[PeterR]

Grattis till en fantastisk bild av Saturnus.
För 15-20 år sedan kunde man ibland se bilder på Saturnus där Encke-divisionen verkade vara upplöst men oftast handlade om kantstuds orsakade av kamerorna och mjukvaran men så är det mera sällan idag. Jag tror att du har lyckats verkligen få med den. Även spokes i B-ringen är synliga.
Jag uppmärksammade en lite ljusare zon som kan vara en storm nära nordpolen men som jag inte har sett beskriven någon annan stans. Eftersom du har fotograferat i 30 minuter så borde den ha förflyttats, är det något du kan notera på dina bilder utan att lägga för mycket tid på det, det kan ju också vara en obetydlig liten artefakt.

/*Peter R

[PeterR]

Tack, då är jag med.
PTGui nämns också som ett kompetent  program för att göra mosaiker och det använder jag sedan flera år för vanliga panoramor och för att göra om fisheyebilder till cylindriska prjektioner men jag undrar om det verkligen klarar av att automatiskt matcha stjärnfält mellan olika bilder. Måste man göra det manuellt så lär det ta evigheter.
Väldigt snygg närbild och fint att du även tog med Veil Nebula i utsnittet.

[PeterR]

Jag googlade på PixInsight (som jag själv inte har) och såg då att det ska finnas avancerade möjligheter att göra den här typen av mosaik med bilder tagna med olika objektiv, fokalavstånd och exponeringsvärden. Men sedan läste jag en gång till vad du har skrivit och då står det ju att du har använt en egentillverkad motor för detta.
Resultatet är enastående hur som och framför allt med tanke på att ingångsbilderna är så skiftande och att det måste ha varit ett jättejobb. Det är kanske det du menar med “stresstest”. Har du lust att lägga upp ett utsnitt i 100% runt exempelvis Nordamerikanebulosan?

Jag har precis lagt en beställning på en fisheye för att kunna ta in hela himmeln ända ner till och förbi horisonten. Den täcker nämligen 220° dvs ser  t.o.m. 40° bakom ryggen. Det blir ju en helt annan bildskala men betydligt mindre arbete. Jag har sedan tidigare en 8-15 fisheye zoom på 180° men eftersom bildens ytterkant blir extremt ful så kräver den ändå minnst 4-5 exponeringar i olika riktningar och som ska stitchas ihop för att få till ett liknande resultat.

/*Peter R

[PeterR]

Hej Filip,

Så otroligt snygg och en helt ny djupkänsla, kanske på grund av de där extra 10 timmarna utan filter. Så jag antar att L inte är inräknad i dessa timmar men att du ändå har lagt till dem i luminanskanalen. Helt nytt för mig, är det något du själv har kommit på? Resultatet är i alla fall strålande!

/*Peter R

[PeterR]

Trevligt om du även tar in planetfoto i din hobby. Naturligtvis kräver det stabil atmosfär vilket vi förvisso sällan har, speciellt som vi kör på långa fokalavstånd ofta på 2 – 6.000 mm. Ljusföröreningar och lite sämre transparens är inget jättehinder vilket gör det även tillgänglig inifrån storstadsmiljön, i motsats till dina smalbandiga djuprymdsfoton som är en bedrift.

Din Saturnusbild har fått en klar förbättring i din senaste behandlingen. Att dina månar först blev lite utdragna är just på grund av avsaknaden av ADCn. Varje R,G och B färg består av ett spektralt intervall och inte bara en diskret våglängd. Var och en blir därför utdraget på grund av atmosfärens refraktion och det är denna geometri som ADCn korrigerar.

Jag efterskärpte din senaste bild ytterliggare en aning. Det är en avvägning då det även kan öka bruset och förstärka artefakter men som du ser så har det även tagit fram ett tunt mörkare band i det ljusaste precis ovanför ringen. Jag har även balanserat färgerna en aning annorlunda och ökat mättnaden. Då framträder även vissa färgskiftningar vilket ökar separationen i molnbanden. Nu börjar din bild bli ganska lik min version som jag tog utan ADCn.

Redan nu är alltså Saturnus samt de lite svårare planeterna Uranus och Neptunus tillgängliga. För den morgonpigga så är även Merkurius och Venus synliga i november innan soluppgången. Jupiter blir lätt att observera i december och Mars växer till 14″ i februari. Vi står med andra ord i början av en väldigt spännande planetsäsong.

 

• Det här svaret redigerades för 1 månad av PeterR.

[PeterR]

Nu har du åtminstone partiellt fått med Cassinidivisionen och det är ett resultat som man ofta kan förvänta sig i Stockholm. Förhållandena är väldigt beroende av vad du har i siktrikningen som värme som stiger från byggnader. När jag tog min bild så var det fantastiskt fina förhållanden och det gör stor skillnad för slutresultatet. Igår såg jag att stjärnorna blinkade så det var lite mera turbulens.
Jag kan inte säga om det är Siril som har åstadkommit överstrålningen i det ljusa ekvatorialbandet, det kan också vara att du bör sänka exponeringen för bilden verkar vara saturerad i den röda kanalen. Jag brukar låta histogramet toppa vid 75-80%. Även om dina exponeringar ligger under 100% så kan de saturera i en eller flera kanaler vid efterbehandlingen, framför allt vid skärpning och kontrastökning och därför är det bra att ha lite extra marginal. Den röda kanalen verkar vara extra känslig. Planeten Mars som är rödaktig kan vara väldigt problematisk att behandla just på grund av detta.
Om du tittar på den röda kanalen så är det konstigt nog så att de överexponerade delarna faktiskt har blivit mörkare. På silverfilmtiden fanns det en process som kallades “solarisation” eller “Sabattier-effekten” och det är när en exponering slår i taket och vänds negativt under speciella förhållanden. Samma sak kan i vissa fall ske med digitala bilder när sensorn eller programmet inte kan tolka signalen korrekt. Det går dock att lätt korrigera i Photoshop.
Nästan alla vi som fotograferar planeter använder Autostakkert för stackningen alternativt Astrosurface som också har flera verktyg för skärpning, Du kan ju testa någotdera och se om satureringen försvinner. I så fall är det bildbehandlingen I Siril som är boven.

Du kan få låna en Zwo ADC om du vill testa och se om du tycker att det är värt investeringen.

Jag ljusade upp din bild och då dök det upp 3 små ljusa prickar. Om det är som jag tror så är det månarna Dione till vänster, Rhea lite till höger under planeten och Thetys till höger och då bör bilden vara tagen igår kväll runt midnatt 🤔

 

[PeterR]

Väldigt spännande resultat du får fram på solen.

Jag gjorde lite snabbtester på att använda din Doppler rotationskorrigerad bild som en förskjutninskarta på din Ha bild för att skapa en 3D anaglyf med röd-gröna glasögon. Det fungerar till viss del bra och är ganska effektfullt då filamenten svävar ovanför solytan och de ljusa fälten runt solfläckarna blir djupa sänkor. För att göra bättre 3D bilder så behövs det 2 uppsättningar av Ha och Doppler rotationskorrigerad bilder inom ett visst tidsintervall så att solen har hunnit rotera en viss vinkel.

Din Dopplereklips, är det en förstärkt version av Doppler rotationskorrigerad men med maskad solskiva? Jag har sett att fransmännen testar att använda Sol’Ex som Koronograf, fortfarande lite trevande försök men resultaten kommer. De producerar även Magnetogram som stämmer bra överens med bilderna från SDO men naturligtvis med sämre upplösning http://www.astrosurf.com/topic/185391-soleil-du-22-sept-avec-sunscan-magn%C3%A9togramme/ och http://www.astrosurf.com/topic/184828-couronne-solaire-evec-tr%C3%A8s-gros-signal-et-animation-solex-2026-08-22/ . Utifrån dessa tidiga resultat som är gjorda med en första generationens Sol’Ex, tänker Christian Buil sätta upp ett samarbetsnätverk mellan proffs och amatörer där den nya koronografen C3, värdens största, vid Pic-du-Midi observatoriet ingår.

/*Peter R

• Det här svaret redigerades för 1 månad av PeterR.

[PeterR]

Hej Georgios,

Jag känner så väl igen det du beskriver från otaliga misslyckade försök som jag själv har gjort och då hamnar det oftast i papperskorgen. Det räcker med lite värmeutsläpp från någon fastighet i siktriktningen. Men just denna natt hade jag de bästa omständigheter som jag har upplevt på många år och det syntes redan visuellt med en klar, skarp och stabil bild vid okularet. Ändå så syns det tydlig turbulens på ser-filerna så det finns utrymme till förbättrade omständigheter men det var tillräckligt bra för att kunna stacka upp till 80% av 4.000-bilders sekvenser.

Min kamera har en pixelstorlek som är dubbelt så stor som din, 2,9μm mot 1,45 vilket i stort sett skulle motsvara om jag körde med en 2x barlow men jag bedömde inte att jag skulle vinna något på det. Med samma men omvänd logik kanske du ska börja med att testa att köra med 2×2 bin och då få snabbare exponeringstider och/eller lägre gain. Mina exponeringstider i FireCapture låg på 24-29 ms med en gain på 258-320.

Fokus ställer jag manuellt med FireCaptures “Auto Allign” funktionen påslagen vilket underlättar enormt då den försöker motverka alla vibrationer. Då kan man fokusera fram och tillbaka tills det känns att man har hittat rätt. Jag gör om det ganska ofta för att försäkra mig om att någon sekvens kommer ut ok.

Men, det absolut viktigaste var användningen av ADCn (Atmospheric Dispersion Corrector). När planeten ligger på bara 30° så är det ett absolut nödvändigt tillbehör, det räcker inte med RGB-align i AutoStakkert. Jag körde även några sekvenser utan och lägger upp jämförelsen här nedan.

Om du vill kan du komma förbi mig med din C8 senare i höst när Saturnus kommer upp i lite beskedligare tid så kan vi köra parallellt uppifrån min terrass.

Här har jag lagt ihop flera sekvenser utan ADC (vänster) och samma sak med ADCn (höger). Bilderna är skärpta och lätt färgkorrigerade samt uppförstorede 100% för att förenkla jämförelsen men annars bara basic. Bortsett från skillnad i skärpa har den vänstra bilden ganska mycket färgspill i cyan och grönt som skulle behöva åtgärdas. Skillnaden i storlek är ca 10% och beror troligtvis på att ADCn även påverkar utdraget och därmed även förstoringsgraden.

På min Mac med en skärm på 144 ppi behöver man klicka på bilden och öppna den i en ny flik för att se den i rätt storlek. Vet inte hur det är med andra datorer.

[PeterR]

Wow! Av alla bilder och animationer som jag har sett från solförmörkelsen så är de här i mitt tycke de allra finaste. Perfekt skärpa och bildbehandling, möjligtvis med ett litet undantag för den överexponerade protuberansen i bilden uppe till vänster men i övrigt, ren magi!

/*Peter R

 

[PeterR]

Snyggt fångat Johan, du var på helt rätt plats.

Du hade säkert tillräckligt med att fokusera på Solen och månen men hann du möjligtvis se några stjärnor eller planeter under totaliteten, Jupiter befann sig 10° ifrån.

/*Peter R

[PeterR]

Efter lite research och bildbehandling

Attachments:

1. 

   LPOD-2011011.jpg
   

[PeterR]

Tack för denna högintressanta läsning.

Jag är oerhört fascinerad av det engagemang som dåtidens astronomer uppvisade. Två av mina mest spännande böcker alla kategorier är “Jakten på Venuspassagen” som beskriver hur en del astronomer vigde flera år åt att fullfölja observationerna från andra sidan jordklotet och en del förlorade tom sina liv i denna strävan och den andra är boken “Longitude” om klockmakaren som tillverkade ett absolut precist ur och därmed löste problemet med longitudbestämmelserna ute till havs under långa resor och detta till vetenskapsmännens stora förtret.

Beskrivningen och bilderna i britastros redogörelse visar på detta samma engagemeng. Bara att rikta in den fast installerade 40-fot långa refraktorn är ju en fantastisk bedrift. Kameran med 18″ stora plåtar som skulle exponera en 4″ stor sol/måne i mitten med massa utrymme runt om för den vidsträkta koronan.

Längre ner i texten hur Dr Fowler med assistenters hjälp, planerade att exponera 50 plåtar på 106 sekunder. Vi har mycket att vara ödmjuka över med hänsyn till dåtidens engagemeng och bedrifter.

Vet du eller någon annan om bilder tagna med denna utrusning under andra förmörkelser finns bevarade och möjligtvis tillgängliga online?

/*Peter R

[PeterR]

Vilket underbart “misstag” 👍🏻

Bilden har en Hubble-känsla över sig, jag vet inte om det är den höga skärpan och klarheten eller hela skalan på stjärnorna från  punktformade till stora. Perfekt följe och bildbehandling!

/*Peter R

[PeterR]

Jag gjorde en snarlik iaktagelse i mars 2024 beträffande Sirius när jag blinkade 2 av mina bilder tagna med 13 års mellanrum och fann en osannolik egenrörelse på hela 17,3 bågsekunder eller 1,33/år https://nattmolnet.saaf.se/forums/topic/sirius-egenrorelse-2011-2023/

/*Peter R

[PeterR]

Grattis till en spännande bild med imponerande upplösning och detaljrikedom.

Jag håller själv på att uppgradera till Baaders WhiteLight solfilter och tänker kombinera det med Baaders 7,5 nm continuum filter för ökad kontrast och som ska levereras idag. Känns förväntansfullt nu när jag har fått se din bild.

/*Peter R

[Författare]

Inlägg