En Algol-stjärna vid NGC 7380
- Detta ämne har 34 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast 25-09-10 12:04 av
.
-
-
I samband med fotograferandet av NGC 7380 har Petter Åström uppmärksammat ytterligare en stjärna med stora magnitudvarationer. Det handlar den här gången om WISE J224344.9+575603.
Stjärnan finns med i VSX, och namnet är nu registrerat även i SVO. Detta är en förmörkelsevariabel av Algol-typ, perioden anges till 8.4284436 dygn. Vid minimum är den visuella magnituden ca 15.0, under primär förmörkelse kring 17.0.
Även om VSX ger periodlängd saknas där tid för utgångsminimum, dvs vi har inga fullständiga element. Många mätningar av stjärnan går dock att hitta i ASASSN, så det skulle vara möjligt att med data därifrån fastställa elementen och ljuskurvans utseende. Bifogat diagram (TG) utgår från att Petter obsade just vid primärminimum, och att VSX-perioden är OK. Inget synbart sekundärminimum.
Det mest anmärkningsvärda med stjärnan tycker jag är den mycket stora amplituden. Den magnitudvariation som ges i VSX och på AAVSO-kartan nedan hänför sig till ett magnitudsystem som jag är dåligt bekant med.
https://vsx.aavso.org/index.php?view=detail.top&oid=638792
Attachments:
-
Jag kanske får hejda mig lite med variabel-letandet men jag har haft en ovanligt bra förutsättning att jämföra ett antal dagar i följd vilket ju avslöjar en hel del variabler.
De flesta har jag då redan data som går att mäta om något intressant dyker upp. Just den här var väldigt tydlig i och med att den nästan försvann ur bilden helt plötsligt och sedan uppstod igen på nästa tillfälle.Stora variationer i M gör det ju enkelt att hitta så det blir ju en naturlig följd av den här typen av blinkande.
-
-
Det verkar vara vid importen det är problem att radera obsar. Alltså i fönstret man får upp efter inläsningen av en fil, men innan verkställandet. Jag håller på att undersöka detta.
Däremot verkar det fungera att radera obsar som blivit verkställda och synliga för alla. Jag raderade de med magnitud 0 på vanligt sätt och det verkade fungera.
EDIT: Det verkar vara + i variabelnamnet som ställer till problem i Verkställ-bilden. Plus blir omvandlat till blanksteg vid borttagningen, och då hittas inga obsar att ta bort. Klurar vidare på detta, men det verkar inte helt enkelt att lösa.
-
Jag kollade även WISE J224344.9+575603 i ZTF med Peranso (bilden nedan). Genom att kombinera Petters och ZTF data fick jag perioden till 8.62694 dygn. Alltså lite högre än värdet i VSX som är 8.4284436. Jag har uppdaterat SVO med rätt epok och period.
Attachments:
-
Häftigt!
Verkligen djupa förmörkelser, 2.5 magnituder. Och ingen sekundärförmörkelse såvitt jag kan se.
Magnituden vid max i några olika system:
V = 15.0 (från ASASSN V-data)
g = 15.5 (från ASASSN g-data)
TG = 15.5 (från Petters data)
ZTF = 15.9 (från denna tråd)Åtminstone för denna stjärna korrelerar Petters TG-värden mycket bra med g-värden från ASASSN.
-
-
När du plottar ett diagram för en periodisk variabel får du där röda vertikala linjer som markerar förväntad tid för maximum, eller som i detta fall (förmörkelsevariabel) för minimum. Nästa goda tillfälle bör bli natten 16-17 september.
För att få en lista med förväntade tider i sifferform (kalenderdatum och klockslag) behöver man gå via de element som ges (JD) i SVO och omvandla till kalenderdatum och klockslag … om det inte finns någon smart metod inbyggd som jag för ögonblicket inte har full koll på. Thomas?
PS.
Jag lade för en stund sedan in nedanstående inlägg i ett par variabelgrupper på Facebook och bifogade Thomas ZTF-diagram.An interesting Algol star with new data.
On the evening of August 21, 2025, Petter Åström, SAAF, took an image of NGC 7380. There was a certain thing that caught his attention. When comparing that photo with images taken on previous nights, one of the stars was much fainter than expected. It was blinking a lot.
The star turned out to be WISE J224344.9+575603. It is listed in the AAVSO database VSX as an eclipsing star of the Algol type. No time of an initial minimum is given, so we could not from VSX data alone compute expected times of future eclipses. However, there is a period: 8.4284436 days.
A quick look at ASASSN observations revealed that the VSX period could not be true. Thomas Karlsson, SAAF, then made a thorough analysis of ZTF measurements, and obtained these elements:
Min (HJD) = 2458226.57 + 8.62694 E
Obviously, the correct period is about 4 hours 45 minutes longer than the one stated in VSX. That is a huge difference.
Minima are very deep, around 2.5 magnitudes. No secondary minimum can be seen in the phase diagram with ZTF data.
Attachments:
-
De kommande minimumen är beräknade till:
2025-08-30 16:12
2025-09-08 07:15
2025-09-16 22:18Totala längden för ett min är cirka 20 timmar, alltså +/- 10 timmar från tiderna ovan.
Jag har lagt in sjärnan i GCVS-tabellen i SVO och där visas 3 kommande event för alla periodiska variabler (max eller min beroende på variabeltyp). Man kan antingen gå in under “Observationer -> Observationer” och klicka på variabelnamnet eller under “Stjärnor & stjärnbilder -> Sök i GCVS” och sedan den gröna plusknappen för mer info.
-
Tack för info!
Man kan nästan ana en tendens till sekundär eklips? Eller kanske inte? Svårt att se för blotta ögat. En tanke kunde vara att klippa bort alla obsar från primäreklipsen och sedan köra Peranso på resten? Å andra sidan har du redan lagt ner en massa tid och energi på denna stjärna…
-
Här är ett nytt fasdiagram för WISE-stjärnan med obsar från ZTF, ASAS-SN och SVO. Färgerna är: röd: ZTF zr, gul: ZTF zg, grön: ASAS-SN V, aqua: ASAS-SN g och svart: SVO TG.
Särskilt i ZTF zr ser man en liten dipp för sekundärminimum. Primärminimum är också mycket grundare i zr om värdena är korrekta. Stjärnan är lite väl ljussvag för ASAS-SN, där blir mätningarna mycket mer spretiga. Jag har också gjort en liten korrigering av perioden i SVO. Nytt värde är 8.62688.
Attachments:
-
Petter:
Den funktion ”Sök minima förmörkelsvariabler”, som Thomas nämner i annat inlägg i denna tråd, och som finns under ”Stjärnor & stjärnbilder” i SVO-menyn är verkligen mycket bra. Se bifogad tabell därifrån, med tider i UTC.
Minima håller ju på under många timmar, och mätningar under avtagande och tilltagande är också värdefulla.
Attachments:
-
Petter!
Jag fyllde i enligt bifogat klipp. Som stjärna skrev jag bara WISE eftersom jag visste att det inte finns någon annan WISE-stjärna som var aktuell.
Attachments:
-
Obs. tid är vilken tid på dygnet man har tänkt eller har möjlighet att observera stjärnan. Om man vill ha med alla minimum, även sådana som inträffar dagtid, kan man som Hans fylla i 00:00-24:00 eller 00:00-23:59. Format för de olika fälten står under formuläret. Om man inte fyller i RA/Dec antas hela himmeln och om man inte fyller i magnitud antas mellan -6 och 20.
-
-
-
Petter:
Så bra jobbat! Dina mätningar sitter som en smäck i fasdiagrammet. Du fångade exakt den allra sista delen av förmörkelsen, när den svalare och ljussvagare komponenten slutar täcka delar av den ljusare komponentens skiva.
Det är något extra speciellt just med Algol-stjärnor som, i likhet med denna, har haft nästan helt okända egenskaper och där katalogdata varit i stort sett icke-existerande. I detta fall var ju periodlängden i VSX helt åt pipsvängen fel.
Attachments:
-
Petter:
Det stämmer att Algol-stjärnors perioder inte är helt konstanta. Prototypstjärnan Algol har sedan år 1784 varierat sin period mellan 2.86725 och 2.86734 dygn. Avrundat till 4 decimaler har den alltid varit 2.8673 dygn.
Variationerna när det gäller perioden hos Algol beror nog på förekomsten av en tredje komponent som stör dynamiken i systemet.
Vad gäller WISE-stjärnan tror jag att perioden är 8.6269 dygn avrundat till 4 decimaler, även under några seklers tid. Men det går ju inte att veta säkert.
-
Analys av komponenterna.
För skojs skull matade jag in mina datapunkter i ChatGPT och bad om analys av period, primär- och sekundärförmörkelse.
Där misslyckades AI:n och jag fick manuellt korrigera perioden till 8,6269 dygn.
Därefter bad jag AI att analysera de ingående komponenternas karakteristika. Då jag inte kan avgöra svarets relevans klistrar jag in det här med en liten varning om att datan inte är heltäckande, mätningen bara är över en dryg period och enbart i TG.
CHAT GPT:
Analys av Algol-variabelns komponenter
Perfekt, då går vi in i det klassiska nästa steget: att försöka härleda systemets komponentkaraktäristik från din fotometriska dataserie.⚠️ Viktigt: dina observationer är endast fotometri i ett filter (TG). Utan spektraldata eller radiala hastigheter kan vi inte entydigt bestämma t.ex. massor och absoluta radier. Men vi kan komma ganska långt med geometriska och relativa egenskaper.
—
1. Grundläggande fakta ur ljuskurvan
– Period: P = 8.6269 d
– Primärförmörkelse: djup Δm1 ≈ 2.15 mag
– Sekundärförmörkelse: djup Δm2 ≈ 0.12 mag
– Varaktighet (primär, FWHM): ~0.094 i fas = ca 19 h
– Varaktighet (sekundär, FWHM): ~0.128 i fas = ca 26 hPrimärminimum är alltså mycket djupare och kortare → den ljusstarkare stjärnan blir nästan helt skymd under förmörkelsen.
—
2. Relativa temperaturer och ljusstyrkor
Magnitudskillnad ger ljusförhållande:Fmin/Ftot = 10^(-0.4 Δm)
– För primären: Δm1 ≈ 2.15 → vid totalitet återstår bara ca 13.7 % av systemets ljus. Primärstjärnan bidrar med ~86 % av totalljuset.
– För sekundären: Δm2 ≈ 0.12 → ca 11 % av systemljuset försvinner. Sekundärstjärnan bidrar med ~11 % av totalljuset.Alltså:
– Primären är den dominerande ljuskällan (~86 %).
– Sekundären står för ~11 %.
– Resterande ~3 % kan vara brus/systematiskt men troligen en avrundningseffekt.Temperaturförhållande (väldigt förenklat, med samma radier):
(T2/T1)^4 ≈ L2/L1 ≈ 0.13 → T2/T1 ≈ 0.6
Om primären är t.ex. T1 ~8000 K (A-typisk Algol-komponent), så blir sekundären T2 ~4800 K (K-typisk).—
3. Storleksförhållande (relativa radier)
Från förmörkelsens varaktighet kan vi uppskatta relativa radier. För cirkulär bana och hög inklination gäller ungefär:Δφ ≈ (R1 + R2) / (π a)
Med Δφ ~0.094 (primärens FWHM, underskattar hel bredd) → total bredd snarare ~0.15–0.20.
⇒ (R1 + R2)/a ~0.3Alltså komponenterna är relativt stora jämfört med banradien. Typiskt för nära Algol-system.
—
4. Geometrin och inklination
– Den djupa primären + den grunda sekundären ⇒ systemet är nära total förmörkelse, inklination ~90°.
– Att primärens ljus nästan helt försvinner betyder att sekundären är minst lika stor i projicerad yta som primären (eller större).—
5. Sammanfattning av komponentkaraktäristik
– Primär (dominerande ljuskälla):
– ~86 % av ljuset
– Hetare, antagligen spektralklass A/F
– Radie jämförbar med eller något mindre än sekundären, men mycket högre temperatur– Sekundär (Algol-kompanjon):
– ~11 % av ljuset
– Kallare (~0.6 T1), spektralklass K/G
– Radie troligen större än primären, men svalare– Bana:
– Period 8.6269 d
– Inklination nära 90°
– (R1+R2)/a ~0.3Detta passar mycket väl med en klassisk Algol-typ (EA): en het huvudseriestjärna plus en svalare, mer utvecklad sekundär som fyller eller nästan fyller sin Roche-lob.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av .
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av .
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det var ett utförligt AI-svar, måste man säga!
Jag tror dock att det skulle behövas alla de data i olika våglängder som Thomas samlat in. Och sedan ett speciellt program för förmörkelsesystem, där man kan mata in alla data, och där datorn får gå igenom alla miljontals kombinationer av värden som är rimliga. Kanske skulle det då vara möjligt att hitta just det fysiska system som motsvarar observerade data? Finns det en entydig lösning? Finns något sådant program? Vet inte.
En liten notering:
Enligt ASASSN är indexet g-V ca 0.5 vid maximum. Detta motsvarar index B-V ca 1.0. Och det i sin tur är typiskt för en huvudseriestjärna med K-spektrum. Utifrån det värdet skulle jag tänka mig att primären kan vara en tidig K-stjärna (kanske K2) och sekundären en sen K-stjärna (kanske K8). —- Men jag har då inte tagit hänsyn till något annat än just detta. Verkligheten kan vara annorlunda.Attachments:
-
Petter:
Även dina senaste mätserier, med bl a början av en primärförmörkelse, ligger helt i linje med de element som Thomas analyserat fram.
Väldigt snyggt! Se inzoomning av SVO-diagram.
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 4 månader av
-
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- M33 (Robin Nilsson)
-
- Komet 240P/NEAT (Hans H)
-
- Sh2-132 (Christian Kardach)
-
- 3I/ATLAS (Johan Warell)
-
- M 33 (Johan Warell)
-
- Jupiter (Bengt Ask)
-
- IC 1396 – Elephant’s Trunk Nebula (Mårten Frosth)
-
- NGC 3359 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 889 och NGC 869, tvillinghopen i Perseus (Filip Gloria)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
- Årsmöte 2025
- Telescopium nr 2 2025 ute snart!
- Telescopium nr 1 2025 ute snart!
- Telescopium nr 4 2024 ute snart!
- Telescopium nr 3 2024 ute snart!
