Forumsvar skapade
-
Grattis Arvid – juryn har just kommit fram till att din bild blir Månadens bild i augusti. Vilket djup du har fått till på denna klassiska favorit!
Månadens bild här på Nattmolnet i augusti 2026 blir Virgohopen med Markarians kedja av Arvid Emtegren!
Vilken astronomivecka vi har bakom oss denna fredag 14 augusti 2026!
Under solförmörkelsen har blickarna varit riktade mot vår allra närmaste stjärna. Månadens bild tar oss i stället åt rakt motsatt håll – långt, långt ut i universum.
Arvid Emtegrens bild visar hjärtat av Virgohopen med den berömda Markarians kedja. Här samsas bland andra jättarna M87, M86 och M84 med NGC 4438 och mängder av andra galaxer. Virgohopen ligger omkring 50 miljoner ljusår bort och är den närmaste stora galaxhopen till vår egen Lokala grupp. Den innehåller uppemot ett par tusen galaxer.
Markarians kedja är den vackra båge av galaxer som löper genom en del av bildfältet. Kedjan brukar räknas som åtta galaxer: M84 (NGC 4374), M86 (NGC 4406), NGC 4435, NGC 4438, NGC 4458, NGC 4461, NGC 4473 och NGC 4477. Mitt i kedjan hittar vi NGC 4435 och den betydligt mer tilltufsade NGC 4438 – galaxparet som ibland kallas Markarians ögon. Minst sju av galaxerna i kedjan tycks dessutom ha en gemensam rörelse genom Virgohopen, medan någon kan ligga längs samma båge mer av en tillfällighet sett från vårt perspektiv.
Men det är när man börjar titta förbi Virgohopen som bilden nästan blir svindlande. Arvid påpekar själv att många av de små galaxerna i fältet inte alls hör till Virgohopen. I ett område ovanför och till höger om M87 syns exempelvis galaxer som hör till Abell 1552 – omkring 1,2 miljarder ljusår bort. Deras gulare färg skvallrar om den större rödförskjutningen. Plötsligt blir de redan avlägsna galaxerna i Virgohopen nästan förgrundsobjekt.
Vilket djup!
Från en galaxhop 50 miljoner ljusår bort till ljus som varit på väg mot oss i över en miljard år – få bilder visar lika tydligt hur lager på lager av universum kan rymmas i ett enda synfält.
Och bakom bilden ligger ett rejält arbete. Den är fotograferad från Rönnhamn utanför Sundsvall under två februarinätter och bygger på 133 exponeringar om fyra minuter vardera – totalt nästan nio timmars data. Dessutom står Virgohopen aldrig särskilt högt på himlen därifrån, vilket gör det fina resultatet än mer imponerande.
Stort grattis, Arvid — @arvidemtegren-se — och tack för en bild där det verkligen lönar sig att zooma in och fortsätta upptäcktsfärden.
Klicka här för direktlänk till diskussionstråden.
/Fredrik Silow och Peter Folkesson
för Nattmolnetredaktionen. . .
Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller för den rullande tävlingen i första inlägget i denna tråd.
Fortsätt ladda upp era bilder på Nattmolnet. Varje vinnare av Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till en nominering i tävlingen om Årets bild 2026, vars slutliga vinnare avslöjas i nr 1 2027 av SAAF:s tidskrift Apertur.
Fantastiskt bra jobbat Lars och alla GAF:are! 500–600 besökare verkligen galet bra. Kul!
Jag kan också tipsa om en sak jag slängde ihop för en privat sista-minutenvisning här i Lund: jag hade solfilterfolie i stora ark till övers, som jag monterade i stora tavlor på studiostativ – då kunde man stå 10–20 pers och titta på solen igenom dessa A2-ark mot himlen då även en stor svart pannå runtom som skuggade lite extra.
Attachments:
Månadens bild för juni 2026 blir konjunktionen mellan månen och Venus av Peter Rosén!
I juni har den ljusa svenska sommarnatten sedan länge stängt dörren till de ljussvaga galaxerna och nebulosorna. Men himlen är förstås inte tom för det. I skymningen finns fortfarande solen, månen och planeterna. Och ibland uppstår korta möten som gäller att vara beredd på när de väl inträffar.
På kvällen den 17 juni stod en tunn tilltagande månskära och Venus ovanligt nära varandra på himlen. Sett från Stockholm var separationen mindre än månens skenbara diameter.
Det började emellertid inte särskilt lovande. Mörka moln hade samlats över den västra horisonten strax efter solnedgången och hotade att dölja hela mötet. Först syntes månskäran och Venus bara svagt genom molnen. Sedan öppnade sig himlen tillfälligt – precis tillräckligt länge för att Peter skulle kunna fånga bilden från Kungsholmen i Stockholm.
Det som först såg ut att kunna förstöra observationen blev i stället en stor del av bildens styrka. Den guldgula månskäran tycks nästan sväva framför de mörka slöjorna, medan Venus lyser som en ensam punkt högre upp i bildfältet. Molnlagren och skymningshimlens färgskiftningar skapar både djup och dramatik och gör bilden till något betydligt mer än en ren dokumentation av två himlakroppars positioner.
Ibland kräver astrofoto många nätters datainsamling och timtals av avancerad bildbehandling. I andra fall handlar det om att känna sin himmel, följa vad som är på gång och stå redo när tillfället plötsligt visar sig.
Stort grattis, Peter — @rosenpixmix-se — och tack för att du visar att den ljusa sommarnatten också rymmer astronomiska ögonblick värda att vänta på.
Klicka här för direktlänk till diskussionstråden.
/Fredrik Silow och Peter Folkesson
för Nattmolnetredaktionen. . .
Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller för den rullande tävlingen i första inlägget i denna tråd.
Fortsätt ladda upp era bilder på Nattmolnet. Varje vinnare av Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till en nominering i tävlingen om Årets bild 2026, vars slutliga vinnare avslöjas i nr 1 2027 av SAAF:s tidskrift Apertur.
Månadens bild i maj 2026 blir ”Enarmade galaxen” NGC 4725 med omgivning av Peter Folkesson!
Nu när galaxsäsongen i praktiken sjunger på sista versen i södra Sverige, passar det extra bra att maj månads bild blir just ett så fint och särpräglat galaxfält. Peter Folkessons bild av NGC 4725 med omgivning visar inte bara en elegant spiralgalax, utan ett helt litet sällskap av galaxer där huvudobjektet direkt fångar blicken med sin säregna form.
NGC 4725 kallas ofta den enarmade galaxen, och det är lätt att förstå varför. Till skillnad från de mer symmetriska spiralgalaxer vi ofta ser fotograferade, domineras den här av en tydlig och svepande spiralarm som ger galaxen ett nästan lite skevt men mycket levande uttryck. Just det gör motivet extra intressant. Det är en galax som sticker ut, inte genom att vara den mest kända, utan genom sin karaktär.
Förutom NGC 4725 får vi här också se dess omgivning, där bland annat NGC 4747 och NGC 4712 bidrar till sammanhang, djup och skala – och ett slags lugn, samtidigt som man som betraktare lite motsägelsefullt får känslan av att sugas in i NGC 4725. Snyggt gjort!
Bilden är tagen från Borås med en Celestron EdgeHD 8 tum f/7 på EQ-6R Pro och ZWO ASI2600MM Pro, med LRGB-data insamlad under nätterna 9 och 11 april. Totalt handlar det om drygt åtta timmars exponeringstid under klara men kyliga förhållanden, med vindbyar och hög luftfuktighet. Det är ett fint exempel på vad noggrann datainsamling och gediget efterarbete kan ge även från en svensk stadsvillahimmel.
Stort grattis, Peter — @peter — och tack för en bild som både inspirerar och väcker nyfikenhet.
Klicka här för direktlänk till tråden.
/Fredrik Silow
för Nattmolnetredaktionen. . .
Varje Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till Årets bild. Läs mer om Månadens bild och vad som gäller för den rullande tävlingen i första inlägget i denna tråd.
Fortsätt ladda upp era bilder på Nattmolnet. Varje vinnare av Månadens bild kvalificerar sig automatiskt till en nominering i tävlingen om Årets bild 2026, vars slutliga vinnare avslöjas i nr 1 2027 av SAAF:s nya tidskrift Apertur.
Härligt Johan! Jag älskar den här bilden på så många sätt.
För det första är den fint komponerad. För det andra är det lite kul med bilder nu för tiden där objekten inte är separerade i efterbehandlingen och stjärnorna krympta. Just i den här bilden gör det en del av ”själva grejen” då stjärngruset låter Fyrverkerigalaxen få kännas mer avlägsen men ändå i centrum och att man sekundärt får ”upptäcka” NGC6939 framträda.
Jag tänkte nämna IFN som en kul detalj som man kan ana, men ser nu att du redan gjort detta. Frågan är om inte det borde vara en del ISM i denna bild också med tanke på hur nära Vintergatan vi befinner oss på himlen, noterar jag också från Mel Bartels visuella observationer av just detta område. (Man får skrolla ner långt på sidan/klicka på/söka efter ”Fireworks” på sidan.)
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- M87, M86, M84, NGC4438, mm (Arvid Emtegren)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- Solen (Bengt Ask)
-
- Solen (Bengt Ask)
-
- Solen (Mats Johansson)
-
- Solen (Johan Warell)
-
- NGC 6992 (christian bergqvist)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Partiell solförmörkelse och Perseider 12 augusti 2026!
- Dags att anmäla sig till Sagittarius 2026!
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
