Forumsvar skapade
-
Bilder tagna med Nordic Optical Telescope (NOT) den 11 november visar att 3I/ATLAS fortsatt håller samman och inte har brutits itu. På bilderna ses även en galax, några stjärnor och en Elon.
Kometen är nu av magnitud 10 och kan observeras även från Sverige.
Attachments:
Så häftigt att du obsat den gamla favoriten GO Lac! Minns så väl hur vi kämpade för att få till typen och perioden. Här är tråden du nämner:
http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=6692&start=15
Edit:
Dina obsar (gula cirklar) sitter absolut perfekt i fasdiagrammet.Attachments:
Fina bilder av 3I/ATLAS har nu tagits från bland annat Österrike.
https://spaceweathergallery2.com/indiv_upload.php?upload_id=227693
Om man utgår från longitud 15 grader ost, latitud 60 grader nord, och ställer kravet att kometen ska ligga minst 9.5 grader över horisonten samtidigt som solen ligger minst 14.5 grader under horisonten, då får vi dessa obsfönster:
11 nov: 04:31 – 04:46 UTC
12 nov: 04:23 – 04:48 UTC
13 nov: 04:15 – 04:50 UTC
14 nov: 04:07 – 04:52 UTC
15 nov: 03:59 – 04:54 UTCSvensk normaltid = UTC + 1 timme.
Kometen är nu (10 november) av magnitud ca 10.
-
Det här svaret redigerades för 2 dagar av
.
-
Det här svaret redigerades för 2 dagar av
-
Det här svaret redigerades för 2 dagar av
Attachments:
Jo det har jag förstås! Det började med att jag någon gång kring 1990 fick ett tjockt paket från den legendariske Clinton B Ford. Det innehöll en komplett samling preliminära AAVSO-kartor, de flesta ritade av Ford själv och med jfr-stjärnor vars magnituder han hade skattat.
Från dessa kartor valde jag ut sådana som jag kunde obsa med min 6-tums Newton från min obskulle. Men jag ville bara släpa med mig en enda pärm (den var i plast och mycket tjock), så jag ritade av alla kartorna och såg till att jag vid behov hade någon liten översiktskarta insprängd på samma blad. En variabel ett blad.
Denna kartsamling var bara för rent fältbruk och avsedd för mig själv. Kartorna var inte snygga men praktiska.
Nåväl. Tillgången till dessa kartor gjorde att jag kunde obsa många variabler som nästan ingen annan följde. Kartorna var ju inte officiella och jfr-magnituderna inte alltid jättebra.
En av kartorna hade jag gjort ganska snygg om jag får säga det själv, det var ett översiktligt område i Lyra med flera variabler.
När Hans-Göran undrade om jag hade några kartor att skicka honom, så kopierade jag min fältpärm rakt av (med kopiatorn på jobbet) och skickade dessa i ett paket till honom. En del kartor innehöll konturerna av småkryp som jag märkt upp med ordet ”spindel” osv för att inte i mörkret missta dem för stjärnor. Även en ”igel” fanns med!
Just kartan för variabler i Lyra fastnade han för, och variablerna där obsade han mycket flitigt. Det var till och med så att Kato på VSNET stängde av honom från den gruppen, därför att Kato tyckte han skickade in alltför täta obsar av långsamma variabler!
-
Det här svaret redigerades för 6 dagar av
-
Det här svaret redigerades för 6 dagar av
-
Det här svaret redigerades för 6 dagar av
Mycket snyggt jobbat som alltid!
Extra plus för den ovanligt kortperiodiska miran RY Oph. Jag minns tydligt att jag obsade den 1970. Kartan var nog inte från AFOEV eller AAVSO, utan från Paul Ahnerts årliga ”Kalender für Sternfreunde”. Den köpte jag enbart för att den alltid innehöll några variabelkartor, som visserligen var pyttesmå och otroligt plottriga men som trots allt gick att använda om man hade tålamod.
Däremot blev jag förvånad över att jag obsade RY Oph ett par gånger 2010, det hade jag totalt glömt bort. Mysko, den ligger för nära ekvatorn för att jag skulle ha den på programmet. Men lite detektivarbete gav svaret. Jag tog RY Oph som bonus när jag ändå obsade V3288 Oph. Varför jag obsade V3288 Oph kändes också som en gåta, tills jag såg att det är den stjärna som 2010 ännu hette NSV10028. Och det namnet kände jag igen. En sorts säregen förmörkelsevariabel som det skrevs en del om, och som jag nämnde på Astronet (se klipp).
Attachments:
Strax intill V0418 Cas ligger Romanov V14, en Gamma Cas-variabel, 10.5-10.7 visuellt, som finns med i VSX och som jag nu lagt in i SVO med namnet:
Romanov V14
(med mellanslag efter Romanov).Attachments:
Jättebra initiativ!
Vi använde magnitudsekvensen från Collins när vi obsade stjärnan på 90-talet. Jag hade tillgång till kartor för alla TAV-variabler och TASV-variabler, beställde via Guy Hurst. TAV var säkra variabler och TASV misstänkta. Just magnitudsekvenser var på den tiden en bristvara.
Collins upptäckte och återupptäckte en hel del röda variabler. Han arbetade ungefär på samma vis som Dahlmark.
När jag kollar i min loggbok ser jag att jag kallade stjärnan V418 Cas, inte något TAV- eller TASV-namn. Så jag tror att även Collins hela tiden använde det slutliga namnet?
Stjärnan saknas i listan över Collins-variabler.
Edit:
Nu har jag kollat artikeln som Gustav refererar till, och minnesbilden klarnar. En magnitudsekvens för stjärnan fanns publicerad i The Astronomer, och den tidskriften prenumererade både Margareta Westlund och jag på, kanske även Karl Gustav Andersson. Det var den kartan vi använde.Länken till Collins-variabler (där V418 Cas alltså inte ingick) …
https://www.theastronomer.org/mikes_variables.html
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka av
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka av
-
Det här svaret redigerades för 1 vecka av
Det internationella solfläckstalet för oktober 2025 blev 114.6.
Det långsiktiga värdet (13-månaders-talet) fortsätter att minska tydligt men tämligen lugnt. För april 2025 landade det på 133.3 vilket är lägsta noteringen sedan januari 2024 (131.2).
Maximet för innevarande solcykel nåddes i oktober 2024 då vi hade 160.9. Några tendenser till ett nytt max som skulle kunna konkurrera med det talet finns inte att se.
Solens senaste registrerade X-flare inträffade 19 juni i år.
Diagrammet är hämtat från SILSO. Som vanligt plottas månadsvärden i blått och 13-månaders-värden i rött.
Attachments:
Ikväll 18 okt klockan 17:55 UTC fick jag magnitud 5.0 på kometen. Sidgwick med jfr-stjärnorna 25 CVn (mag 4.8) och BH CVn (mag 5.0, obetydligt variabel). Det mulnade på snabbt och jag hann bara som hastigast få svansen till ca 1 grad. Allt med refraktor 8 cm f/5.
Sjunde obsen på åtta kvällar av denna komet för min del. Mitt allmänna intryck var att kometen inte blivit bättre jämfört med igår och förrgår, snarare kanske tvärtom. Men allt blev lite hastigt genomfört ikväll pga moln.
Jag kollade på kometen även ikväll den 17 oktober, klockan 17:40 UTC (den tidsmässiga mittpunkten). Fick även ikväll magnitud 4.7 med Sidgwick. Använde mest refraktor 8 cm f/5 men också fältkikare 12×80. Ingen Newton eller små fältkikare.
Svansen kunde jag följa till 1.5 grader jämfört med gårdagens 3 grader. Skillnaden berodde säkert mest på att jag inte använde Newton nu, även igår såg jag ca 1.5 grader med refraktorn.
PA (liksom svanslängd) mätte jag med gradskiva på stjärnkarta till ca 330 men funderade på 340, så jag tror Timo mycket väl kan ha rätt när han anger 345. Jag borde nog ha skrivit 340, men gjord obs är gjord obs …
Det var sjätte obsen för min del av kometen på sju kvällar.
Om man ska jämföra med något välkänt celest objekt så blir det kanske M13 fast med svans. Ja jag vet, den jämförelsen haltar en hel del. 😄
Jag håller inte riktigt med. Gjorde ett antal Sidgwick-bedömningar med flera olika instrument, och kometen blev hela tiden ljusare än 6 CVn av magnitud 5.0. Inte minst kunde jag med 10×25 konstatera att stjärnan i stort sett helt försvann när jag defokuserade till samma storlek som kometens koma (som fokuserad var väl synlig). Upprepade flera gånger. Så för mig känns det osannolikt att kometen skulle ha varit svagare än 5.0. Däremot kändes 4.7 som en bra samlad bedömning av de olika Sidgwick-bedömningarna.
Himlen var mycket klar och fin (innan det mulnade på). För att bedöma svansens längd med 20 cm Newton avlägsnade jag mig steg för steg från koman och försökte bestämma den punkt där jag faktiskt fortfarande kunde skönja svansen utan att påverkas av svansens första del, det kan annars vara lätt hänt att man ”förlänger” en kometsvans även bortom den punkt där man faktiskt ser den. Vid 2 graders avstånd från koman var det ingen tvekan om att jag kunde skönja svansen, sedan blev det svårare, men intermittent fick jag med indirekt seende signaler ända till 3 grader, plus minus en halv grad.
PS. Någon korrektion för varierande extinktion behövde ju inte göras eftersom både kometen och jfr-stjärnorna låg ganska högt över horisonten, nära intill varandra, och i praktiken på samma altitud.
Den som satsat pengar på att du skulle se kometen för blotta ögat hade inte blivit rik (bara pengarna tillbaka). I Göteborg hade vi klar och fin himmel men alltför ljus för att kometen skulle synas utan optiskt hjälpmedel.
Jag skattade magnitud 4.7. Svans ca 3 grader lång i PA ca 330. Jag har aldrig använt så många instrument som nu för att se en komet: sökare 9×50, fältkikare 10×50 och 12×80, refraktor 8 cm f/5, Newton 20 cm f/5 med diverse förstoringar … och sist men inte minst en pytteliten 10×25 (99 kr på Clas Ohlson). Det som överraskade mig var att svansen syntes, om än svagt, även med 10×25.
En lite udda detalj:
Jag har aldrig sysslat speciellt med att obsa dubbelstjärnor, men just Cor Caroli har jag sett i teleskop hundratals gånger. Av ett särskilt skäl.
När jag på 90-talet höll på som mest med variabla stjärnor använde jag en 15 cm Newton på en kulle i närheten. Under transporten av tuben dit tog jag oftast sökaren separat. Så varje obspass inleddes med att jag riktade in sökaren. Och då blev det vanligen just Cor Caroli (ibland Mizar) jag nyttjade för detta, därför att den genom sin duplicitet var så lätt att omedelbart känna igen i okularet.
Ikväll var första gången jag såg en komet i samma synfält som Cor Caroli!
Sedan en tid tillbaka har jag gjort en del reklam för kombinationen 16 oktober + kometen + Cor Caroli + fältkikare, i en svensk norrskensgrupp på Facebook. Valde datumet med tanke på att stjärnan och kometen är lätta att hitta med Karlavagnen som utgångspunkt.
Jag är nöjd om en promille av gruppens medlemmar därigenom får se sin första komet. Det låter som en låg ambitionsnivå … men skulle betyda 200 personer, eftersom ca 200000 (två hundra tusen) personer är medlemmar!
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Årets bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- Sadr region (Petter Öhman)
