• Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in
Skip to content
  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

  • Hem
  • SAAF
  • Bildgalleriet
  • Kalendariet
  • Registrera användare
  • Logga in

Svar till: Två teleskop ska bli ett

4 februari, 2023 kl. 08:40 #3100
joan02
Deltagare

    Som jag skrev inledningsvis så kommer jag att stöta på problem under projektet, det är oundvikligt. Nu har jag stött på mitt första problem.

    Problemet är relaterat till tuben. Det förekommer en liten variation av tubens radie och variationen är inte konstant vid en given punkt utmed längdaxeln. Variationen kommer dock inte att påverka funktionen utan är endast ett försvårande och irriterande moment vid själva konstruktionen av tuben.

    Jag upptäckte variationen när jag monterade mockuparna av bafflarna. Jag insåg snabbt att det skulle bli ett tidsödande arbete att ta fram åtta unika mockuper som är så pass överensstämmande med verkligheten att det skulle vara riskfritt att tillverka bafflarna i aluminium. Innan jag var i mål skulle det kräva många justeringar och tillverkning av nya bafflar i formplywood för att verifiera justeringarna.

    Det jag behövde var en exakt kopia av aluminiumtuben. Idéerna var många innan jag slutligen kom fram till att den enklaste och mest exakta metoden var att 3D-skanna tuben.

    3D skanning är en teknik som används för att skapa en digital kopia av ett fysiskt objekt. En 3D-skanning utförs genom att objektet skannas från olika vinklar med en sensor och en digital modell kompileras. Skannern skapar en 3D-modell med hjälp av flera referenspunkter som klistras på tuben. Referenspunkterna utgörs av retroreflekterande klistermärken.  Referenspunkterna behövs för att skannern ska kunna kalibrera sin position och orientering i förhållande till tuben.

    På bilden syns tuben med alla påklistrade referenspunkter. De vita kuberna som är fästa på tuben markerar lägena för bafflarna. Anledningen att dessa fästes på tuben var att underlätta identifieringen av lägena där tvärsnitten skulle exporteras.

    Referenspunkter

    Den aktuella skannern har en mäthastighet av 1 300 000 mätningar per sekund och mäter med en noggrannhet på 0,025 mm. Det finns olika typer av sensorer. Den sensorn som användes för att skanna tuben var av typen “stereokamera”. Stereokameror, som namnet anger, använder två kameror som tillsammans skapar en 3D-bild av objektet genom att mäta avståndet till ytan baserat på den lilla skillnad i bildvinkel som kamerorna har.

    Sensor

    Nästa steg i processen är att föra handskannern (sensorn) över tuben tills hela ytan är skannad. En 3D-modell kompileras succesivt av programvaran när handskannern förs över tuben. När tuben är skannad är det möjligt att ta ut ett tvärsnitt på valfritt ställe på tuben och exportera det till en AutoCAD kompatibel fil.

    3D-modell

    Här är resultatet av skanningen. Skannerns höga upplösning syns tydligt då även ojämnheterna i svetsförbandet återges i den färdiga 3D-bilden. Även borrhålen för fokuseraren och spindeln återges i 3D-bilden. På bilden syns också kuberna som klistrades på tuben för att definiera var tvärsnitten skulle läggas. Att början på tuben ser flikig ut beror på att handskannern inte har förts ända ut.

    3D-bild

    När alla tvärsnitt var exporterade till AutoCAD-kompatibla filer importerades tvärsnitten i AutoCAD. Eftersom skanningen är en avbildning av tubens ytterdiameter var det första steget att skala om tvärsnitten så att de motsvarade tubens innerdiameter. Eftersom tubens godstjocklek är känd så var momentet inte speciellt komplicerat. Metodiken förutsätter dock ett antagande att insidan av tuben är en spegling av utsidan. Antagandet är naturligtvis inte helt sanningsenligt men de mindre avvikelser som förekommer kan åtgärdas med lite efterarbete innan bafflarna monteras.

    Bilden nedan visar en färdigkonstruerad baffel i AutoCAD. Här syns variationen av tubens radie längs längdaxeln i det aktuella tvärsnittet. Den yttre ringen utgörs av tubens insida och den inre ringens centrum utgår från tubens optiska axel.

    Baffel

    När bafflarna överlagras i samma bild blir det tydligt att variationen inte är konstant vid en given punkt utmed längdaxeln. Varje baffel har en unik färg för att förtydliga bilden. Vid den aktuella positionen existerar det en variation av tubens radie med 6,15 millimeter utmed hela tubens längdaxel som är 3000 millimeter. Den inre cirkelns radie är densamma för alla bafflar eftersom den utgår från tubens optiska axel.

    Variation

    Nästa steg blir återigen att tillverka mockuper i formplywood för att verifiera att 3D-skanningen och bearbetningarna i AutoCAD har gett en tillräcklig noggrannhet. Har bafflarna en acceptabel tolerans så kommer jag att tillverka bafflarna i aluminium.

    • Det här svaret redigerades för 2 år av joan02.

    Senaste diskussionerna

    • C/2025 A6 (Lemmon) fotad från Fiby
      svar av Tomas Wikander
    • Norrsken
      tråd av AlexFerein
    • C/2025 A6 (Lemmon) 2025-10-16
      svar av Arvid Emtegren
    • Orioniderna 2025
      tråd av Hans Bengtsson
    • Kometen C/2025 A6 (Lemmon)
      svar av Johan Warell
    • Foto av Komet C/2025 A6 Lemmon
      tråd av Ivar Hamberg
    • Eastern vail och Pickerings triangle.
      tråd av Bergquist Christian
    • Komet C/2025 A6 Lemmon
      svar av Hans Bengtsson
    • Spektrum av Komet C/2025 A6 Lemmon
      svar av Ivar Hamberg
    • IC434 / Barnard 33, Hästhuvudnebulosan
      tråd av Lars Anmark
    • MWP1 Methuselah och ALV1
      svar av Lars Anmark
    • Ou4 Bläckfisken
      svar av Arvid Emtegren
    • Månadens bild
      svar av Fredrik Silow
    • Gettlinge gravfält
      tråd av Tanner
    • Variabelkartor
      tråd av Hans Bengtsson
    • Månen nära Plejaderna
      svar av PeterR
    • Kometen Lemmon
      tråd av Bergquist Christian
    • LBN576 Medulla
      tråd av Lars Anmark
    • Webinar den 13/11
      svar av Fredrik Silow
    • Problem med Ascom Alpacka som “dör”
      tråd av Lars Magnusson

    Månadens bild i galleriet

    Ou4 Giant squid (Arvid Emtegren)

    Årets bild i galleriet

    C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)

    Senaste bilderna i forumet

    Norrsken (Alex Fernandez Reinholdsson )

    C/2025 A6 (Lemmon) (Arvid Emtegren)
    C/2025 A6 (Lemmon) (Christoffer Svenske)

    Komet C/2025 A6 Lemmon (Ivar Hamberg)
    NGC6995 (christian bergqvist)
    Komet Lemmon – spektrum (Ivar Hamberg)

    IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
    C/2025 A6 Lemmon (Lars Anmark)
    Vintergatan (Jörgen Tannerstedt)

    RSS Senaste nytt från SAAF-webben

    • Telescopium nr 3 2025 ute snart!
    • Årsmöte 2025
    • Telescopium nr 2 2025 ute snart!
    • Telescopium nr 1 2025 ute snart!
    • Telescopium nr 4 2024 ute snart!
    • Telescopium nr 3 2024 ute snart!
    • Webbcafé om kometen Tsuchinshan-ATLAS
    • Årsmöte 2024
    • Telescopium nr 2 2024 ute snart!
    • Telescopium nr 1 2024 ute snart!

    Kalendariet

    Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
    Researching Red Giants: A Joint Venture of Amateurs and Professional Astronomers
    13 nov 25

    Antal unika dagsbesökare (unika IP)

    Idag: 484 st 

    Senaste 7 dagarna: 5354 st 

    Senaste 30 dagarna: 20309 st 

    Logga in

    Copyright Nattmolnet 2025 | Theme by ThemeinProgress | Proudly powered by WordPress