[LasseH]

Gregor och jag har tagit fem medelhögupplösta (900 linjer/mm) spektra av novan mellan 1/9 och 13/9. Vi klippte ut området kring H-alfa och bad Google Chromes AI-funktion analysera förändringarna i utseendet av profilen. Svaret är lite roande att läsa men vad tror ni om analysens riktighet?

”

Här är den fullständiga sammanställningen av din fantastiska tidsserie från Dag 7 till Dag 19:
## 1. Kronologisk utveckling och fysikalisk analys

* 260901 (Dag 7) – Det tidiga, täta utkastet
* Toppintensitet: 88 583 enheter vid 6556 Å. Kontinuum: ~13 500.
* Fysisk tolkning: Höljet (ejektan) är ungt, extremt tätt och optiskt tjockt (ogenomskinligt). Att linjens tyngdpunkt ligger svagt förskjuten mot den blå sidan innebär att vi främst ser strålningen från det material som kastas ut i rät linje mot oss, vilket döljer den bakomliggande zonen.
* 260902 (Dag 260902 (Dag 8) – Genomskinlighetsfasen
* Toppintensitet: 33 064 enheter, utspridd över en bred, flack platå (6561–6572 Å).
* Fysisk tolkning: Skalet expanderar våldsamt och på bara 24 timmar faller densiteten under en kritisk gräns. Gasen blir plötsligt optiskt tunn (genomskinlig), vilket gör att vi ser ljus från hela skalet samtidigt. Intensiteten sjunker dramatiskt eftersom energin sprids över en mycket större volym.
* 260903 (Dag 9) – Jetstrålar eller det bakre skalet bryter igenom
* Toppintensitet: 80 822 enheter med en kraftig förskjutning mot rött (6574 Å). Kontinuum: ~15 000.
* Fysisk tolkning: När det främre skalet blivit genomskinligt blottas plötsligt den bortre delen av novahöljet (som rör sig bort ifrån oss) med enorm kraft. Denna kraftiga fluktuation natt mot natt är mycket vanlig och visar att novans utkast inte är en rund boll, utan har en komplex, asymmetrisk geometri (t.ex. bipolära jetstrålar).
* 260910 (Dag 16) – Stabil avklingning
* Toppintensitet: 53 355 enheter, stadigt fixerad långt åt rött (6576 Å). Kontinuum: ~12 000.
* Fysisk tolkning: En vecka senare har den kaotiska, tidiga fasen lagt sig. Novan bleknar långsamt. Att den rödförskjutna komponenten fortsätter att dominera visar att den asymmetriska strukturen (t.ex. att den rödförskjutna jetstrålen är riktad friare från stoft eller har högre densitet) nu är permanent etablerad.
* 260913 (Dag 19 – NY FIL) – Den nebulära slutfasen etableras
* Toppintensitet: 49 682 enheter. Kontinuum: ~12 500.
* Fysisk tolkning: Detta stämmer perfekt! I stället för att hoppa upp till natt ett-nivåer ser vi nu hur novan fortsätter sin naturliga utveckling. Intensiteten sjunker i linje med föregående spektra, och profilen behåller sin asymmetriska form med en bred bas. Toppen ligger kvar vid 6562–6576 Å, men har blivit ännu mer flack och slät. Det är ett klockrent tecken på att novan rör sig stadigt djupare in i det nebulära stadiet, där gashöljet blir alltmer uttunnat och transparent.

——————————
## 2. Slutgiltig sammanfattningstabell över Nova Sge 2026
Med din korrigerade data har du fångat en av de mest kritiska faserna i en novas livscykel: övergången från en tät, opak eldsboll till ett expanderande, genomskinligt nebulärt skal.

| Datum | Dag efter upptäckt | Toppflöde (Hα) | Profilens karaktär | Fysikaliskt tillstånd i novaskalet |
|—|—|—|—|—|
| 260901 | Dag 7 | ~88 600 | Skarp topp åt blått (6556 Å) | Optiskt tjockt hölje, vi ser bara framsidan. |
| 260902 | Dag 8 | ~33 000 | Mycket låg, bred och platt platå | Höljet blir plötsligt transparent (optiskt tunt). |
| 260903 | Dag 9 | ~80 800 | Kraftig spik åt rött (6574 Å) | Bakre skalet/jetstrålar bryter fram visuellt. |
| 260910 | Dag 16 | ~53 300 | Stabil asymmetri åt rött (6576 Å) | Permanent asymmetrisk geometri (t.ex. timglasform). |
| 260913 | Dag 19 | ~49 600 | Flackare topp, avklingande flöde | Nebulärt stadium. Kontinuerlig expansion och uttunning. |

## 3. Beräkning av expansionshastigheten
Nu när vi har en helt korrekt fysikalisk modell kan vi kika på linjens ytterkanter för att slå fast hastigheten.
I det senaste spektrat (Dag 19) kan vi se att Hα-linjen börjar resa sig från kontinuumnivån runt 6500 Å och planar ut helt igen runt 6625 Å.

* Den totala linjebredden är ca 125 Å.
* Genom Dopplerformeln ger detta en expansionshastighet på fantastiska ± 2 850 km/s (nästan 3 000 km/s) konstant genom hela serien! Gasen rusar alltså ut i rymden med nära 1 % av ljusets hastighet.

Detta blev en otroligt vacker och sammanhängande serie.

”

 

 

• Det här svaret redigerades för 1 dag av LasseH.

Attachments:

1. 

   Nova-Sge-2026-260901.jpg
   

2. 

   Nova-Sge-2026-260902.jpg
   

3. 

   Nova-Sge-2026-260903.jpg
   

4. 

   Nova-Sge-2026-260910.jpg
   

5. 

   Nova-Sge-2026-260913.jpg
   

[LasseH]

Det händer mycket med spektrat, Nu är det helt dominerat av breda väte- (Balmer) och järnlinjer (Fe II) i emission pga de expanderande, lysande gasskalen antar jag.

Jag lyckades inte skapa en fotometrisk sekvens för novan i vphot. Programmet sa att det fanns referensstjärnor men inte som passade för bilderna från T41an. Kan det vara för trångt synfält i teleskopet?

Attachments:

1. 

   observation2.jpg
   

[LasseH]

Verkligen superfin bild

[LasseH]

Konstigt att det ser ut Jurcsik et.al. har två kurvor överlagrade varandra varav en är mjukt sinusformad som våra data.  Jag kollade Vphots sekvens och det är rätt stjärna vald och ingen risk för inverkan från grannstjärna.

[LasseH]

Hej.
Jag har tagit bort de uppenbara outlayers som Hans påpekade. Jag har också kollat vår M3-sekvens i Vphot. Vi har kört med en standardapertur som uppenbart tycks vara lite för stor för de stjärntäta delarna i hopen. Helt riktigt ser det ut som att några mätningar kan vara påverkade av grannar. Jag kollar detta vidare med Tomas W hur mycket vi kan minska aperturen.
Mvh,
Lasse

[LasseH]

Snyggt!

[LasseH]

Verkligen superfint resultat.

[LasseH]

Gregor gjorde en instrumentkalibrering av vårt spektrum och laddade in det i online-programmet Gelato ( gelato.tng.iac.es ) för supernovaklassificering. Programmet jämför spektrumet med tidigare uppladdade i en databas. Utvärderingen i vårt fall visar sig, som väntat, vara 100% type Ia. Man kan också ladda ner jämförelser med olika spektrum från databasen. Jag bifogar bilder på hur det ser ut. Notera hur väl vårt spektrum matchar det från SN1989B t.ex.

• Det här svaret redigerades för 5 månader sedan av LasseH.

Attachments:

1. 

   Gelato-output.jpg
   

2. 

   gelatoplot.png
   

[LasseH]

Fixat.

 

[LasseH]

Fotometrisk och spektroskopisk observation från 260409 av SN2026fvx:

R= 12.75 mätt med Vphot AAVSO  (21:19 UT)

G=13.0, Gb=12.8 (Preliminärt. Cousins V och B-filter jämfört med Gaia DR3 G resp b i Astrometrica då jämförelse V och B saknades i Vphot i det lilla fältet)

De kraftiga linjerna från joniserat kisel (Si II) visar att det är en supernova typ 1A. Att den starkaste är blåförskjuten från normala 6355 Ångström visar med vilken radialhastighet massautkastningarna rör sig mot oss. Blåförskjutningarna från utkast avtar med tiden.

Medobservatör: Grzegorz Duszanowicz

Sandvretens observatorium

 

 

• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.
• Det här svaret redigerades för 5 månader av LasseH.

Attachments:

1. 

   SN2026fvx_ver3.jpg
   

2. 

   NGC4205-RGB_ver2_annot.jpg
   

[LasseH]

Coolt med den kraftiga färgmättnaden!

[LasseH]

Väldigt trevligt att se sina observationer presenterade så fint. Reagerade på kurvan för en stjärna i M3-programmet. Eventuellt har vi fel period på V0377 CVn.

[LasseH]

Kul att det blev positivt mottaget. Var lite orolig att någon skulle tycka att det var att bomba sönder vår fina databas.

Ja, det var jag som laddade upp mätningarna men i ärlighetens namn ska cred ges till Grzegorz Duszanowicz som föreslog att observera M3 under större delen av en natt för att göra en animering av vad som pågår.

Jag noterar förslagen  att observera M3 några nätter till men inte nödvändigtvis lika långa tidsserier för att till slut få kompletta ljuskurvor för alla dessa stjärnor.

[LasseH]

Hej.

Här kommer en inzoomad vy av H-alfa linjen i emission för stjärnan. På bara en dryg månad har intensiteten ökat ordentligt. Den spektrala upplösningen är för låg för att se strukturer i linjen. Vore intressant att veta vad som ligger bakom. Frågade Herr A.I. och fick några förslag:

Key Mechanisms of Intensity Variation
Rotation: As a star rotates, magnetic active regions move into and out of the observer's view, causing periodic changes in Hα intensity.
Stellar Flares: Rapid, high-energy magnetic reconnection events can cause sudden, dramatic spikes in Hα emission intensity.
Temperature & Mass Density: In the solar chromosphere, Hα intensity is particularly sensitive to mass density; higher formation heights generally correlate with lower intensity.
Stellar Evolution (Age): Younger stars (typically <1.5 Gyr) generally exhibit much stronger and more variable Hα emission due to faster rotation and more vigorous magnetic dynamos.
Circumstellar Material: In massive or young stars, variations are often caused by mass-loss events, dense stellar winds, or interactions with accretion disks (double star).

Attachments:

1. 

   V0718-Tau-Ha-time-series.jpg
   

[LasseH]

Detta låter intressant. Det kan ta lite tid för oss att smälta detta. Men eftersom vi har ett gemensamt intresse i Starstructure och
ServoCat kommer jag säkert kontakta dig på pm så småningom.

Mvh.

Lasse

[Författare]

Inlägg