[Hans Bengtsson]

Det är en förmörkelsevariabel av typ W UMa. Ljuskurva från ASASSN, se bifogat klipp.

Men: det tycks råda lite delade meningar om vilken av de två ungefär lika ljusa stjärnorna som är variabel! Man får faktiskt olika svar i VSX och i ASASSN. Intressant. Se kartor nedan. Har dock bara hunnit kolla i all hast.

Kanske har ASASSN mätt båda tillsammans? Sådant händer. Och positionerna i NSVS är i sig inte alls särskilt exakta. Behöver kollas upp mera.

Edit:

Närmare koll visar att även ASASSN markerar den södra stjärnan som identisk med variabeln. Det var bara krysset på bilden som tydligen hamnat lite fel (förmodligen råkade jag flytta krysset lite grann när jag förstorade upp bilden i mobilen).

 

Petter:

För fotometri i infraröda våglängder tror jag det krävs monokrom kamera utrustad med fotometriskt I-filter (dvs i BVRI-systemet), och även då brukar det bli rätt osäkra värden. Bättre med TG med din utrustning (men jag är ingen fotometriker, så andra får säga mera säkert).

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   464FA626-50FB-43A3-BDB6-BB2499E5C83C.png
   

2. 

   2823557D-3D26-4719-9E06-F3BD4CE16C69.png
   

3. 

   94AB2AF9-9BB3-4309-B0AA-49EB692758A1.png
   

[Hans Bengtsson]

Om du har något konkret exempel på en stjärna som ser oväntat ljus ut i IR, så kan du markera den på en bild, och så kan jag kolla upp i VizieR vad det är för gynnare.

[Hans Bengtsson]

Det stämmer att röda jättar och röda superjättar är variabla. Pulsation är en normal ingrediens i en sådan stjärnas liv, och därmed också variabilitet (ibland stor, ibland liten).

Även röda dvärgar är normalt variabla, men då i form av snabba flares.

Jag kollar gärna upp några exempel på stjärnor som syns röda på dina bilder, om du vill.

[Hans Bengtsson]

Den bilden är ju fantastiskt vacker! Dvärgnovan är tydligt blå på bilden, och att den skulle vara nästan osynlig kan jag inte tycka.

Bilden nedan är ett klipp från din bild, roterad 90 grader.

 

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   167D3BF3-F33C-40B1-837D-70BBF234B95B.png
   

[Hans Bengtsson]

Det du behöver göra är att kryssa i cirkeln som jag markerat nedan. Då får du med alla variabler i VSX, ner till den gränsmagnitud som du angett på samma sida.

Tänk på att det alltid är decimalpunkt som gäller, inte decimalkomma. När jag i mobilen går tillbaka till en kartbeställning jag just gjort (för att ändra någon detalj) brukar punkten bytas ut mot kommatecken, och då måste man ändra tillbaka till punkt.

Tänk också på att man kan få en DSS-bild om man kryssar i den funktionen.

PS.

Även om en viss stjärna (som en helt nyupptäckt nova eller supernova) ännu inte hunnit komma in i VSX så kan man ändå få en mycket prydlig karta. Man skriver in rektascension och deklination och skriver sedan stjärnans namn som titel på kartan. Ofta mycket användbart, även om en AAVSO-sekvens skulle saknas i det läget. Vad gäller SN 2023ixf fanns redan en sekvens, pga en tidigare supernova i M101. Så där löste det dig extra snabbt och smidigt.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   C99124D0-3CDE-4960-8231-77D52DA6C81D.png
   

[Hans Bengtsson]

Häftigt!

Avtagandet tycks nu gå i snabbare takt än tidigare, det är rätt typiskt för RCB-stjärnor att de börjar falla relativt sakta och sedan accelererar. Den gångna natten mag ca 8.1 (AAVSO).

 

[Hans Bengtsson]

Petter,

jag tror inte du gör något fel, tvärtom så är det fantastiskt att följa hur bra det går. Att mäta mycket små magnitudvariationer från norra Västergötland i juni månad för ett ganska ljussvagt objekt, det trodde jag knappt var möjligt.

SNR blir förstås i minsta laget, oundvikligen. Men det vore intressant att se de individuella mätningarna uttryckta som differentiell magnitud, dvs magnituden för variabeln minus magnituden för chk-stjärnan. Kanske kan superpuckelperioden spåras då?

Alla sådana här erfarenheter är jätteviktiga att ha i bagaget vid fortsatta variabelstudier. Det hela har ju avancerat i raketfart för din del!

[Hans Bengtsson]

Hambsch i Belgien påbörjade den gångna nattens (8-9 juni) CV-serie av Mis V449 lite senare än Magnus och kunde följa superpucklarna något längre fram mot morgonkröken. Se diagram nedan. Snyggt samarbete.

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   EB24A2E3-069B-4090-BD8C-82477A86100C.png
   

[Hans Bengtsson]

Petter, bra att veta är att man i AAVSO:s kartmaskin VSP kan få en lista med alla detaljerade magnituddata för de jfr-stjärnor som AAVSO valt ut som särskilt lämpliga. Detta genom att markera”Photometry”, se klipp nedan.

Också bra att veta:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Superhump

 

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   65AFDD3E-F588-4796-AEBB-8304BEAA6381.png
   

[Hans Bengtsson]

Det är mycket enkelt att radera sina egna obsar både i SVO och i AAVSO. En rutinsak och inga konstigheter alls.

Du är den förste svensk genom alla tider som fotograferat denna stjärna i utbrott. Inte illa!

Svaret på de andra frågorna överlämnar jag med varm hand till Magnus eller annan.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

[Hans Bengtsson]

Magnus:

Fin mätserie som ju bekräftar superpucklarna och därmed UGSU-typen för denna spännande dvärgnova.

Petter:

Din rapporterade TG-mätning motsvarar tiden för superpuckelmaximum, men ligger kanske ändå lite högt i diagrammet? De enskilda mätningar som du gett i diagram tidigare i denna tråd borde ge ett något ljussvagare värde? Nu är ju TG inte exakt samma som CV, och det är inte helt säkert att Tonnys serie ligger alldeles exakt i y-led (magnitud), men kanske bör du titta närmare på detta. Möjligen kan det finnas anledning att ge de enskilda mätningarna istället, med tanke på att magnituden ändras en hel del på kort tid (superpucklar).

Se AAVSO-diagram nedan, med Tonnys och Magnus serier, och din TG-mätning.

 

Attachments:

1. 

   9C057918-DDA2-4355-ABBC-FA6B8B4F3039.png
   

[Hans Bengtsson]

Den 8 juni har R CrB hunnit sjunka ungefär till visuell magnitud 7.6, enligt AAVSO-data.

[Hans Bengtsson]

Här är en riktig närbild. WISE-stjärnan ligger i mitten och är markerad med ett kryss (eller snarare ett plustecken).

Den variabel som står i headingen på AAVSO-kartor ligger alltid exakt i kartans mitt.

De variabla stjärnorna utgör ett enormt smörgåsbord, och det gäller att fokusera på sådana objekt som man tycker känns extra intressanta och passar den utrustning man använder. Annars kan det nästan bli så att man drunknar i information, en sorts överflödets förbannelse. AAVSO:s katalog VSX omfattar i skrivande stund 2277384 olika variabler!

Man kan skriva in variabelns namn och trycka Search:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top

En annan länk som kan vara bra ha är en förteckning över alla variabeltyperna och deras förkortningar. Rena uppslagsverket, finns nog nästan ingen som i huvudet har koll på alla typerna.

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   8A79463C-09E1-48F1-BA32-D06850E6CE1C.png
   

[Hans Bengtsson]

WISE-stjärnan finns med i SVO på så sätt att obsar för den kan registreras, även om det ännu inte finns några obsar.

Ett klipp med stjärnan markerad, från ditt foto, ges nedan.

Attachments:

1. 

   BB67F88A-7914-45DC-9C2F-9260BE73528A.png
   

2. 

   C19E02A9-9EFC-4882-9683-43C07C229885.png
   

[Hans Bengtsson]

Jättebra!

Att du fick SPEG beror på att inledande bokstaven Å tydligen inte översattes till A utan hoppades över, och så blev det andra bokstaven i efternamnet istället. PE är första och andra bokstaven i förnamnet. G betyder att det fanns sex andra SPE före dig (SPEA, SPEB, osv). Kan vara kul att veta bakgrunden till dessa autogenererade signaturer.

Fortsättningen, när det gäller rapporteringen, överlämnar jag helst till Thomas K eller Gustav H eller Magnus L eller annan med mera modern erfarenhet, och sådan som är knuten till denna typ av obsar. Jag har för egen del alltid gjort visuella skattningar och har därför bara koll på just den delen.

Men allt verkar vara under full kontroll!

Spontant tror jag det bör gå via ”Exportera fil (AAVSO Ext)”, se klipp nedan, men andra får bekräfta detta.

PS.

SVO har en permanent koppling mellan SVO-signatur och AAVSO-signatur, man behöver alltså i SVO ange sin AAVSO-signatur en enda gång, sedan sker den omvandlingen alltid automatiskt när man exporterar fil till AAVSO-format.

• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 3 år av Hans Bengtsson.

Attachments:

1. 

   7EF6A23A-B9E8-4C90-BA4F-99B8C7E3A0B3.jpeg
   

[Författare]

Inlägg