden på 0.0059 dygn alltid är närvarande. Däremot var den längre på 0.061 dygn mycket svårfångad och var egentligen bara synlig vid ett tillfälle.

2023-02-14 verkar HT Cam ha haft ett kort utbrott. Det finns en enda serie i AAVSO från denna dag då den ligger på mag 12 istället för sin normala nivå på mag 17-17.2. Det finns obsar från 12:e och 15:e februari i AAVSO där den inte är i utbrott. Om denna serie stämmer var utbrottet mycket kortvarigt. Tyvärr finns inga obsar heller på ASAS-SN eller ZTF för den 14:e som kan bekräfta utbrottet.

Men man kan se att ljusstyrkan för stjärnan verkar ha ändrats efter denna dag och ligger sedan dess på 16.2-16.5.

Magnus gjorde ett 10-tal obsserier av stjärnan mellan 2023-02-24 och 2023-03-14 och det är i detta tidsintervall perioden på 0.061 dyker upp. Även i andra observatörers data från denna tidpunkt. Men redan i april 2023 verkar perioden vara borta och är fortfarande frånvarande. Även före 2023-02-14 har jag inte lyckats hitta den.

Både Hans och Magnus har tidigare i tråden varit inne på superpucklar som orsak för den här perioden och jag kan bara hålla med om att det verkar vara den troligaste orsaken. Magnus, var det en slump att du började obsa stjärnan direkt efter utbrottet eller hade du fått info om det?

I min uppdatering här för några dagar sedan såg det ut som att 0.061 perioden fortfarande fanns kvar, men det var nog en effekt av de många tidigare obsarna från 2023, då den fanns, som snedvred resultatet.

[Hans Bengtsson]

Detta tycker jag var mycket intressant. Det känns sannolikt att den spektroskopiskt bestämda perioden är omloppstiden. Tiden närmast efter utbrottet visar Magnus obsar superpuckelperioden, som i vanlig ordning är något längre än omloppstiden. Och nu, långt efter utbrottet, är superpucklarna borta och omloppstiden kan inte detekteras fotometriskt. Däremot syns rotationsperioden.

Egentligen har bitarna fallit på plats, tycker jag.

[Magnus Larsson]

Hej!

Spännande!!! Jag började obsa den för den var på CBA-listan och var möjlig här hemifrån 🙂 Många är för ljussvaga för tidsserier med den kandens som behövs med mitt hem-teleskop (C11-an).

Jag är i alla fall nu lite undrande inför att det skulle vara superpucklar – det här är ju en IP, eller hur? Hrm.

Magnus

---

C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294

[Hans Bengtsson]

Det finns stora likheter mellan HT Cam och en mera ordinär dvärgnova, och superpucklar känns inte som någon omöjlig egenskap. Se bifogat klipp.

Attachments:

1. 

   IMG_3504.jpeg
   

[Thomas Karlsson]

Jag ställde en fråga på AAVSO-forumet om HT Cam och den variation vi upptäckte efter det kortvariga utbrottet 2023. Några kommentarer har kommit, men inget definitivt än så länge.

[Författare]

Inlägg