[Thomas Karlsson]

https://www.aavso.org/vstar är länken till VStar på AAVSO. Peranso tycker jag är lättare att använda och har fler funktioner, men kostar en slant. VStar är gratis.

Pröva att snäva in intervallet du söker kanske du hittar en bättre period. Slutperioden bör helst inte vara mer än två till tre gånger startperioden. I Peranso finns många metoder att välja mellan, jag tycker att Anova är den som generellt funkar bäst.

Resultatet du fick för DDE 42 verkar troligt. Men man hoppas ofta att hitta en lite tydligare signal. Det är i såna här fall man säger “mer data behövs”.

[Thomas Karlsson]

Jag använder programmet Peranso för periodberäkning, se https://www.cbabelgium.com/peranso. På AAVSO finns gratisprogrammet VStar som är ett annat program för periodberäkning. I princip fungerar programmen så här:
– Ladda in en, eller flera, uppsättningar av observationer (en lista med observationer med datum och magnitud)
– Välj en start- och slutperiod och hur många intervall mellan start och slut programmet ska testa.
– Programmet grupperar alla observationer för respektive period och beräknar en poäng som talar om hur väl observationerna är samlade för repektive period.
– Perioder med höga poäng kan man sen zooma in på genom att beräkna ett mindre intervall.
– Programmen plottar också upp observationerna i ett fasdiagram (obsarna grupperade med en viss period), som det jag gjorde för NSV 1161. Här kan man visuellt inspektera ljuskurvan för olika period-kandidater.
– Med Peranso kan jag välja att ladda in obsar med klipp-och-klistra från t.ex. SVO eller ladda in från olika databaser från nätet som AAVSO, ASAS-SN och ZTF.

Som Hans skriver är ju inte alla variabler periodiska. Det krävs att det finns något som roterar eller pulserar för att få regelbunda variationer.

[Thomas Karlsson]

Jag har nu lagt in NSV 1161 i mitt observationsprogram och fick den första bilden idag från COAST-observatoriet på Teneriffa. Jag fick den till 15.771 i V-magnitud. Ska bli spännande att se om den fortsätter med den här snabba och stora variationen.

Nebulositet runt stjärnan kan ju påverka dess färg och göra den svagare än den annars skulle varit. Men nebulositeten är antagligen rätt konstant och då blir den ju påverkad på samma sätt hela tiden, så det är nog inget man behöver ta hänsyn till.

[Thomas Karlsson]

Jag är också konfunderad över vilken typ detta är. Jag tycker också amplituden är för hög för en rotationsvariabel. Den brukar väl oftast bara vara några tiondels magnituder? Ljuskurvan är också väl fluffig för en förmörkelsevariabel. Inga tydliga skillander mellan ev. primär/sekunder minimum om man använder dubbla perioden. I så fall förmörkelsevariabel av EW-typ. Men EW-stjärnor brukar ha en amplitud  mindre än en magnitud.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Jag analyserade alla obsar av NSV 1161 från ASAS-SN och ZTF med Peranso. På AAVSO finns inga obsar av stjärnan… Det visade sig att den hade en rätt tydlig variation mellan mag 13.5 till 17 V (14.5 – 18 g) och med perioden 2.109 dygn. Gröna punkter ASAS-SN V, svarta punkter ZTF g.

 

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

Attachments:

1. 

   NSV1161.jpg
   

[Thomas Karlsson]

Det är spinnperioden/rotationsperioden som är synlig fotometriskt för den här stjärnan. Den är drygt 9 minuter. Omloppstiden för de båda komponenterna i systemet är drygt 4 timmar. Omloppstiden tror jag  har mätts bara spektroskopiskt. Har inte lyckats se den fotometriskt.

Det verkar vara lite olika för olika IP-stjärnor, antagligen beroende på hur de är orienterade mot oss, vilken eller båda av spinn- eller omloppsperioderna som syns fotometriskt.

NASA har en bra sida, https://asd.gsfc.nasa.gov/Koji.Mukai/iphome/iphome.html, med en massa fakta om IP-stjärnor. Där finns bl.a en sida som listar IP-stjärnor med spin-up eller spin-down (ökande eller minskande spinnperiod). Här finns V405 Aur med i gruppen “Systems for which a good ephemeris is not yet available”. Så fortsatta mätningar är nog tacksamma.

[Thomas Karlsson]

Imponerande att läsa om dina kyliga observationer denna vinter. Jag har lagt in SN2024gy i SVO om du vill lägga in din observation där.

[Thomas Karlsson]

Petter jag tror du glömt att “Verkställa” dina observationer du importerat till SVO. Innan du OK:at importen är inga resultat synliga. Det gör du antingen genom att klicka knappen Verkställ på import-bilden eller genom menyvalet “Verkställ AAVSO-fil”.

Innan man verkställer har man en chans att se att de importerade obsarna verkar rätt och att alla fält ser ok ut. Man har också möjlighet att rätta mindre fel eller ta bort obsar som det blev något fel på innan resultatet kommer in i databasen och blir tillgänligt för alla. Det är ungefär samma procedur som när man importerar filer med obsar på AAVSO.

• Det här svaret redigerades för 2 år av Thomas Karlsson.

[Thomas Karlsson]

Nu finns ny information om de 50 bortglömda mirorna för fjärde kvartalet 2023 publicerad på SVO. Den hittas numera i form av ett Excelark som hittas via “Publikationer -> Info 50 bortglömda miror” från startsidan på SVO. För fjärde kvartalet har 19 nya maximum och 18 minimum lagts till. Som tidigare har också stjärnornas perioder, O-C diagram och färgindex uppdaterats. Periodelementen för stjärnorna har också uppdaterats i SVO.

[Thomas Karlsson]

Petter, det verkar som att du har dubletter i filen du försöker importera. Alternativt att du försöker importera obsar som redan finns i databasen. I SVO måste kombinationen variabel, filter och tidpunkt vara unik för varje observation.

[Thomas Karlsson]

Japp, det verkar vara problem med importen om fältet magnitudfel har fyra decimaler. Jag har utökat det fältet, så nu borde du kunna importera utan att ta bort sista siffran. I databasen rundas dock värdet av till tre decimaler efter att observationen lästs in.

Fälten Comp1 och Comp2 används enbart om man importerar en AAVSO-fil med visuella observationer. Dessa fält är då beteckningen på kartan för de två jämförstjärnor man jämfört variabeln emot. För fotometriska mätningar använder man AAVSOs utökade filformat och fältet Cname i filen hamnar i fältet Comp i SVO. Fälten Cmag, Kname, Kmag, Airmass och Group i filen tror jag inte läses in alls i SVO.

[Thomas Karlsson]

Med VizieR kan du söka i stort sett alla kända kataloger. Ange koordinaterna eller namnet på ett objekt i “Search by position” och klicka Go. Det kan vara bra att minska sökområdet (Target dimension) till 30 bågsekunder, annars får man fram väldigt många träffar.

jag använder också Aladin för att få fram en bild över ett område på himmeln.

[Thomas Karlsson]

Grattis Gregor till denna historiska upptäckt.

[Thomas Karlsson]

Grattis Magnus. Kul när ens observationsansträngningar får uppmärksamhet.

[Thomas Karlsson]

Jag laddade in solfläckstalen från år 1900 och framåt i Peranso och fick fram perioderna enligt grafen. Tidsskalan i diagrammet är år. Solfläckscykeln på 10.6 år är såklart väldigt dominerande, men för perioden 25-30 dygn finns det också en signal med max för 27.3 dygn. Enligt Wikipedia roterar solen med hastighten 25 dygn vid ekvatorn och 34 dygn vid polerna.

Attachments:

1. 

   Solperiod.jpg
   

[Författare]

Inlägg