DQ Her, en stjärna med flera ansikten
- Detta ämne har 3 svar, 3 deltagare, och uppdaterades senast 24-09-03 19:34 av
Thomas Karlsson.
-
FörfattareInlägg
-
28 augusti, 2024 kl. 12:18 #9414
År 1934 flammade en ljusstark nova upp i Hercules, den syntes länge för blotta ögat och fick namnet DQ Her.
Idag är stjärnan känd inte bara som nova utan även som intermediär polär och förmörkelsevariabel. En av förmörkelserna registrerades mycket fint av Magnus Larsson natten 26-27 augusti, det blev en serie CV-mätningar.
När man i SVO skapar ett fasdiagram och utgår från elementen som publicerades år 1975 så finner man att förmörkelsen inträffade vid precis rätt tidpunkt under Magnus tidsserie.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/DQ_Herculis
https://www.space.com/21949-superman-origin-star-explosion.html
-
Detta ämne redigerades för 1 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
-
Detta ämne redigerades för 1 år sedan av
-
28 augusti, 2024 kl. 17:01 #9420
Hej!
Ja, det är en väldigt spännande kurva!
DQ Her har också nån slags variation med perioden 71 sekunder – men det är tyvärr svårt att fånga en så kort period (kräver exponeringar på <20 sek vilket ger väldigt låg SNR…. Kanske nån annan har bättre himmel och större teleskop och kan ge sig på det?
Magnus
C11, C8, Skywatcher ED100 Pro
Celestron CGE-Pro, Losmandy G11, Celestron AVX
QHY268m, QHY183, ASI183, ASI294 -
28 augusti, 2024 kl. 17:42 #9421
Det kan för den astrohistoriskt intresserade kanske vars roligt att se IAU-meddelandet där upptäckten av DQ Her förkunnades.
Eftersom förmörkelserna kom att bli så tydliga, utgjorde novan ett bevis för att åtminstone vissa novor (vi vet nu: alla novor) är dubbelstjärnor. Detta fick förstås betydelse för vår kunskap om stjärnutveckling och astrofysik i allmänhet.
Den mycket snabba variationen på 71 sekunder visar den vita dvärgens rotationstid:
https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2003AAS…20314001R/abstract
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år sedan av
-
3 september, 2024 kl. 19:34 #9516
Med Magnus data lyckades jag inte hitta en tydlig signal för 71-sekunders perioden. Jag testade därför med 1,5 års data från AAVSO. Jag konverterade alla tider till HJD och tog bort alla obsar som ligger inom förmörkelsen. Nu framträdde en väldigt smal men tydlig topp på föreskriven period. Jag fick värdet till 0.00082251 dygn och på NASA-sidan för IP-stjärnor är den angiven till 0.00082251832. Där står också nämnt att den rätta spinnperioden kan vara den dubbla, alltså 142 sekunder. Amplituden för denna variation är under 0.02 magnituder för denna 14.6 mag stjärna
Attachments:
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste diskussionerna
-
Kronberger 19
tråd av
amv8vantage
-
NGC 7380 Trollkarlsnebulosan
svar av
PeterR
-
ZWO ASI1600MM Pro
tråd av
NorthernPanorama
-
Vintergatan i Cuenca regionen
svar av
PeterR
-
Vindsnurregalaxen
tråd av
Bergquist Christian
-
Kometen C/2025 K1 (ATLAS)
svar av
timokarhula
-
SN2025rbs i NGC7331
svar av
timokarhula
-
Månadens bild
svar av
Fredrik Silow
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet

Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 55 st
Senaste 7 dagarna: 2955 st
Senaste 30 dagarna: 13608 st