Alltså, klassiskt är det väl. Men min bild är att utbrottet handlar om en “run-away” termonukleär reaktion PÅ den vita dvärgen (det kan väl inte vara i själva ackreationsskivan, den är väl för tunn för det?). Här kastas material ut, vilket torde leda till den där kortvariga P Cyg-profilen som David kommenterade tidigare. Sen varför emissionen övergår till att vara så massiv just i Ha har jag svårt att förstå – en termonukleär reaktion leder väl till ett kontinuum, strålning över hela spektrat….? En hypotes kanske kan vara att det nu faktiskt är ackreationsskivan som blivit upphettad av själva utbrottet och som nu sekundärt skickar ut monokrom strålning (och kanske rätt mycket kontinuerlig i IR). Som ett slags SU Uma-stjärn-utbrott på steroider?
