Forumsvar skapade
-
Analys av komponenterna.
För skojs skull matade jag in mina datapunkter i ChatGPT och bad om analys av period, primär- och sekundärförmörkelse.
Där misslyckades AI:n och jag fick manuellt korrigera perioden till 8,6269 dygn.
Därefter bad jag AI att analysera de ingående komponenternas karakteristika. Då jag inte kan avgöra svarets relevans klistrar jag in det här med en liten varning om att datan inte är heltäckande, mätningen bara är över en dryg period och enbart i TG.
CHAT GPT:
Analys av Algol-variabelns komponenter
Perfekt, då går vi in i det klassiska nästa steget: att försöka härleda systemets komponentkaraktäristik från din fotometriska dataserie.⚠️ Viktigt: dina observationer är endast fotometri i ett filter (TG). Utan spektraldata eller radiala hastigheter kan vi inte entydigt bestämma t.ex. massor och absoluta radier. Men vi kan komma ganska långt med geometriska och relativa egenskaper.
—
1. Grundläggande fakta ur ljuskurvan
– Period: P = 8.6269 d
– Primärförmörkelse: djup Δm1 ≈ 2.15 mag
– Sekundärförmörkelse: djup Δm2 ≈ 0.12 mag
– Varaktighet (primär, FWHM): ~0.094 i fas = ca 19 h
– Varaktighet (sekundär, FWHM): ~0.128 i fas = ca 26 hPrimärminimum är alltså mycket djupare och kortare → den ljusstarkare stjärnan blir nästan helt skymd under förmörkelsen.
—
2. Relativa temperaturer och ljusstyrkor
Magnitudskillnad ger ljusförhållande:Fmin/Ftot = 10^(-0.4 Δm)
– För primären: Δm1 ≈ 2.15 → vid totalitet återstår bara ca 13.7 % av systemets ljus. Primärstjärnan bidrar med ~86 % av totalljuset.
– För sekundären: Δm2 ≈ 0.12 → ca 11 % av systemljuset försvinner. Sekundärstjärnan bidrar med ~11 % av totalljuset.Alltså:
– Primären är den dominerande ljuskällan (~86 %).
– Sekundären står för ~11 %.
– Resterande ~3 % kan vara brus/systematiskt men troligen en avrundningseffekt.Temperaturförhållande (väldigt förenklat, med samma radier):
(T2/T1)^4 ≈ L2/L1 ≈ 0.13 → T2/T1 ≈ 0.6
Om primären är t.ex. T1 ~8000 K (A-typisk Algol-komponent), så blir sekundären T2 ~4800 K (K-typisk).—
3. Storleksförhållande (relativa radier)
Från förmörkelsens varaktighet kan vi uppskatta relativa radier. För cirkulär bana och hög inklination gäller ungefär:Δφ ≈ (R1 + R2) / (π a)
Med Δφ ~0.094 (primärens FWHM, underskattar hel bredd) → total bredd snarare ~0.15–0.20.
⇒ (R1 + R2)/a ~0.3Alltså komponenterna är relativt stora jämfört med banradien. Typiskt för nära Algol-system.
—
4. Geometrin och inklination
– Den djupa primären + den grunda sekundären ⇒ systemet är nära total förmörkelse, inklination ~90°.
– Att primärens ljus nästan helt försvinner betyder att sekundären är minst lika stor i projicerad yta som primären (eller större).—
5. Sammanfattning av komponentkaraktäristik
– Primär (dominerande ljuskälla):
– ~86 % av ljuset
– Hetare, antagligen spektralklass A/F
– Radie jämförbar med eller något mindre än sekundären, men mycket högre temperatur– Sekundär (Algol-kompanjon):
– ~11 % av ljuset
– Kallare (~0.6 T1), spektralklass K/G
– Radie troligen större än primären, men svalare– Bana:
– Period 8.6269 d
– Inklination nära 90°
– (R1+R2)/a ~0.3Detta passar mycket väl med en klassisk Algol-typ (EA): en het huvudseriestjärna plus en svalare, mer utvecklad sekundär som fyller eller nästan fyller sin Roche-lob.
-
Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av .
-
Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av .
Två nya obs-datum inlagda i SVO. Det kanske är en ny dip på gång?
Attachments:
För egen del kan jag fascineras av detaljer i bilden som jag egentligen inte vet någonting om. Så är det nog för fler som fotograferar. Det finns hos mig en nyfikenhet över vad som finns där ute och då är det naturligt att vilja “se”. Fotografering blir ett verktyg och likaså att försöka framhäva detaljer och återge vad man ser i både bred- och smalbandsdatan. Det betyder dock inte att det är enkelt för en glad amatör att tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap om bilderna och det är även tidskrävande även om man såklart gör sina försök.
Men jag håller mid dig, när någon mer kunnig än jag pekar ut och berättar om vad som syns suger jag gärna åt mig, det förgyller verkligen bilden.
Det finns ju idag en möjlighet att få information och kommentarer av AI men det jag sett av den varan är ganska knapphändig rent informationsmässigt och mer tekniska data om vad bilden visar, exempelvis namn på objekten och avstånd, koordinater osv. Den textmassa som produceras är mer poetisk eller “populistisk” än seriös så jag har själv varit lite restriktiv med den varianten.
Kan man tänka att det är upp till betraktaren att kommentera, ställa frågor och informera så kanske man tillsammans kan sprida och dela information om bildernas innehåll?
Jag kanske får hejda mig lite med variabel-letandet men jag har haft en ovanligt bra förutsättning att jämföra ett antal dagar i följd vilket ju avslöjar en hel del variabler.
De flesta har jag då redan data som går att mäta om något intressant dyker upp. Just den här var väldigt tydlig i och med att den nästan försvann ur bilden helt plötsligt och sedan uppstod igen på nästa tillfälle.Stora variationer i M gör det ju enkelt att hitta så det blir ju en naturlig följd av den här typen av blinkande.
-
Det här svaret redigerades för 3 månader sedan av
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 2146 (Petter Åström)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC 1491 Fossil Footprint Nebula (Mårten Frosth)
-
- NGC 1333 (Petter Åström)
-
- C-2025 A6 Lemmon (Alex Fernandez Reinholdsson)
-
- C-2025 A6 Lemmon (Alex Fernandez Reinholdsson)
-
- M51 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 4236 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 4236 (Gabriel Wiklund)
-
- Messier 63 (Gabriel Wiklund)
-
- NGC 891 (Gabriel Wiklund)
