Forumsvar skapade
-
Deltog någon mer på webinariet igår? Det var intressant och välpresenterat av Schaefer tyckte jag. Här kommer några nyckelpunkter jag tog med mig.
Även om utbrottet 1946 var välstuderat så är nyttan av spektrumen som togs då begränsad, bland annat eftersom de inte var fluxkalibrerade och därför svåra att använda för jämförelser.
Det finns ett antal unika fenomen vid utbrotten som inte kunnat förklaras med befintliga modeller och som studier av kommande utbrott kan ge svar på.
Nature of pre-eruption high state
Nature of pre-eruption dip
Nature of second eruption after eruption
Andra frågor där man hoppas få svar är om det är en neonnova, vilket i så fall betyder att systemet inte kommer kunna utvecklas till en SN Ia, hur binära systemets period förändras i samband utbrottet samt hur stor massa utbrottet skickar ut.
Schaefer gissade att utbrottet skulle komma att upptäckas av amatörer med enkel utrustning och bästa sättet att rapportera är att helt enkelt logga observationen hos AAVSO precis som vanligt. Automatiska larm finns på plats som reagerar om obsar ljusare än ca 8.5 registreras så som jag uppfattade det. Efter att ha rapporterat in på AAVSO rekommenderades även att posta i AAVSO-forumets tråd om T CrB och på CBAT.
Tiden för uppgång till max kunde vara en fråga om en timme eller timmar och det är därför viktigt att så snabbt som möjligt rapportera obsar. Minst lika viktigt var dock att vara väldigt säker på sin sak innan man gör det. Schaefer menade att många professionella teleskop skulle köra igång target of opportunity-observationer av T CrB inom en timme från inrapporterat utbrott, eventuellt utan att invänta bekräftande observationer. Man vill inte dra igång falsklarm med andra ord.
Observationer varje natt (varje timme innan utbrottet till och med) under kommande år efterfrågades, även flera år efter utbrottet. Visuella observationer samt B och V om man sysslar med CCD. Inga icke-standardfilter eftersom jämförbarheten med historiska data var dålig och sådana obsar sållas bort av de professionella.
Vill man bidra med spektrum måste man fluxkalibrera och täcka neonlinjerna (Ne III) vid 3869Å och 3967Å för att kunna avgöra om det är en neonnova eller inte.
Bara att gå ut och observera så mycket man kan alltså.
Hemifrån är jag visuell observatör och har vare sig utrustning eller kunskap om astrofoto, tror inte jag har motivationen att börja heller. Ännu, ska jag kanske säga.
Men jag deltog nyligen i ett AAVSO-webinar där de bland annat uppmuntrade medlemmar att utnyttja nätverket. Man lämnar in observationsförslag till tidsallokeringskommitten (TAC) och de överlämnar efter godkännande uppdraget till ett av fjärrteleskopen med lämplig utrustning och placering.
Färdigkalibrerade och platesolvade bilder skickas till konto i webapplikationen VPhot där beställaren gör fotometrin och laddar upp resultaten i databaserna.
Förslagen man skickar till TAC behöver inte vara mer avancerade än att man är intresserad av ett visst objekt, men kan man motivera det på ett sätt som visar på vetenskaplig nytta verkar det inte alls svårt att få godkänt. En förutsättning är dock att det inte redan finns pågående liknande uppdrag i nätverket.
Uppdrag kan löpa under lång tid, har sett exempel på ett år, och med bilder tagna t.ex. varje natt i olika band om man så önskar. Däremot verkar TAC ofta modifiera förslagen vad gäller kadens och filter. Detta för att maximera nyttan som de ser det.
Har gått igenom några tutorials av VPhot och väntar nu på att första bilderna ska levereras så jag kan börja jobba med dem och se hur det verkar. Ska bli intressant.
Så mycket moln som det varit tänkte jag att jag borde utnyttja väderläget på andra platser än hemifrån.
Intressant föredrag av Tambovtseva och Grinin, fint arrangerat! Det underlättar verkligen att få en muntlig genomgång av rapporten. Inte minst mekanismerna för skivvind tyckte jag var intressant.
Vladimirs utlägg om UXOR-objekt i IC 348 fastnade jag lite för. Finns det anledning att bygga på ljuskurvorna för några av de objekt han nämnde? Har börjat doppa tårna i AAVSOs fjärrteleskopnätverk och kanske kan bidra med några obsar därifrån om jag kommer igång.
Planetariska nebulosan WeBo 1.
Mer om den här:
https://iopscience.iop.org/article/10.1086/344809/pdf
Senaste dagarna har R CrB vänt och blivit ljusare igen. Imorse omkring 9,5 enligt skattningar hämtade från AAVSO. Låt se om det blir en återgång tillbaka till normal ljusstyrka eller om det kommer ytterligare förmörkelser.
Typiskt att nu när jag följt R CrB regelbundet under en tid så kommer en förmörkelse under den ljusaste perioden på året. Nåja, fler tillfällen kommer, det kan man nog vara säker på.
När det gäller hur ofta det är lämpligt att observera en stjärna, kadensen, erbjuder AAVSO en översikt som kan fungera som vägledning. Lämplig kadens beror på det specifika objektet men jag tycker man får en ganska god uppfattning här.
https://www.aavso.org/suggested-observing-cadences-variable-star-types
För att få reda på vilken typ av variabel ett visst objekt är kan man bland annat titta i informationsfältet i hörnet på de kartor man får i verktyget VSP. Där står bland annat magnitudspann, period och variabeltyp.
Bland Tools and Observer Resources på AAVSOs sida finns Variable Star Plotter (VSP) som är kartritningsfunktionen.
Om du skriver in t.ex. objektet Mis V1449 i rutan name of object och sedan väljer lämpligt synfält och gränsmagnitud så får du om du även klickar i alternativet ”SHOULD OTHER VARIABLE STARS BE MARKED?” en karta där andra variabler är utmärkta. De blir snabbt väldigt många så försök avgränsa till antingen ett snävt synfält eller en inte så djup gränsmagnitud.
Om du är ute efter inspiration kring målval i allmänhet brukar man kunna hitta förslag på observationsprogram hos t.ex. AAVSO och en sökning bland senaste tidens inrapporterade observationer kan ge en fingervisning om intressanta variabler som för närvarande står lämpligt till.
Petter,
AAVSO har guider för de som vill börja med fotometri. Kanske kan de ge vägledning?
Länk:
https://www.aavso.org/ccd-camera-photometry-guide
