Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
Bra inspel Hans – och ja, ett kreativt försök av ordets skapare, verkligen. Men… 🙂 … (Och förlåt Timo, för nu får den här tråden helt fel fokus. Mitt fel!)
Jag upplever nog att problemet blir ännu större i kontrast till ordet ”öppen stjärnhop” som således plötsligt inte har sin motpart längre i ”klothop”. För mig blir den kreativa ”finessen” tillintetgjord i dess egen dubbelunderfundighet: att motsatsen till det beskrivande ”öppen stjärnhop” ska vara en ”klothop” där man i kontrast och jämförelse underförstått ska behöva förstå det ”finurliga” med att det rör sig om både ”stjärnklot” som också har samlats i en klotform… det var ju tydligt nog i det ursprungliga namnet.
Men jag tycker det är synd att det deskriptiva försvinner, det är ju ändå kvar i de exempel du beskriver. En typ av blixt, en typ av galax, men en typ av hop… det är ju ändå en typ av stjärnhop vi pratar om. Genom ordet klothop bryts nomenklaturans logik, den beskrivande funktionen och tydliga jämförelse mot öppen stjärnhop.
Visst, språket behöver inte vara logiskt heller. Det utvecklas ständigt, och ”det tar vad det behöver” som någon sa, i enslags socialevolution. Men ibland blir det inte bra. (Som här i Skåne där man säger ”vars en” istället för ”var sin” och således ”vars två” istället för ”två var”.
Jag kommer garva hela vägen till graven, bättre så – att vända klåda till nöje kanske.
Jag tänker så här Timo, på ett sätt är det väl en pseudohändelse, samtidigt är det bra att media får allmänheten att rikta sina blickar upp mot himlen och njuta lite, och förhoppningsvis ställa sig själva lite frågor, bli mer nyfikna osv. Det är bra att de gör detta oftare, för de gör det för sällan nu för tiden – vi lever i en ljusförorenad gasbubbla där navelskådningen har fått oproportionerliga mått i from av ”human centric lighting”och tillåt mig parafrasera human centric screen time. Snart är alla plattjordare.
Dessutom tycker jag det är bra att de kontaktar en så kunnig person som du, istället för en skrivbordsastronom, så jag hoppas de ringer oftare Timo – och att du då känner dig stärkt att ta tillfället i akt att sprida intressant kunskap som kan komplettera ickehändelser. 🙂
Så åter, jag tror det är bra om vår röst hörs oftare, och gärna din.
Du kan ju se det som att du får tillfället i akt att berätta att den snäva uppradandet inte är så vanlig men att det är för en oinvigd en liten njutning att skåda och uppmärksamma en stund efter solnedgången att det där ”faktiskt” är planeter och inte stjärnor. Och vidare…
(Egentligen är ju exempelvis inte en konjunktion särskilt mycket mer intressant heller i modern tid – att skåda – även om det är en riktig astronomisk händelse, men genom att uppmärksamma det kan man prata om vad det innebär, och det föder ny förståelse och i sin tur nyfikenhet om hur allt hänger samman, osv…)
För ärligt talat så är det ju ganska mycket av den där pseudovaran på olika sätt i media nu för tiden. Blodmåne… Supermåne (mer okej)… m.m. Ja, förlåt att jag tog de orden i min mun, men får du radio- eller tv-tid kan du ju få en superchans att ”ta ner dem på jorden” på ett fint sätt. Blodmåne är ju ett uttryck som bara skapar mer mystik, bara för att folk vill ha det istället för vad det egentligen handlar om. Att prata om total månförmörkelse är ju hur tydligt som helst, och finns redan som korrekt begrepp, men det är tydligen inte tillräckligt mediasexigt. Vår tids stora problem. Tyvärr får ju mediavänliga ord snabbt vingar i vår moderna tid. Ord som klothop har till exempel till och med bitit sig fast i delar av astronomin och amatörastronomin, men det är inte ett riktigt ord. Det heter klotformig stjärnhop och inget annat, vad än wikipedia säger, och andra ordlistor som plockat upp det.
Så går det när förenklingslatheten biter sig själv i svansen, någon tyckte att det skulle bli enklare men ingen fattar något istället – blodmåne och klothop…? En blodig måne och en hop av klot? De ursprungliga och korrekta namnen finns och är utomordentliga. Ändå blir det så här.
Då måste vi in och höras, det tror jag är bra.
Kör hårt nästa gång, jag backar dig!
Och du får också gärna bolla över det till mig, om du får utslag.
🙂
Nice!
Tillåt mig vara lite mörk:
Jag känner mig väldigt oviss om att detta kommer sluta väl för ESO. Även om Chile har stiftat nationella lagar/regleringar om ljusföroreningar 22/23 för att skydda bl.a. sina astronomiska investeringar där det finns tydliga restriktioner och en precis praxis för hur belysningen ska genomföras för att minimera föroreningen i närheten av ex. observatorier. Och även om Chile borde värna om sin Europeiska forskningssamarbeten.
AES Group är de som vill exploatera marken utanför Paranal.
Detta genom sitt dotterbolag AES Andes för att bygga en större energistad som kommer att ljusförorena Paranal.AES största ägare är The Vanguard Group.
The Vanguard Group är Teslas största investerare.
Tesla – Musk – Trump…
EU har hotat Musks intressen på olika sätt genom regleringar.
EU är Trumps nya ickeprobem, axelryckning — ghostning.Observatorierna i Chile är till stor del europeiska.
Visst har USA har sitt NoirLab bl.a – (f.d. NOAO) – dock ligger det mycket mer långt söderut och påverkas inte av detta ogenomtänkta eller ”bakgenomtänkta” beslut.
Trump et al. vill bygga ett Stor-USA men ett isolerat Amerika, och bryr sig inte vad resten av världen gör och hur de andra stormakterna kommer att roffa åt sig i världen.Stärka de amerikanska relationerna, försvaga de europeiska.
Chiles planer på förnybara bränslen och förnybar elproduktion är enormt ambitiösa. Så vem kommer att vara deras viktigaste kompis i de satsningarna?Vem vet, det kanske finns en bakomliggande drivkraft att förstöra totalt för den europeiska forskningen och de europeiska samarbetena med Chile. Och även om det inte finns en sådan uttänkt strategi, tror jag verkligen inte att påtryckningar på AES projekt och Chiles regering om att ”detta förstör för Europeiska forskningsintressen” kommer att rubba exploateringen en millimeter, dels p.g.a. ovan ägarintressen och politik och dels p.g.a. följande:
Ur ett Chilenskt statligt eller affärsmässigt perspektiv är Atacama främst en källa till naturresurser. Koppargruvorna driver Chiles ekonomi, litiumfyndigheterna är enorma, och nu planeras export av ännu fler resurser, inklusive ammoniak, från en ny hamn. Dessutom erbjuder solen och vinden nästan obegränsad energipotential.
Att offra allt detta för några utländskt ägda observatorier är osannolikt.
Om jag har rätt, hoppas jag verkligen att Chiles ljusföroreningsregleringar kommer att slå igenom med full kraft och skydda anläggningarna åtminstone ur den synvinkeln.
Men jag hoppas jag har fel.
Snälla – någon – säg att jag har fel.[Edit 1:
Se artikel Sky&Telescope: https://skyandtelescope.org/astronomy-news/will-chilean-observatory-lose-its-dark-skies/
”As soon as ESO learned of the plans in August 2024, the organization reached out to AES, Barcons recounts: ‘We showed them that the impact, based on sophisticated models of light pollution, is going to be very serious on the observatory sites. And we told them that if they moved away to 50 kilometers, according to the simulations, we will be safe.’ Nonetheless, AES submitted the original plans to SEA without changes. ‘They are aware that they’re going to damage us, and they have essentially ignored us.’ ”
Där finns också länk till karta med den planerade placeringen.]
[Edit 2:
Utifrån en approximativ bedömning av utbredning för industrikomplexet skapade jag en gif-animering med hjälp av lightpollutionmap.info på ljusspridningen från gruvområdet Minera Guanaco längre västerut, märkte ut Cerro Paranal med en vit prick och placerade ljusföroreningssimuleringen på INNA:s föreslagna position för AES komplex.
Minera Guancos komplex täcker en area på 3 km², medan AES sajt kommer vara 30 km². Svårt att bedöma hur mycket ljusstyrka/m² – candela per kvadratmeter (cd/m²) – de kommer att använda jämfört med gruvområdet.]
-
This reply was modified 2 weeks ago by
Fredrik Silow.
-
This reply was modified 2 weeks ago by
Fredrik Silow.
-
This reply was modified 2 weeks ago by
Fredrik Silow.
Attachments:
Vilket fint resultat, du är verkligen mästaren av fina bilder (och snygga kompositioner) av lite mer ovanliga objekt! Härligt när IFN-stråken skär diagonalt och galaxerna ligger tryggt inbäddade i typ gyllene snittet.
Och fint resultat på ”bara” 14 tim, hur mycket ligger i luminans?
Ja Hans, tyvärr väldigt oroväckande.
Jag fick nyheten ungefär då den lades ut och kände mig helt nerslagen av den (kanske lite överdrivet). Men det är helt obegripligt.
Jag pratade lite med Timo och Johan om detta via mejl för några dagar sedan. Jag hittar inte planen för exakt placering, men gissar att (eftersom det inbegriper en hamn) att det är på den ganska kala, låga och vidsträckta kustplatån rakt västerut från Paranal – det blir mitt emellan de bebyggda områdena med de större orterna längs kusten. Man vill väl hålla produktion av vätgas och grön ammoniak så långt från bebyggelse som möjligt, vilket blir precis där, om man ska ha en hamn i direktanslutning för transporten av bränslen till framför allt sjöfartsindustrin.
Frågan är om medvetna nationalekonomiska prioriteringen har styrt detta, eller om man inte inser att man sågar av en av de grenar man sitter på. Chile satsar oerhört mycket på sol- och vindkraft och andra förnybara energikällor. Samtidigt har de satsat länge och långtgående på sina världsunika observatorierparker på världens torraste och mörkaste platser och bundit långtgående internationella band och förbund.
Hoppas inte sista ordet är sagt.
Tack Hans!
Det var bra att äntligen få ut de här orden i etern, även om jag missade några poänger och sa (lite) fel på några saker så hoppas jag att detta gick de flesta förbi och att huvudsaken kom fram.
Och även om det är saker som sagts förut av andra, så tror jag att det behöver sägas om och om igen och i många fler olika sammanhang. Det kommer ta lång tid att spotta den här stenen ihålig, men det händer saker – långsamt.
Julen är utkastad, det nya året har fått en rivstart – äntligen kan vi utse Månadens bild för december 2024 – Jupiter och Ganymedes i en transit! Fotograf: Hans Hilderfors.
Vi har fått in otroligt många fina bidrag under december och det var som vanligt inte ett lätt jobb. Vi fastnade för Hans fantastiska bild av solsystemets gigant tillsammans med solsystemets största måne – en stämningsfull hyllning till höjdpunkten av årets apparition. Jupiter har ju dominerat himlen under hösten och vintern. Den 6 december, några dagar efter att bilden togs, var Jupiter som närmast oss och som störst på himlen (även om skillnaden i vinkeldiameter dagarna emellan inte ens gick att avgöra i ett teleskop). Och den 7 december var Jupiter i opposition, då den också nådde sin högsta altitud på natthimlen.
Den 1 december tog Hans den här bilden kl. 20.25 – 20.28 (UT), ungefär mitt i den omkring två timmar långa transiten. Längst ner mot Jupiters södra polarområden som bakgrund syns Ganymedes svagt medan dess skugga framträder som en skarp, svart fläck lite längre till höger i bild.
Stort grattis till Hans, @hans-hilderforstelia-com – en imponerande fångst och gedigen efterbearbetning!
Direktlänk till bilden och dess diskussionstråd.
Fortsätt lägga upp era bilder, nu börjar vi med Månadens bild under 2025. Och så ska vi ju snart även vaska fram en vinnare av Årets bild 2024 från de 7 vinnarna av Månadens bild. Hur lätt blir det? Tur att denna först ska avslöjas i Telescopium nr 1 2025, i mitten av mars. 🙂
/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen. . .
Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild som vi utser i samband med nr 1 av Telescopium varje år. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller i första inlägget i denna tråd.
Wow, du lyckades! Otroligt fint jobbat Peter!
Säg hej till Månadens bild för november – M31, Andromedagalaxen!
Denna färgsprakande och hypnotiserande upplevelse fotograferad av Daniel Renner i Skövde får tjäna som vårt julkort i år. Bilden är resultatet av ett antal ”nattverken” redan under månadsskiftet augusti/september. De många nyinkomna bilderna i Bildgalleriet får helt enkelt vänta lite till förmån för Daniels sensommarbild av vår yngre, men betydligt större och pompösare granngalax som fortsätter att trona vinterkvällarnas sydvästhimmel.
Med knappa 11 exponeringstimmar fördelade på L, R, G, B, Hα – har Daniel lyckats få fram de många fina emissionsnebulosorna i M31 tack vare en stor portion exponeringstid i H-alfa och ett gediget efterarbete. Vidsträckta områden i de yttre galaxarmarna med hög förekomst av ljusstarka, blå, unga stjärnor sticker också ut (med stjärnmolnet NGC206 i spetsen) likt tindrande safirer. I bilden utmärker sig också de tätare gas- och stoftmolnen i armarna samt många av Andromedagalaxens satellitgalaxer som M110, M32 och den lilla AndIV (PGC2544).
Grattis och vackert jobbat Daniel – @91rennergmail-com
/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen. . .
Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild 2024 – som vi kommer att utse i samband med nr 1 av Telescopium i mars 2025.
Läs mer om Månadens bild och vad som gäller i första inlägget i denna tråd.
Fortsätt att lägga upp era bilder och diskutera dem och annan amatörastronomi på Nattmolnet.Hej Matteo!
Kul att du har hittat till Nattmolnet! Jag bor inte i Göteborg, men har bott i den trakten tidigare under 20 års tid. Nu bor jag i Lund. Men jag kan hjälpa dig på traven lite.
Det där med lokala amatörastronomer finns det gott om i Göteborg. Det finns många göteborgare som är med i SAAF, men jag kan inte ge dig några namn. Ta kontakt med en lokal förening som heter GAK, Göteborgs Astronomiska Klubb: goteborgsastronomiskaklubb.se
Det finns många entusiaster i GAK som driver olika projekt, men som också hjälper till med föreningens verksamhet. Genom GAK kan du börja träffa lokala amatörastronomer, kanske också hitta personer som de i sin tur känner till som du kan kontakta och som du kan vara ute och observera med.
Ett bra sätt att se om några du redan känner eller känner till är med, är att gå med i GAKs grupp på Facebook. Där kan du också kontakta dem – och ställa din fråga öppet i gruppen: facebook.com/groups/135935489789911
Hoppas också att du får svar där, eller här, från någon ”riktig” Göteborgare. 🙂
Lycka till!
Mycket intressant Hernán, jag håller just på att förbereda ett föredrag som jag ska hålla på Energimyndighetens Lighting Days i Stockholm nästa vecka. Då kommer jag inleda deras ”Darkness”-dag med ett föredrag om ljusföroreningar ur mitt perspektiv, och vårt för all del. Jag ska kika på dessa länkar, eftersom jag kommer träffa både politiker, arkitekter och forskare av olika slag.
Hej Lars! Jag har börjat beställa specialgrejer från Patrick Woitala som driver lilla Nienna Starworks i Skara. Trevlig kille som fixar det mesta. Du kanske träffade honom på Sagittarius förresten? Mitt tips är att ringa och prata med honom, antingen kan han tillverka en sådan eller så vet han varifrån du får tag på en: https://www.nienna.eu/sv/
Vilken magisk bild Petter! Kul att höra – och se – att du fick direkt omsättning och stor glädje av Peters tips från webbcaféet.
-
This reply was modified 2 weeks ago by
-
AuthorPosts
Senaste inläggen
-
Uppdateringar av SVO
svar av
Hans Bengtsson
-
Solsystemskavalkad
svar av
Fredrik Silow
-
Running man
svar av
Fredrik Silow
-
Min Star’Ex börjar ta form.
tråd av
zmannen
-
Variabler i M31
svar av
Thomas Karlsson
-
Utsnitt av Orion
svar av
Thomas Karlsson
-
Aktuell solaktivitet
svar av
Hans Bengtsson
-
16″ Dobson teleskop
tråd av
MartinElfstrom
Månadens bild i galleriet
Senaste bilderna i forumet
Senaste nytt från SAAF-webben
Kalendariet

Antal unika dagsbesökare (unika IP)
Idag: 161 st
Senaste 7 dagarna: 1855 st
Senaste 30 dagarna: 10495 st