Forum Replies Created
-
Hej!
Medan regnet öser ner och molnen hopas kommer här en liten status-uppdatering på mitt SUNSCAN-projekt.
Alla delar (utom två som jag missade) är nu printade och montering har börjat. Som synes i själva kroppen (högra delen) sitter två linser på plats i sina tuber och med god vilja kan man också se en liten spegel längst “ner” på bilden.
Även om printandet tog lite tid och några grejer fick jag göra om för de blev inte bra, så måste jag säga att kvaliteten på grejerna är fantastisk. Det är gängade delar som fungerar helt perfekt. Nu har jag printat med carbon (RigidX filament) och det bidrar kanske, men allt passar extremt bra. Och jag är djupt imponerad över designen – det är smart, det är lätt att sätta ihop, och det hela känns väldigt stabilt!!
Så, ganska lagom till vintersolståndet så är kanske min Sunscan klar för användning!
Magnus
Hej!
Spännande!!! Jag började obsa den för den var på CBA-listan och var möjlig här hemifrån
Många är för ljussvaga för tidsserier med den kandens som behövs med mitt hem-teleskop (C11-an).Jag är i alla fall nu lite undrande inför att det skulle vara superpucklar – det här är ju en IP, eller hur? Hrm.
Magnus
Hej Jim!!
Har ni?? Så kul!!! High resolution mode, med 2400 l/mm?
Men vad menar du med att vinter gjorde det svårare? Nu är det ju lättare för det är mörkt hela tiden
Har ni kunnat testa den? Jag hjälper mer än gärna till om ni behöver råd och så.
Magnus
Hej!
Bara en kommentar om mobiltelefoner: Det är ganska (mycket) lätt att printa en adapter om man har en 3D-printer. Om man inte har det (jag har det) så kan man höra om nån som har en sån (typ mig) om denne någon har lust att vara behjälplig och printa lite
Magnus
+2Hej!
Nu när utbrottet är över kan jag sätta samman en bild över det hela, dvs några få detaljer till:
Uppifrån och ner är det vid max utbrott och längst ner tillbaka i vilotillstånd. Kontinuuet vrider sig från att vara starkt i blått vid utbrottets max till att sjunka ner och vara i stort sett platt vid vilotillstånd, där ljuset primärt kommer från Balmer-seriens emission (ett tecken på att ackreationsskivan är optiskt tunn, som Johan/chatGPT skrev ovan) och släpper igenom ljuset från upphettade väteatomer i den heta fläcken.
Kontiuunet svänger lite i blått på vägen ner. Det kan i huvudsak tillskrivas lite skakigheter i min procedur och känslighet för små variationer i blått (det har att göra med hur man kan producera bra platt-fältsbilder i det här rätt stora frekvensomfånget med dagens ljuskällor).
Allt är taget med en C8:a vid f/10, Lowspec med 300 l/mm gitter, och en ASI183mm kamera. R är ca 1600-1800 (varierar lite och är ett oklart värde vid lågupplöst spektroskopi).
Magnus
Attachments:
+2Hej!
Ja, Balmer-dekrementet är ibland omvänt, och såvitt jag vet är det inte uppenbart varför. Är det den spektroskopiska atlasen av Walker du tänker på?
Det borde stå om det i Warners bok Cataclysmic variables (man kan maila mig om man vill ha nåt tungt att läsa) men jag har ärligt lite svårt att ta mig igenom den med nån större hastighet…
Magnus
+1Hej!
En liten uppföljare: nu har Balmerserien åter börjat visa emissionslinjer efter att toppen på utbrottet är förbi och magnituden börjat avta (magnituden var ca 9 i V-bandet när jag tog spektrat igår):
Det är också intressant, tycker jag, hur HeI-linjerna helt försvann vid toppen men nu återkommer. Hur ska man förstå det? Kanske så att ackreationsskivan blir optiskt tjock vid utbrottet och He-emissionen helt enkelt inte kommer ut?
Igår var också H-gamma både emission och absorption, medan nån absorptionsdal inte direkt är synlig vid någon av de andra linjerna. Vad det betyder är lite mer oklart för mig….
Magnus
Attachments:
Hej!
Jag lyckades ta ett spektrum den 14/9 och sen ett igår. Så det första precis när utbrottet började och det andra när det är på topp. Så här ändras spektrat på ett dygn:
Från att ha dominerats av Balmer-emission (topparna) har det ändrats till absorption i de flesta linjer. Ha visar både absorption och emission. Själv tycker jag det är rätt dramatiskt och stimulerar till att tänka om vad det faktiskt är som händer vid ett sånt här utbrott. Först domineras spektrat av emission från den heta fläcken, om jag förstår rätt – nu är det hela ackreationsskivan som lyser upp med ett ganska kontinuerligt ljus, och så absorberas en del av det av skivans yttre delar, därav dalarna. Kvar finns en del emission i den heta fläcken.
Kanske kan man beskriva det ungefär så?
Magnus
Attachments:
+1
Senaste inläggen
Månadens bild i galleriet
-
- NGC 5981, NGC 5982, NGC 5985 (SDST)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- M99 (SDST)
-
- Månen, plejaderna (Peter R)
-
- Motljuset och zodiakalbandet (Johan Warell)
-
- NGC 2537 (Lars Hermansson, Tomas Wikander)
