Forumsvar skapade
-
Skattade uxorerna visuellt i morse och fick följande resultat:
UX Ori 10,9
BF Ori 10,1
CQ Tau 10,7
Observationerna gjorda mellan 0250 och 0314 UT den 13 oktober.
Tunna moln drev in från väst när jag observerade i Orion så jag upplevde något större osäkerhet, men kändes ändå ok.
Avslutade med att kasta ett öga på Jupiter där röda fläcken skymtade på västra kanten och Ganymedes skuggpassage syntes på södra halvklotet.
Klar natt så ställde klockan för ett morgonpass en stund innan Orion kulminerade. Fullmåne.
Obsade bland annat uxorerna visuellt och fick följande resultat:
CQ Tau 9,3
UX Ori 10,3
BF Ori 9,9
Observationerna gjorda mellan 0230 och 0300 UT 1 oktober.
Natalia Michailovna Artiuchina (1918-2006)
Finns en hel del om henne på ryska sidor.
Examen inom astronomi från Moskvauniversitetet 1941 där hon sedan arbetade som forskare vid dåvarande institutionen för studier av variabla stjärnor.
Gjorde även betydande arbete kring fördelningen av stjärnor i öppna och klotformiga stjärnhopar som bekräftade Shapley och Trumplers forskning kring stjärnhoparnas halo eller koronastruktur. Hon studerade även dessa tillsammans med sin andra make, Pavel Nikolajevitj Cholopov som du nämnde, och tillsammans publicerade de en rad artiklar i bland annat The Astronomical Journal.
När jag läste tråden tänkte jag att nog borde jag sett en vit dvärg någon gång men blev osäker på vilken i så fall och när. Lade för säkerhets skull till van Maanens stjärna i Fiskarna på obslistan och observerade den ikväll 17 september med 10-tums dob.
En ensam vit dvärg 4,3 parsec bort och med en apparent magnitud om 12,4. En radie ca 20% större än jordens.
Deltog någon mer på webinariet igår? Det var intressant och välpresenterat av Schaefer tyckte jag. Här kommer några nyckelpunkter jag tog med mig.
Även om utbrottet 1946 var välstuderat så är nyttan av spektrumen som togs då begränsad, bland annat eftersom de inte var fluxkalibrerade och därför svåra att använda för jämförelser.
Det finns ett antal unika fenomen vid utbrotten som inte kunnat förklaras med befintliga modeller och som studier av kommande utbrott kan ge svar på.
Nature of pre-eruption high state
Nature of pre-eruption dip
Nature of second eruption after eruption
Andra frågor där man hoppas få svar är om det är en neonnova, vilket i så fall betyder att systemet inte kommer kunna utvecklas till en SN Ia, hur binära systemets period förändras i samband utbrottet samt hur stor massa utbrottet skickar ut.
Schaefer gissade att utbrottet skulle komma att upptäckas av amatörer med enkel utrustning och bästa sättet att rapportera är att helt enkelt logga observationen hos AAVSO precis som vanligt. Automatiska larm finns på plats som reagerar om obsar ljusare än ca 8.5 registreras så som jag uppfattade det. Efter att ha rapporterat in på AAVSO rekommenderades även att posta i AAVSO-forumets tråd om T CrB och på CBAT.
Tiden för uppgång till max kunde vara en fråga om en timme eller timmar och det är därför viktigt att så snabbt som möjligt rapportera obsar. Minst lika viktigt var dock att vara väldigt säker på sin sak innan man gör det. Schaefer menade att många professionella teleskop skulle köra igång target of opportunity-observationer av T CrB inom en timme från inrapporterat utbrott, eventuellt utan att invänta bekräftande observationer. Man vill inte dra igång falsklarm med andra ord.
Observationer varje natt (varje timme innan utbrottet till och med) under kommande år efterfrågades, även flera år efter utbrottet. Visuella observationer samt B och V om man sysslar med CCD. Inga icke-standardfilter eftersom jämförbarheten med historiska data var dålig och sådana obsar sållas bort av de professionella.
Vill man bidra med spektrum måste man fluxkalibrera och täcka neonlinjerna (Ne III) vid 3869Å och 3967Å för att kunna avgöra om det är en neonnova eller inte.
Bara att gå ut och observera så mycket man kan alltså.
Hemifrån är jag visuell observatör och har vare sig utrustning eller kunskap om astrofoto, tror inte jag har motivationen att börja heller. Ännu, ska jag kanske säga.
Men jag deltog nyligen i ett AAVSO-webinar där de bland annat uppmuntrade medlemmar att utnyttja nätverket. Man lämnar in observationsförslag till tidsallokeringskommitten (TAC) och de överlämnar efter godkännande uppdraget till ett av fjärrteleskopen med lämplig utrustning och placering.
Färdigkalibrerade och platesolvade bilder skickas till konto i webapplikationen VPhot där beställaren gör fotometrin och laddar upp resultaten i databaserna.
Förslagen man skickar till TAC behöver inte vara mer avancerade än att man är intresserad av ett visst objekt, men kan man motivera det på ett sätt som visar på vetenskaplig nytta verkar det inte alls svårt att få godkänt. En förutsättning är dock att det inte redan finns pågående liknande uppdrag i nätverket.
Uppdrag kan löpa under lång tid, har sett exempel på ett år, och med bilder tagna t.ex. varje natt i olika band om man så önskar. Däremot verkar TAC ofta modifiera förslagen vad gäller kadens och filter. Detta för att maximera nyttan som de ser det.
Har gått igenom några tutorials av VPhot och väntar nu på att första bilderna ska levereras så jag kan börja jobba med dem och se hur det verkar. Ska bli intressant.
Så mycket moln som det varit tänkte jag att jag borde utnyttja väderläget på andra platser än hemifrån.
Intressant föredrag av Tambovtseva och Grinin, fint arrangerat! Det underlättar verkligen att få en muntlig genomgång av rapporten. Inte minst mekanismerna för skivvind tyckte jag var intressant.
Vladimirs utlägg om UXOR-objekt i IC 348 fastnade jag lite för. Finns det anledning att bygga på ljuskurvorna för några av de objekt han nämnde? Har börjat doppa tårna i AAVSOs fjärrteleskopnätverk och kanske kan bidra med några obsar därifrån om jag kommer igång.
Planetariska nebulosan WeBo 1.
Mer om den här:
https://iopscience.iop.org/article/10.1086/344809/pdf
Senaste diskussionerna
Månadens bild i galleriet
-
- NGC4725 (Peter Folkesson)
Årets bild i galleriet
-
- IC434, Barnard 33 (Lars Anmark)
Senaste bilderna i forumet
-
- Månen – Venus (Peter R)
-
- Solen i Ha (Peter R)
Senaste nytt från SAAF-webben
- Gymnasieprojekt med fjärrteleskopet
- Nystart för SAAF:s fjärrteleskop!
- Årets bild på Nattmolnet 2025!
- Sagittariusträffen, 20–22 augusti på Öland
- Apertur nummer 1 2026!
- Variabelmöte 12/5 – öppet för alla, speciellt nyfikna astrofotografer
- Introduktionsmöte om bildbehandling i Siril, 26 mars
- Årsmöte i SAAF – 16 april 2026
- Vårhimlens pärlor – observationskafé med SAAF, 25 februari
- Leoträffen — ny observationsträff med SAAF, 10–11 april på Öland
