Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
OK. Det som fortfarande känns mysko är att det på alldeles precis exakt samma position som du anger för objekt nr 4 finns vad som måste vara en artefakt på en POSS-bild. Visserligen myllrar det av artefakter på 50-talets POSS-bilder, så sannolikheten för exakt samstämmighet i position är ju inte försumbar … men nästan mikroskopiskt liten trots allt. Det ligger på bågsekundnivå.
Det är ju inte ovanligt att POSS-bilder används som referensbilder för egna bilder. En utmärkt metod för att se om något nytt dykt upp. Funderar på om du eventuellt har blinkat dina bilder så att POSS-artefakten kan ha dykt upp i materialet? Om inte så är samstämmigheten i position en av dessa slumpmässiga saker som ibland inträffar.
Jag kollade de fyra positionerna på POSS-bilderna.
Nummer 2 och 3: Hittade inga objekt där på någon av bilderna.
Nummer 1: Som du redan nämnt. Se klipp nedan, 1×1 bågminuter, från 23 april 1955. Finns även på alla andra bilder. Katalogiserad som en röd stjärna (spektraltyp M) med små variationer. Se AAVSO-karta, där variabelsymbolen är placerad en aning ovanför till höger om stjärnans position på fotot.
Nummer 4: Mystiskt. Finns bara på en enda bild, från samma exponering som ovan. Ser dubbel ut! Andra stjärnor i området ser inte utdragna eller dubbla ut. Är väl en artefakt, men konstigt att positionen exakt sammanfaller med den position du ger för objekt nr 4.
-
Det här svaret redigerades för 1 dag sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Kometen fortsätter att utvecklas synnerligen gynnsamt, och är nu (26 mars) av magnitud 7 eller 8, det betyder 4-5 magnituder ljusare än vad den bifogade efemeriden nedan indikerar.
Efemeriden avser longitud 15 grader E, latitud 60 grader N. Klockslagen är UTC.
Magnitudgrafen är enligt van Buitenen.
En liten karta bifogas också, den visar kometens färd genom Pegasus-kvadraten. Valda datum är 1, 11, 16 och 18 april.
-
Det här svaret redigerades för 3 dagar sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 dagar av
Hans Bengtsson.
Attachments:
V0603 Per ligger ju i maximum varannan vinter och i minimum varannan vinter. Nu är den på väg upp mot maximum vintern 2026-27.
Det betyder att den snart kommer att hamna i en mycket intressant fas, nämligen en synnerligen påtaglig puckel. Just den del av kurvan som stjärnan nu ska påbörja (fas ca 0.6-0.7) är faktiskt mindre väl dokumenterad än kurvan i övrigt. Vilka möjligheter finns det att mäta stjärnan nu under våren och sommaren?
Attachments:
Listan finns här (sida 36) :
https://ibvs.konkoly.hu/pub/ibvs/5701/5721.pdf
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka sedan av
Hans Bengtsson.
Lite kuriosa:
QZ Vir hette länge T Leo. Namnet ändrades eftersom stjärnan faktiskt ligger i Virgo, mycket nära gränsen till Leo.
Övriga variabler som på liknande sätt bytt namn framgår av bifogat klipp.
Attachments:
CV-data från tidigt i morse, 19 mars (AAVSO). Man kan någorlunda väl skönja superpucklar, men det är ganska stor spridning i mätningarna.
Attachments:
Som vanligt enormt bra gränsmagnitud på dina bilder!
Det gjordes också en oberoende upptäckt av novan, så dess existens är säker:
https://www.astronomerstelegram.org/?read=17694
Men den kan nog ha hunnit bli alltför ljussvag den 6-10 mars när du tog dina bilder.
Även om det inte blev något napp den här gången, så är det tydligt att din metod att ta djupa bilder av M81, och blinka dessa, kan leda till upptäckter (eller oberoende upptäckter) av novor i galaxen. I just det här fallet hade det räckt att novan behagat vänta ett par veckor med uppflammandet!
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av
Hans Bengtsson.
-
Det här svaret redigerades för 2 veckor sedan av
Hans Bengtsson.
Attachments:
Det är en klart sevärd film du länkar till. Programvaran är avancerad. Vet dock inte riktigt varför man nöjer sig med flux som enhet för ljusstyrka. Eftersom det görs ensemble-analyser i specificerade (?) våglängder borde flux översättas till magnitud, kan man tycka.
Programvaran kan uppenbarligen användas för att upptäcka tidigare okända variabler. Det gjorde ju faktiskt den som gjorde filmen, även om han nog inte var medveten om det själv. 2MASS-stjärnan med den tydliga fluxkurvan finns ingenstans registrerad som variabel, det handlar om en regelrätt upptäckt. Att han fick fram ”Pulsating” för stjärnan är något som programvaran tolkat, det kommer inte från någon katalog, men är förmodligen en riktig analys. Även om man kan tänka sig förmörkelsevariabel också.
En kvarstående fråga är varför fluxkurvan för den ena stjärnan du följde har en starkt uppåtgående trend under timmarnas lopp. En annan fråga är om en transit verkligen skulle synas på sådana bilder. Drunknar inte en transit, med typisk amplitud några hundradelar av en magnitud, i den naturliga spridningen av mätpunkter?
Kurvan för stjärna 52 ser ju helt normal ut för en konstant stjärna. Ingen trend uppåt eller neråt, bara vanlig spridning. Detta till skillnad från nr 47.
Jag är inte insatt i hur mätningarna går till. På något sätt måste finnas en referens till konstanta jämförelsestjärnor för att få fluxvärdet? Annars kan väl en uppåtgående trend bero på att stjärnan gradvis fått högre altitud under nattens lopp, så att ”absolutvärdet” av flux därigenom ökat?
UCAC4 och UCAC5 tycker jag man kan betrakta som mer eller mindre obsoleta kataloger. För individuella stjärnor innehåller de väldigt många felaktigheter.
Jag ser att den UCAC4-stjärna du nämner ges f-magnitud 12.477, det är ett magnitudsystem som specifikt gäller just för UCAC4. Ingen annan typ av magnitud ges för stjärnan, vilket i sig indikerar att något är skumt. Den har också en flagga som säger duplicitet. Exakt vilket existerande objekt som avses för f-magnitud 12.477 är egentligen oklart.
APASS-magnituder håller en helt annan och bättre kvalitet än UCAC.
Spännande!
Visade de andra stjärnorna i stort sett konstant flux samtidigt som den nu aktuella stjärnan ökade flux? Det är ju alltid själva jämförelsen med konstanta stjärnor som avgör eventuell variabilitet.
Eftersom Thomas analys av ASASSN-data inte gav någon periodicitet kan vi nog utesluta kortperiodisk variabel. Däremot kan ju en stjärna även ha ickeperiodiska snabba variationer.
Det som du sysslar med när du letar transitstjärnor är variabelastronomi! Den typen av förmörkelsevariabler där det handlar om planeter som förmörkar förkortas EP och har V0376 Peg som prototypstjärna.
Timo N:
Har du någon uppfattning om vad ökningen i fluxvärde i din graf skulle motsvara magnitudmässigt?Jag kollade också i VizieR och fick samma resultat som Thomas.
Bifogar en liten karta (norr uppåt) med avrundade V-magnituder från APASS.
DSS-bilderna ser alla ganska enhetliga ut, inga avvikelser från det förväntade.
Attachments:
Stjärnan finns med i många kataloger, men inte som variabel.
APASS ger B-magnitud 14.796 och V-magnitud 13.940.
Data från ASASSN ger V-magnitud 13.94 och g-magnitud 14.35. Deras data visar inte någon långsiktig variation (se bifogad kurva, där hoppet beror på övergång från V till g) men det är fullt möjligt att periodanalys skulle visa kortperiodiska variationer. I så fall möjligen med periodicitet ca 2.239364 dygn? Stjärnan katalogiseras som möjlig dubbel med den omloppstiden.
Jag tycker att saken bör följas upp med mätningar. Det är fullt möjligt att detta är en tidigare okänd kortperiodisk variabel.
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 dag sedan av
-
FörfattareInlägg
Senaste diskussionerna
-
IR-signal i M101
svar av
Petter Åström
-
M101
tråd av
Petter Åström
-
Månen 2016-03-26
tråd av
PeterR
-
Månen 2026-03-22
svar av
PeterR
-
C 2025 R3 Panstarrs
tråd av
Lindstrand
-
Coma-hopen Abell 1656
tråd av
Ivar Hamberg
-
Solen i Ha samt kontinuum
tråd av
Hans H
-
Bode´s Galax i LRGBHa
svar av
timokarhula
-
QZ Virginis
svar av
Hans Bengtsson
-
Jupiter
tråd av
Bergquist Christian
-
Sektionsmöte den 12/3
svar av
Magnus Larsson
-
M101 Virvelgalaxen
tråd av
Lars Anmark
Månadens bild i galleriet
Årets bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
- Årets första variabelmöte 12 mars – välkommen alla SAAF-medlemmar
- Värmland Star Party 2026
- Apertur blir SAAF:s nya medlemstidskrift!
- Telescopium nummer 4 2025 snart ute – 93:e och sista numret!
- Observationsbeställningar – nytt sätt att ta bilder med fjärrteleskopet
- Telescopium nr 3 2025 ute snart!
Kalendariet
Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 331 st
Senaste 7 dagarna: 3644 st
Senaste 30 dagarna: 8274 st




























