Mis V1449, en dvärgnova i Cygnus
- Detta ämne har 42 svar, 6 deltagare, och uppdaterades senast 23-06-13 09:27 av
.
-
Jag insåg inatt att inte alla variabla stjärnor visar sig i IR, här är färgbild av området men med rött ersatt av IR. Dvärgnovan är nästan helt osynlig vilket förvånade mig.
Attachments:
-
Den bilden är ju fantastiskt vacker! Dvärgnovan är tydligt blå på bilden, och att den skulle vara nästan osynlig kan jag inte tycka.
Bilden nedan är ett klipp från din bild, roterad 90 grader.
Attachments:
-
Ja, helt rätt. Jag menade att den är nästan osynlig i IR. Den syns i en stackad bild (bifogas, 50 minuters exponeringstid) men inte i de enskilda bilderna på 60 sekunder. Jag hade räknat med att den skulle vara stark som i RGB men det var den inte vilket förvånade mig. IR brukar ju synas betydligt bättre än visuellt ljus – särskilt de här ljusa nätterna. Jag tänkte jag var smart när jag bytte till IR för att kunna mäta med bättre SNR än i RGB men det var jag visst inte 🙂
Jag noterade också att den andra stjärnan du nämnde “WISE…” inte heller är särskilt framträdande i IR-kanalen. Det finns dock andra stjärnor som är mycket framträdande i IR som inte verkar vara markerade som variabler vilket jag vill minnas du uttryckte är ett t ydligt tecken på att de är röda jättar och därmed också variabla stjärnor Hans?
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av .
-
Det här svaret redigerades för 1 år av .
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
-
Ja, gärna, det är det jag försöker göra själv, jag har ju ungefär en timmas data (både i rgb sedan natten till den 10e och IR från natten till idag 11e) så jag försökte utröna om det var några av dem som jag kunde se någon kurva i – men jag behövde först veta om vilka av dem som kan vara intressanta. När jag jämför IR-block mot IR-pass är det väldigt många som blinkar – men de som nu framträder som röda är alla starka i IR-kanalen.
Attachments:
-
-
-
Tack!
Här är de 4 som sticker i mina ögon och som ligger närmast centrum på min bild
Attachments:
-
-
Jag har kollat den nordligaste av de fyra IR-intensiva stjärnor du markerat på kartan. Det är mycket riktigt en röd jätte, en pulserande variabel av Mira-typ. Amplitud flera magnituder.
På kartan nedan ges en period med ett antal decimaler, den kan du nästan bortse från, den är bara en matematisk beräkning som bygger på ett för litet obs-material.
Stjärnan skulle vara ett mycket lämpligt objekt för vidare studier, den är dåligt känd. Idealet är mätningar med sådär 10 dygns mellanrum, men det går utmärkt att bara ta några mätningar per år också, om man håller på och mäter under några år.
Jag kan lägga in den i SVO om du vill mäta TG på den, säg bara till. Om den är tillräckligt ljusstark för dig i TG? Det är kanske tveksamt om den är så ljus ens kring max att du kan mäta TG för den.
Återkommer i morgon med de övriga tre.
PS.
Jag lägger också in två DSS-bilder ( = POSS-bilder) från DSS Plate Finder. På IR-bilden syns stjärnan tydligt, på blåbilden syns den inte alls.
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
Attachments:
-
Det här svaret redigerades för 1 år av
-
-
När det gäller hur ofta det är lämpligt att observera en stjärna, kadensen, erbjuder AAVSO en översikt som kan fungera som vägledning. Lämplig kadens beror på det specifika objektet men jag tycker man får en ganska god uppfattning här.
https://www.aavso.org/suggested-observing-cadences-variable-star-types
För att få reda på vilken typ av variabel ett visst objekt är kan man bland annat titta i informationsfältet i hörnet på de kartor man får i verktyget VSP. Där står bland annat magnitudspann, period och variabeltyp.
-
-
Enklaste frågan är den som rör AAVSO-kartan, där finns ett tydligt svar. Alla variabler i VSX skrivs ut på kartan om man anger en gränsmagnitud som är svagare än den maxmagnitud som variabeln har i VSX. Förutsatt att man har kryssat i cirkeln där man anger att alla variabler ska visas.
Den nu aktuella ZTF-stjärnan finns med i VSX. Den är ett klart och tydligt IR-objekt, vilket du ju helt oberoende av katalogdata har funnit på egen hand, något som är en fin prestation!
Det finns ett antal ”problem” med IR-objekt. De är väldigt svaga i andra mera normala våglängder. Kanske helt osynliga i visuellt (V eller TG) och givetvis i blått (B). De är svaga men synliga i rött (R). Ungefär så.
Jämförelsestjärnor med magnituder är ju viktiga för att få standardiserade magnituddata för variabeln. Och sådana saknas ofta i IR-området. Så där har vi ett problem. Lösningen kan vara att ge differentiella magnituder i förhållande till någon jfr-stjärna, men sådana blir svåra att rapportera.
IR-objekt är oftast, som i detta fall, pulserande röda jättar eller superjättar. De kan ha stor amplitud (stora variationer) i kortare våglängder, men i IR-området (det enda område där de är lätta att fånga) är amplituden mycket mindre, och stjärnan kan alltså i IR verka ständigt ganska ljus men nästan konstant.
Detta leder till att IR-objekt är relativt enkla att upptäcka men svåra att följa. Ofta är R-området (dvs i BVRI-systemet) bäst, en kompromiss mellan hygglig ljusstyrka och hygglig amplitud. Och förhoppningsvis med tillgängliga R-magnituder för jfr-stjärnor.
Man ska inte lita på VSX-data för mycket när det gäller IR-objekt. Att den nu aktuella ZTF-stjärnan verkligen är ett variabelt IR-objekt råder inga tvivel om. Att det är en Mira-stjärna ska vi inte lita för mycket på, det kan alternativt vara en halvregelbunden röd variabel. Och den angivna perioden behöver inte stämma (trots alla decimaler!), den har gått in från automatgenererade analyser men kan vara helt fel.
Generellt gäller för Mira-stjärnor och andra röda pulserande variabler att en obs vart tionde dygn är lämpligt för att få en kontinuerlig ljuskurva. Men man kan också lägga in obsar under många år som en ”enhetscykel”, det vi kallar fasdiagram.
Sammantaget är nog denna ZTF-stjärna ett svårt objekt för dig att följa enligt standardmetoder. Intressant men svårt eftersom det bara är i IR som den lyser ordentligt. Lösningen på sikt vore nog monokamera och R-filter. Men det finns ju en oerhörd mängd andra variabler som är mer tacksamma.
-
Petter, jag funderar också på när du tar bilder i Ir. Vad har du för kamera och filter då? Som jag fattade har du en färgkamera och har använt den gröna kanalen. Hur funkar det då med Ir? Om man ska göra fotometri i Ir som är meningsfull tror jag du ska ha en monokrom CCD eller CMOS och ett fotometriskt Ic-filter. Och som Hans skrev är not Ir lite överkurs. Tror det är mer meningsfullt att du i första hand koncentrerar dig på V/TG.
Om du inte vet vilka stjärnor du ska välja så titta gärna i SVO vilka stjärnor som observerats mest genom åren. Det är oftast roligare och mer givande att följa stjärnor tillsammans och hjälpas åt bygga upp en ljuskurva över tid.
-
Petter,
jag kollade nu den näst nordligaste av dina fyra IR-objekt. Och den stjärnan är mycket enklare att få bra data för än den föregående, också mycket lämpligare för din utrustning.
Stjärnan har ett kilometerlångt namn, se karta nedan. Den finns med i VSX. En röd jätte som har effektiv temp ca 3400 K och ligger ca 6 kiloparsec bort. Visuellt varierar den mellan magnitud ca 16 och 18, i rött (R) ca 13 till 14. Halvregelbundna variationer, period ca 317 dygn.
Attachments:
-
Petter,
den näst sydligaste stjärnan av dina fyra IR-objekt finns också med i VSX, med ett ZTF-namn, se karta nedan. Den tycks vara av Mira-typ. Håller nog i regel till mellan magnitud 20 och 23 visuellt, och mellan 17 och 19 i rött (R). Det finns dock en katalogmagnitud som skulle antyda att den kan nå magnitud 15 visuellt, känns dock tveksamt.
-
Petter,
den sydligaste av dina fyra IR-stjärnor är den som vi har bäst koll på. Röd pulserande jätte som varierar halvregelbundet med en medelperiod 91 dygn.
Visuella magnituden växlar mellan ca 14.5 och 15.5, känns som ett bra objekt för TG-fotometri för din del. Bäst av de fyra.
-
Instämmer.
Den typ av stjärnor som är knepigast att mäta är röda stjärnor, som Mira-stjärnor. Sådana kräver egentligen monokrom kamera och ett riktigt bra V-filter för verkligt goda resultat. Inte ens alla V-filter på marknaden håller måttet, åtminstone var det så tidigare att en del V-filter hade en ”red tail” i transmissionsdiagrammet. De var med andra ord för känsliga för långa våglängder jämfört med standard-V. Det kunde bli avvikelser på en hel magnitud för röda variabler.
Så för TG-mätning är det generellt att rekommendera variabler med mera neutral färg, som dvärgnovor, novor, supernovor, eller varför inte uxorer. Det finns nästan oräkneliga intressanta variabler att välja bland.
Jag tror dock du kan mäta en bra bit svagare än magnitud 11? Dina bilder går ju rejält djupt, även om jag förstår att du för de djupaste bilderna använt alla kanalerna. Men nu i juni är det förstås mycket besvärligt att få SNR som är OK med den ljusa sommarhimlen.
-
Petter,
det är jättebra att du testar och kollar vad som händer när du ändrar och åtgärdar på olika sätt, och ritar diagram. Träning är ju kunskapens moder. Bara att fortsätta.
Uxorer är mycket unga objekt, en smidigare benämning på UX Orionis-variabler. Men det är inte stjärnförmörkelser som orsakar variationerna. Du kan läsa en sammanfattning här:
https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes
Fyra uxorer, av vilka RR Tau är den mest berömda, ingick i variabelsektionens samarbete med forskare på Nordic Optical Telescope vintern 2021-22 (en intensifiering av två tidigare vintrars samarbete). Blir eventuellt nytt samarbete den kommande vintern! Vore kul om du då kan bidra med mätningar!
Vi väntar ivrigt på att del 1 av artikeln med analyser ska publiceras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society (MNRAS). Peer review håller på för fullt.
Attachments:
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
Senaste inläggen
Månadens bild i galleriet
-
- C/2023 A3 (Tsuchinshan- ATLAS) (Andreas Holmström)
Senaste bilderna i forumet
-
- NGC6618 (TelescopeLive)
-
- Soul Nebula, IC1848 (Filip Gloria)
-
- SH2-129 (Göran Stenberg)
