Mis V1449, en dvärgnova i Cygnus

Så väldigt bra!

Jag har nu som giltigt variabelnamn i SVO lagt in:

Mis V1449

(med mellanslag efter Mis)

Om du kan mäta även V2193 Cyg, så gör gärna det. En röd variabel med ganska liten amplitud, visuellt brukar den ligga kring 9.5. Namnet finns redan i SVO.

Edit:

En intressant variabel som syns fint på din bild är den stjärna som i SVO och AAVSO heter:

WISE J203659.3+322742

(med mellanslag efter WISE)

Detta är en Algol-stjärna som normalt är av visuell magnitud 14.17 men vid förmörkelser sjunker till 14.36. Perioden (som också är systemets omloppstid) anges till ca 2.334 dygn. Men: även med halva den perioden avtar magnituden till 14.36. Det kan bero på en av två möjliga saker:

1. Omloppstiden är ca 2.334/2 dygn och katalogdata är fel. Något sekundärminimum syns i så fall inte i tillgängliga data (vilket händer ganska ofta).

2. Primärminima och sekundärminima är nästan precis lika djupa, och katalogdata är korrekta.

Karta bifogas.

Edit 2:

Mis V1449 har nu bekräftats vara en dvärgnova av typen SU UMa:

http://ooruri.kusastro.kyoto-u.ac.jp/mailman3/hyperkitty/list/vsnet-alert@ooruri.kusastro.kyoto-u.ac.jp/thread/7BEX54VZRAY4CPVPYOA6MJD6KJTMIOB7/

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

WISE-stjärnan finns med i SVO på så sätt att obsar för den kan registreras, även om det ännu inte finns några obsar.

Ett klipp med stjärnan markerad, från ditt foto, ges nedan.

Här är en riktig närbild. WISE-stjärnan ligger i mitten och är markerad med ett kryss (eller snarare ett plustecken).

Den variabel som står i headingen på AAVSO-kartor ligger alltid exakt i kartans mitt.

De variabla stjärnorna utgör ett enormt smörgåsbord, och det gäller att fokusera på sådana objekt som man tycker känns extra intressanta och passar den utrustning man använder. Annars kan det nästan bli så att man drunknar i information, en sorts överflödets förbannelse. AAVSO:s katalog VSX omfattar i skrivande stund 2277384 olika variabler!

Man kan skriva in variabelns namn och trycka Search:

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top

En annan länk som kan vara bra ha är en förteckning över alla variabeltyperna och deras förkortningar. Rena uppslagsverket, finns nog nästan ingen som i huvudet har koll på alla typerna.

https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.
• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Magnus:

Fin mätserie som ju bekräftar superpucklarna och därmed UGSU-typen för denna spännande dvärgnova.

Petter:

Din rapporterade TG-mätning motsvarar tiden för superpuckelmaximum, men ligger kanske ändå lite högt i diagrammet? De enskilda mätningar som du gett i diagram tidigare i denna tråd borde ge ett något ljussvagare värde? Nu är ju TG inte exakt samma som CV, och det är inte helt säkert att Tonnys serie ligger alldeles exakt i y-led (magnitud), men kanske bör du titta närmare på detta. Möjligen kan det finnas anledning att ge de enskilda mätningarna istället, med tanke på att magnituden ändras en hel del på kort tid (superpucklar).

Se AAVSO-diagram nedan, med Tonnys och Magnus serier, och din TG-mätning.

Det är mycket enkelt att radera sina egna obsar både i SVO och i AAVSO. En rutinsak och inga konstigheter alls.

Du är den förste svensk genom alla tider som fotograferat denna stjärna i utbrott. Inte illa!

Svaret på de andra frågorna överlämnar jag med varm hand till Magnus eller annan.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Petter, bra att veta är att man i AAVSO:s kartmaskin VSP kan få en lista med alla detaljerade magnituddata för de jfr-stjärnor som AAVSO valt ut som särskilt lämpliga. Detta genom att markera”Photometry”, se klipp nedan.

Också bra att veta:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Superhump

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Hambsch i Belgien påbörjade den gångna nattens (8-9 juni) CV-serie av Mis V449 lite senare än Magnus och kunde följa superpucklarna något längre fram mot morgonkröken. Se diagram nedan. Snyggt samarbete.

• Det här svaret redigerades för 1 år av Hans Bengtsson.

Petter,

jag tror inte du gör något fel, tvärtom så är det fantastiskt att följa hur bra det går. Att mäta mycket små magnitudvariationer från norra Västergötland i juni månad för ett ganska ljussvagt objekt, det trodde jag knappt var möjligt.

SNR blir förstås i minsta laget, oundvikligen. Men det vore intressant att se de individuella mätningarna uttryckta som differentiell magnitud, dvs magnituden för variabeln minus magnituden för chk-stjärnan. Kanske kan superpuckelperioden spåras då?

Alla sådana här erfarenheter är jätteviktiga att ha i bagaget vid fortsatta variabelstudier. Det hela har ju avancerat i raketfart för din del!