Forumsvar skapade
-
Hej igen. En del av dina frågor är besvarade ovan/nedan.
Jag noterar att du säger 130/900 vilket gör att jag misstänker att du har en primärspegel som är sfärisk och inte paraboilisk (sfärisk spegel ger inte samma skärpa som en parabolisk spegel).
Högre förstoring är INTE samma sak som högre skärpa. Om du har ett suddigt foto så kvittar det hur mycket du förstorar det – det är suddigt ändå. Tänk inte så mycket i termer om förstoring för man blir lätt besviken. Det teleskopet du har kommer nog ge en upplevd skarp bild med kanske upp till 15mm okular, troligen inte mer än så. Okular med lägre brännvidd ger att det du ser blir mörkare och större, men som sagt, det är inte alltid förstoringsgrad man ska uppnå för att söka skärpa. Tänk mer i termen av upplösning. En gammal skärm blir inte lika skarp som en nyare skärm på grund av den lägre upplösningen. Ett mindre teleskop blir inte lika skarpt som ett större teleskop.
Det teleskopet du har kan troligen prestera lite bättre men du behöver bra atmosfäriska förhållanden och mycket god kollimering (det räcker inte alltid med en laserkollimator – gör ett “star-test” för att se hur kollimeringen är. Om kollimeringen inte är perfekt sprids ljuset så att bilden blir suddig i detaljeras kanter. Ett HR-okular för planetobservation vid max 10mm (eller mer) bör ge dig en bra vy. De okular som följer med när man köper ett teleskop är väldigt undermåliga så även ett Plössel-okular på 15-20 mm kommer troligen prestera bättre.
Sedan finns det ju många fler parametrar som man kan väga in vid ett bättre/sämre okular men för min när jag började blev det bara rörigt.
Det finns flera orsaker till att detaljer kan vara otydliga.
I grund och botten är ditt teleskop alldeles för litet för att göra detaljerade observationer av Saturnus. Det är öppningens (eller spegelns) diameter som avgör hur detaljrik bild då kan få. Man kan tyvärr inte gå på beräkningen av hur stor förståringsgrad du får genom olika linskombinationer. Visst – bilden blir stor, men i 300 x på en aperture på 130 mm så får du en stor, men också suddig och ljussvag bild.
Det är därför bättre med större teleskop om du vill se detaljerade bilder. Alltså, samma brännvidd, samma okular, samma barlow men en större diameter på spegeln ger enormt olika kvalitet på återgivningen.
DOCK, nu är det ju ett 130mm teleskop du har och det i sig är inte jättelitet. I ditt fall – om du vill maximera skärpan behöver du först och främst kollimera ditt teleskop om det inte redan är gjort. Det betyder att sätta speglarna i perfekt position sinsemellan så att ljuset från primärspegeln (den stora) går rakt och plant in i okularet.
Men du behöver också okular av bra kvalitet, det gör stor skillnad.
Likaså behöver du – vilket jag inte tycker du ska använda alls) en högkvalitati barlow.
Det är kort sagt en hobby med viss inlärningskurva vilket jag personligen tycker är väldigt stimulerande.
Även väderförhållanden kan ha stor inverkan. En kväll med låg vind, när inga jetströmmar befinner sig över din observationsplats och då atmosfären är lugn och stilla får du bättre vy.
Hur man kollimerar finns bra videor på YouTube. Innan du ger dig på det så bör du göra en “star test” för att se om det verkligen behövs…
Analys av komponenterna.
För skojs skull matade jag in mina datapunkter i ChatGPT och bad om analys av period, primär- och sekundärförmörkelse.
Där misslyckades AI:n och jag fick manuellt korrigera perioden till 8,6269 dygn.
Därefter bad jag AI att analysera de ingående komponenternas karakteristika. Då jag inte kan avgöra svarets relevans klistrar jag in det här med en liten varning om att datan inte är heltäckande, mätningen bara är över en dryg period och enbart i TG.
CHAT GPT:
Analys av Algol-variabelns komponenter
Perfekt, då går vi in i det klassiska nästa steget: att försöka härleda systemets komponentkaraktäristik från din fotometriska dataserie.⚠️ Viktigt: dina observationer är endast fotometri i ett filter (TG). Utan spektraldata eller radiala hastigheter kan vi inte entydigt bestämma t.ex. massor och absoluta radier. Men vi kan komma ganska långt med geometriska och relativa egenskaper.
—
1. Grundläggande fakta ur ljuskurvan
– Period: P = 8.6269 d
– Primärförmörkelse: djup Δm1 ≈ 2.15 mag
– Sekundärförmörkelse: djup Δm2 ≈ 0.12 mag
– Varaktighet (primär, FWHM): ~0.094 i fas = ca 19 h
– Varaktighet (sekundär, FWHM): ~0.128 i fas = ca 26 hPrimärminimum är alltså mycket djupare och kortare → den ljusstarkare stjärnan blir nästan helt skymd under förmörkelsen.
—
2. Relativa temperaturer och ljusstyrkor
Magnitudskillnad ger ljusförhållande:Fmin/Ftot = 10^(-0.4 Δm)
– För primären: Δm1 ≈ 2.15 → vid totalitet återstår bara ca 13.7 % av systemets ljus. Primärstjärnan bidrar med ~86 % av totalljuset.
– För sekundären: Δm2 ≈ 0.12 → ca 11 % av systemljuset försvinner. Sekundärstjärnan bidrar med ~11 % av totalljuset.Alltså:
– Primären är den dominerande ljuskällan (~86 %).
– Sekundären står för ~11 %.
– Resterande ~3 % kan vara brus/systematiskt men troligen en avrundningseffekt.Temperaturförhållande (väldigt förenklat, med samma radier):
(T2/T1)^4 ≈ L2/L1 ≈ 0.13 → T2/T1 ≈ 0.6
Om primären är t.ex. T1 ~8000 K (A-typisk Algol-komponent), så blir sekundären T2 ~4800 K (K-typisk).—
3. Storleksförhållande (relativa radier)
Från förmörkelsens varaktighet kan vi uppskatta relativa radier. För cirkulär bana och hög inklination gäller ungefär:Δφ ≈ (R1 + R2) / (π a)
Med Δφ ~0.094 (primärens FWHM, underskattar hel bredd) → total bredd snarare ~0.15–0.20.
⇒ (R1 + R2)/a ~0.3Alltså komponenterna är relativt stora jämfört med banradien. Typiskt för nära Algol-system.
—
4. Geometrin och inklination
– Den djupa primären + den grunda sekundären ⇒ systemet är nära total förmörkelse, inklination ~90°.
– Att primärens ljus nästan helt försvinner betyder att sekundären är minst lika stor i projicerad yta som primären (eller större).—
5. Sammanfattning av komponentkaraktäristik
– Primär (dominerande ljuskälla):
– ~86 % av ljuset
– Hetare, antagligen spektralklass A/F
– Radie jämförbar med eller något mindre än sekundären, men mycket högre temperatur– Sekundär (Algol-kompanjon):
– ~11 % av ljuset
– Kallare (~0.6 T1), spektralklass K/G
– Radie troligen större än primären, men svalare– Bana:
– Period 8.6269 d
– Inklination nära 90°
– (R1+R2)/a ~0.3Detta passar mycket väl med en klassisk Algol-typ (EA): en het huvudseriestjärna plus en svalare, mer utvecklad sekundär som fyller eller nästan fyller sin Roche-lob.
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av .
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av .
Två nya obs-datum inlagda i SVO. Det kanske är en ny dip på gång?
Attachments:
För egen del kan jag fascineras av detaljer i bilden som jag egentligen inte vet någonting om. Så är det nog för fler som fotograferar. Det finns hos mig en nyfikenhet över vad som finns där ute och då är det naturligt att vilja “se”. Fotografering blir ett verktyg och likaså att försöka framhäva detaljer och återge vad man ser i både bred- och smalbandsdatan. Det betyder dock inte att det är enkelt för en glad amatör att tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap om bilderna och det är även tidskrävande även om man såklart gör sina försök.
Men jag håller mid dig, när någon mer kunnig än jag pekar ut och berättar om vad som syns suger jag gärna åt mig, det förgyller verkligen bilden.
Det finns ju idag en möjlighet att få information och kommentarer av AI men det jag sett av den varan är ganska knapphändig rent informationsmässigt och mer tekniska data om vad bilden visar, exempelvis namn på objekten och avstånd, koordinater osv. Den textmassa som produceras är mer poetisk eller “populistisk” än seriös så jag har själv varit lite restriktiv med den varianten.
Kan man tänka att det är upp till betraktaren att kommentera, ställa frågor och informera så kanske man tillsammans kan sprida och dela information om bildernas innehåll?
Jag kanske får hejda mig lite med variabel-letandet men jag har haft en ovanligt bra förutsättning att jämföra ett antal dagar i följd vilket ju avslöjar en hel del variabler.
De flesta har jag då redan data som går att mäta om något intressant dyker upp. Just den här var väldigt tydlig i och med att den nästan försvann ur bilden helt plötsligt och sedan uppstod igen på nästa tillfälle.Stora variationer i M gör det ju enkelt att hitta så det blir ju en naturlig följd av den här typen av blinkande.
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av
